Gunilla Carlsson (S) svarade Merit Frost Lindberg i en replik om Offentlig upphandling i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Merit Frost LindbergM· i en replikEftersom talartiden är begränsad väljer jag att inte åter räkna upp alla de åtgärder som regeringen nu genomför för att motverka kriminalitet och se till att seriösa aktörer ska kunna verka på marknaden. Jag har redan…Fru talman! Som vi har hört tidigare omsätter offentlig upphandling i Sverige ungefär 900 miljarder kronor varje år. Det handlar om en betydande del av samhällets totala ekonomi och våra gemensamma skattemedel, som ska användas på ett ansvarsfullt och klokt sätt.
Jag vill börja med att lyfta fram de idéburna aktörernas möjlighet att bedriva välfärdstjänster i Sverige i dag. Jämfört med i de flesta andra länder i Norden och Europa är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn liten i Sverige. I ett försök att öka andelen idéburna aktörer trädde en ny lag i kraft i januari 2023, efter att den socialdemokratiska regeringen hade låtit utreda och lämnat lagförslag.
I dag kan idéburna organisationer som bedriver välfärdsverksamhet registrera sig i ett särskilt register, och upphandlande myndigheter kan reservera rätten till dessa organisationer. Trots denna ändring ser vi att de idéburna välfärdsaktörerna endast står för 3 procent.
Enligt en undersökning som organisationen Famna låtit göra tror politiker att det ligger på 9 procent, och man vill gärna öka andelen till 17 procent. Det är med andra ord ett stort glapp mellan verkligheten och vad politikerna tror och gärna vill se. Vi socialdemokrater tycker att regeringen borde göra mer för att ge den idéburna sektorn större möjligheter att erbjuda välfärdstjänster.
Fru talman! När vi förra året debatterade offentlig upphandling här i kammaren lyfte jag i mitt anförande upp hur kriminella aktörer härjar på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr ser läget inte bättre ut i år. Oseriösa aktörer tjänar stora pengar genom kreativa upplägg. Man betalar ingen skatt. Det förekommer momsbedrägerier och parallell brottslig verksamhet. Och utländsk arbetskraft exploateras.
Inom välfärdssektorn har vi kunnat se att kriminella bedriver HVB-verksamhet eller vårdcentraler. För några veckor sedan rapporterades att polisen och Ekobrottsmyndigheten gjort tillslag mot vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. I bolagen har man tvättat pengar och använt våra gemensamma skattepengar till att köpa lyxartiklar såsom dyra bilar och klockor. Miljontals kronor har i stället för att gå till vård använts till lyxkonsumtion och till att finansiera kriminell verksamhet.
Regeringspartierna bara fortsätter att slänga våra gemensamma resurser på dessa marknadsmisslyckanden. I går tog Sverigedemokraterna i Västra Götaland tillsammans med de borgerliga partierna ytterligare ett steg när de beslutade att införa vårdval bup inom barn- och ungdomspsykiatrin. Är det verkligen att värna om skattebetalarnas pengar? I stället för att erbjuda vård måste man nu lägga stora resurser på att kontrollera dessa privata aktörer, så att pengarna inte hamnar i de kriminellas fickor. Det måste väl ändå vara fel prioritering.
Vi socialdemokrater tycker att regeringen ska gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag om att bestämmelserna om uteslutningsgrunderna i LOV ska ändras till att bli mer lika bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling. Exempelvis bör brott som kan vara uteslutningsgrundande i lagen om offentlig upphandling vara det även i lagen om valfrihetssystem, om vi ens ska ha ett sådant system.
Fru talman! Seriösa företag upplever att upphandlingar ibland har alltför starkt fokus på låga priser, att de relevanta kvalitetskraven är för få och att man brister i avtalsuppföljning. Kombinationen av låga priser och bristande avtalsuppföljning riskerar att ge oseriösa företag en konkurrensfördel i förhållande till de företag som följer regelverk och avtal. Jag möter i dag seriösa företag som inte längre väljer att lägga anbud. De vet nämligen att de inte kommer att få dem. De vill inte heller konkurrera med så låga priser och dåliga villkor.
Genom upphandlingslagstiftningen har vi möjlighet att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattepengar. Tyvärr ser vi en oroande utveckling av korruption även i Sverige. Korruptionen i Sverige ökar. Vi har fallit och är på den lägsta nivån sedan Transparency International började göra dessa rapporter. Det är verkligen oroväckande.
