Merit Frost Lindberg (M) svarade Gunilla Carlsson i en replik om Offentlig upphandling i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Gunilla CarlssonS· i en replikJag tackar ledamoten för anförandet. Ledamoten lyfte inledningsvis fram att det är viktigt att värna varje skattekrona. Det ska inte vara några politiska agendor som ska styra offentlig upphandling. Ska vi då tolka detta…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Sverige står inför stora utmaningar. Vi behöver stärka vår ekonomi, förbättra välfärden, möta klimatkraven och samtidigt värna varenda skattekrona. I detta arbete är offentlig upphandling ett av våra allra viktigaste verktyg. Varje år upphandlar offentlig sektor varor och tjänster för närmare 900 miljarder kronor. Därför måste upphandlingsprocesserna präglas av konkurrens, effektivitet och transparens.
Men alltför ofta ser vi någonting annat. Vi ser hur offentlig upphandling används som verktyg för att driva politiska agendor som saknar koppling till upphandlingens egentliga syfte: att säkerställa bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.
Vi moderater vänder oss mot denna politisering. Vi säger nej till upphandlingspolitik där politiska symboler och ideologiska krav väger tyngre än sunt förnuft. Detta är en linje som Socialdemokraterna och deras stödpartier står för, och det är en linje som fördyrar offentlig verksamhet och stänger ute företag.
Givetvis ska positiva samhällseffekter främjas, men krav ska vara rimliga, relevanta och möjliga att följa upp samt stå i proportion till upphandlingens syfte. Det måste finnas en balans. När krav drivs av ideologi snarare än resultat förlorar både företag, arbetstagare och inte minst skattebetalarna på det.
Fyra av fem jobb i Sverige skapas i små och medelstora företag. Det är de som skapar tillväxt i hela landet, driver innovation, tar risker och i hög grad också deltar i offentlig upphandling. Dessa företag förtjänar inte bara en rejäl klapp i ryggen utan också konkret stöd i förenklingar och förbättringar.
Det som är så ledsamt är att Socialdemokraterna med vänstern i ryggen aldrig missar ett tillfälle att tala illa om och dra undan mattan för Sveriges alla företagare. I det här sammanhanget är undertonen nästan alltid att företagare är giriga och potentiellt kriminella. Det ska tvingas fram kollektivavtal även för småföretag som följer lagen, och man drar sig inte för att begränsa antalet underleverantörsled trots att det är uppenbart att detta kommer att slå ut många småföretag. Det strider dessutom mot EU-rätten.
Miljöpartiet vill å sin sida ställa långtgående miljö och klimatkrav utan att ta ansvar för vare sig kostnader eller möjlighet att följa upp. Och vad blir resultatet? Jo, det blir färre anbud, högre kostnader och sämre konkurrens. Detta är inte bara oansvarigt. Det är också ett svek mot de företag som skapar jobben och håller vår ekonomi levande och ett svek mot skattebetalarna.
Samtidigt har den moderatledda regeringen tagit krafttag mot arbetslivskriminalitet och de oseriösa aktörer som utnyttjar systemen. Regeringen har förstärkt samverkan mellan myndigheter som Skatteverket, Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket, infört fler kontrollmöjligheter i utsatta branscher och skärpt kraven på personalliggare.
Ett konkret exempel är ökade insatser mot fusk och utnyttjande inom bygg och städbranschen. Där har kontroller lett till att oseriösa aktörer har uteslutits och att rättssäkra villkor har kunnat upprättas.
Regeringen kommer också att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag gällande registerkontroll av leverantörer, och Konkurrensverkets upphandlingstillsyn kommer att förstärkas. Statskontoret har också i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare vid upphandlingar.
Vi moderater tror på företagandet. Vi tror på konkurrens, kvalitet och innovation. Vi vet att varje skattekrona ska användas med största ansvar. Därför har den moderatledda regeringen under sina första två år vidtagit flera viktiga steg för att förbättra företagsklimatet och för att underlätta för företag att delta i upphandlingar. Omsättningsgränsen för moms har höjts, vilket innebär att flera små företag minskar sin administration och kan fokusera på kärnuppdraget. Företagsportalen verksamt.se har också förbättrats med upphandlingsstöd. Detta gör det enklare att hitta relevanta upphandlingar, förstå reglerna och delta.
Regeringen har beslutat om ändringar i hur upphandlingar annonseras. Då det blir tydligare vilka krav som ställs och lättare att hitta rätt uppdrag.
Upphandlingsstatistiken förbättras så att upphandlande myndigheter ska ange alla företag som har deltagit, inte bara den vinnande parten. Då skapar vi en bättre bild av konkurrenssituationen, framför allt för småföretag att ta del av.