Vi har ansvar för att ställa krav på att pengarna går till företag som erbjuder goda arbetsförhållanden, att arbetstagarnas rättigheter tillgodoses och att man upphandlar med klimat- och miljöhänsyn. Det är viktigt att anlita företag som vill göra rätt för sig. Offentliga medel ska aldrig bidra till osund konkurrens och till att dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad.
Att ställa krav gällande arbetsmiljö redan vid upphandling förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att förhindra att oseriösa företag skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljölagen för att vinna anbud.
Antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs och hur det kan utkrävas ansvar om något händer. I dag använder man underleverantör på underleverantör, i flera led. Det finns stor risk att huvudleverantören till slut inte har någon kontroll när det gäller de egna underleverantörerna.
Vi socialdemokrater anser därför att det ska införas en begränsning av antalet underleverantörsled till max två vid offentlig upphandling. I detta betänkande hänvisas det till att det inte är förenligt med upphandlingsdirektiven i EU. Men precis som jag sa i replikskiftet tidigare genomförs det just nu en översyn av upphandlingsdirektivet på EU-nivå.
Våra socialdemokratiska EU-parlamentariker, med Johan Danielsson i spetsen, driver på för en förändring. Det skulle även de borgerliga partierna kunna göra både på nationell nivå och på EU-nivå, om man verkligen vill se en förändring på svensk arbetsmarknad och om man är beredd att jobba för att trygga arbetsmiljön för väldigt många arbetstagare.
Fru talman! Jag har full respekt för att det inte alltid är lätt att arbeta med upphandling. Man har väldigt olika förutsättningar med allt från stora upphandlingsorganisationer till någon enstaka person. Jag vet att Upphandlingsmyndigheten gör ett bra jobb med att hjälpa till och informera. Och i de flesta fall fungerar upphandlingarna faktiskt väl. Men vi ser också att det behövs en hel del förbättringar.
Fru talman! I augusti 2023 lämnade Leverantörskontrollutredningen över sitt betänkande till statsrådet Slottner. I betänkandet föreslogs bland annat att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll. Ett sådant system skulle kunna innebära att upphandlande myndigheter och enheter kan få bättre kontroll på de företag som lämnar in anbud.
Nu – äntligen – har Bolagsverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att ta fram ett sådant system. Det låter jättebra, men det ska som sagt inte vara klart förrän 2028. Jag funderar på hur det kan behöva ta fyra år att få till ett sådant register, fru talman. Det är ett verktyg som skulle kunna innebära att upphandlande enheter kan gå in och kontrollera att de som lämnar anbud i en upphandling inte är oseriösa eller kriminella.
Det är anmärkningsvärt att regeringen inte agerar fortare i en sådan viktig fråga. Om vi ska få ordning på svensk arbetsmarknad och använda våra resurser på bästa sätt måste regeringen börja agera. Den kan inte bara sitta på läktaren och rulla tummarna.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 8, men jag står självklart bakom alla de socialdemokratiska reservationerna.
(Applåder)
Fru talman! Jag har en fråga. Jag tror också att det finns anledning att lägga till lite information.
Socialdemokraterna säger i utspelet om att avskaffa den fria etableringsrätten: Den fria etableringsrätten betyder inget annat än att det är den privata aktörens, marknadens och riskkapitalistens intressen som styr.
Jag tror att det behövs lite tilläggsinformation här. Socialdemokraterna behöver bli upplysta om en liten detalj. Det är nämligen så att det som styr var företagen etablerar sig och verkar är kundernas efterfrågan, elevernas val av skola och patienternas behov av vård. Den delen verkar Socialdemokraterna helt bortse från.
Mycket riktigt kan man se hur en styrning av Socialdemokraterna skulle kunna se ut i hela Sverige om man bara tittar på Sveriges skyltfönster Stockholm. Här höjer man både skatterna och priset på SL-kort, och busslinjer dras in. Man drar också ned på vårdvalen av ideologiska skäl, inte minst när det gäller kvinnosjukvård, gynekologiska verksamheter och ätstörningsvård. Detta är dessutom ett hårt slag mot kvinnligt företagande i den enda bransch där kvinnor är i majoritet bland företagarna. Det här är den bild som vi nu ser.
Socialdemokraterna vill avskaffa fri etablering och begränsa antalet underleverantörsled. Valfrihetssystemet ifrågasattes precis här av ledamoten också. Dessutom vill man begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola vill Socialdemokraterna att Sveriges elever, invånare och patienter erbjuds?
Fru talman! Precis som jag sa tidigare gör den fria etableringsrätten att en kommun inte själv kan påverka om en aktör väljer att förlägga sin verksamhet till den kommunen. Vi ser exempel på att verksamhet får läggas ned för att det kommer nya verksamheter i stället. När man sedan inte klarar av att bedriva verksamheten längre eller inte vill göra det ska kommunen ta ansvar för de elever som inte längre har en skola att gå till.
I min egen region var det tre vårdcentraler som drevs av en aktör som visade sig bedriva kriminell verksamhet. Det var penningtvätt. Man använde våra gemensamma skattemedel för att köpa lyxbilar och klockor. Hur kan man ens tycka att det är okej? För mig blir det upprörande när man i ena änden pratar om att man ska värna om skattebetalarnas pengar och i andra änden bara skickar ut resurser till de här aktörerna. Hur kan ledamoten ens tycka att det känns bra? Det är helt otroligt.
När det gäller underleverantörsleden: Vi ser hur det ser ut på arbetsmarknaden, och det har inte alltid sett ut på det här sättet. Tidigare har det till exempel funnits aktörer inom byggbranschen som haft byggnadsarbetare, elektriker, rörläggare och så vidare – en massa olika kompetenser inom företagen. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte. Däremot behöver man ha bättre kontroll på alla de underleverantörer som i dag i många fall lever under väldigt tuffa villkor. Och som jag sa i mitt huvudanförande: Händer det en olycka vet man knappt vem som är underleverantören i de här långa leden.
Fru talman! Eftersom talartiden är begränsad väljer jag att inte åter räkna upp alla de åtgärder som regeringen nu genomför för att motverka kriminalitet och se till att seriösa aktörer ska kunna verka på marknaden. Jag har redan redogjort för detta i mitt huvudanförande.
Kommuner ska kunna påverka, säger ledamoten. Jag läser: ”Samhället ska alltid ha veto när man etablerar en skattefinansierad välfärdsverksamhet, säger Hallengren.” Nu är det så att vi har fått lära oss att besked från Socialdemokraterna minst sagt kan vara det ena eller det andra beroende på vem som talar. När det gäller att begränsa arbetstiden säger den ena socialdemokraten att vi ska gå ned i arbetstid medan den andra säger att det är motsatsen som gäller. Ni kanske inte riktigt har koll på er politik själva. Med ödmjukhet inför att det är svårt att få besked från Socialdemokraterna vill jag ändå återigen ställa en fråga som jag inte upplevde att jag fick svar på.
Man avskaffar fri etableringsrätt. Man vill begränsa antalet underleverantörsled, vilket kommer att utesluta väldigt många småföretag från att kunna verka. Ska vi ens ha ett valfrihetssystem? Den frågan var ledamoten inne på. Man vill också begränsa vinster. Vilken valfrihet och möjlighet till vård och skola tänker sig Socialdemokraterna att man ska kunna erbjuda Sveriges medborgare, elever och vårdtagare?
Fru talman! Jag tycker inte att det är så konstigt att en kommun ska kunna ha veto när någon annan aktör väljer att etablera sig i kommunen, om kommunen redan bedriver verksamhet. Den nya aktören kanske bara vill ta över en viss del av verksamheten, medan kommunen står med ansvaret för den andra delen. Skulle den här aktören välja att inte längre vara kvar i kommunen skjuts ansvaret över på kommunen, som ska stå där med skollokaler eller vad det nu kan vara för verksamhet. Jag tycker inte att det är mer än rätt att kommunerna har den möjligheten att påverka det.
Vad gäller valfrihet tror jag att väldigt många i Sverige i dag vill att deras barn ska gå i en bra skola och att deras föräldrar ska ha en bra äldreomsorg eller hemtjänst. Jag tror att vi alla i den här kammaren vill veta att vårdcentralen finns för oss om vi blir sjuka – eller sjukhuset, om vi skulle behöva det. Det tycker jag är det allra viktigaste, tillsammans med att vi använder våra gemensamma skattepengar för att utveckla vården och inte stoppar dem i fickorna på dem som ska kunna plocka ut stora vinster. Jag menar inte att alla är kriminella – absolut inte. Men det görs stora vinstuttag i vissa företag som bedriver bland annat skolverksamhet. Vi ser också hur kriminella driver HVB-hem och använder dem för rekrytering till kriminell verksamhet. Tycker ledamoten att det här är rätt sätt att driva Sverige framåt? Jag som socialdemokrat tycker inte det.
(Applåder)