Upphandlingsmyndigheten har också i uppdrag att identifiera åtgärder som kan underlätta för företag och idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling.
Offentlig upphandling kan också vara ett kraftfullt verktyg för att främja innovation och hållbarhet. Det förutsätter dock att upphandlingsprocesserna är flexibla nog att möta framtidens utmaningar. Bland annat pågår arbete med att inrätta en innovationsupphandlingsarena.
Upphandling ska handla om kvalitet, pris och öppenhet – inte om ideologisk styrning. Hållbarhet och sjysta villkor – ja. Ineffektivitet, symbolpolitik och politiska krav som inte följs upp eller fungerar – nej. Vi ska öppna upp, göra det enklare, minska trösklarna och låta fler företag delta – inte färre.
Vi vill inte ha en upphandling som detaljstyr med politiska pekpinnar, utan vi vill ha en upphandling som bygger ett starkare Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Ledamoten lyfte inledningsvis fram att det är viktigt att värna varje skattekrona. Det ska inte vara några politiska agendor som ska styra offentlig upphandling. Ska vi då tolka detta som att Moderaternas ideologiska krav och inriktning är att vi ska låta arbetstagare utnyttjas ute på arbetsplatser? Ska kriminella aktörer vinna upphandlingar, i stället för de seriösa aktörer som ledamoten lyfter fram? I dag befinner vi oss i ett läge där många seriösa aktörer väljer att inte ens gå in i en upphandling därför att de vet att de inte kommer att kunna konkurrera med de låga priserna. Många aktörer är seriösa och gör ett bra jobb – inte tu tal om annat – men en del förändringar behöver göras.
Nu pratar ledamoten om att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag, som lämnades till statsrådet Slottner 2023. Där föreslås att Bolagsverket ska ansvara för ett register över oseriösa aktörer. Upphandlande myndigheter och enheter kan vid upphandlingar gå in i registret och kontrollera om en leverantör verkligen har betalat alla skatter och lever upp till kraven.
I utredningen sa man att man ville att registret skulle vara på plats till 2025. Nu säger statsrådet att det ska vara på plats till 2028. Kan ledamoten tala om för mig varför det ska ta så många år innan ett register kan vara på plats?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag har räknat upp ett antal åtgärder som regeringen arbetar aktivt med för att motverka kriminalitet och oseriösa aktörer. Vi har också skärpt lagstiftningen inom flera andra områden där ett flertal andra partier har stretat emot. Att den här regeringen tar krafttag mot kriminalitet är tydligt på flera plan på många områden, varav det här är ett.
Precis som ledamoten konstaterar blir skattebetalarna lidande när oseriösa aktörer kan verka på marknaden, och seriösa företag som försöker göra ett gott arbete slås ut. De tvingas konkurrera på helt ojämlika villkor till förutsättningar som i många fall är närmast omöjliga att följa upp. Situationen blir akut, och den här regeringen har agerat kraftfullt – precis som jag har räknat upp. Det finns flera delar i detta. Leverantörskontrollutredningen är en del av många förslag som regeringen har lagt fram.
På många områden vill partierna röra sig mot samma mål, men vi har olika vägar för att komma dit. När jag tittar på hur Socialdemokraterna driver sin politik framåt är jag inte så säker på att det stämmer. Jag tog senast i går del av information om att man vill avskaffa den fria etableringsrätten.
Min fråga tillbaka till ledamoten är följande. Vill Socialdemokraterna ens ha privata aktörer på marknaden? Hur tänker Socialdemokraterna om valen när det gäller skola, vård och omsorg för medborgarnas del?
Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar från ledamoten vad gäller förslaget från Leverantörskontrollutredningen. Varför ska det behöva dröja ända till 2028 innan ett register kan komma på plats? Den här utredningen tillsatte den socialdemokratiska regeringen. Jag är glad att statsrådet och regeringen går vidare, men jag tycker att det är bedrövligt att vi ska behöva vänta till 2028. Det är ett verktyg som skulle göra det möjligt för alla de upphandlande myndigheter och enheter som vill göra rätt att ta del av information om alla aktörer som inte gör rätt för sig och som inte värnar varje skattekrona, som ledamoten så tydligt säger är så viktigt.
Sedan var det frågan om den fria etableringsrätten. Jag tycker inte att det är mer än rätt att kommunen kan påverka när en ny aktör väljer att etablera sig i en kommun. Jag tycker att det är bra att vi socialdemokrater går fram med det förslaget.
Ett annat problem vi har på svensk arbetsmarknad är att många blir utnyttjade. De seriösa har allt svårare att komma in, och vi lyfter fram långa underleverantörskedjor. Här hänvisar ledamoten i talarstolen till att det inte går att göra en förändring eftersom EU-rätten säger nej till det. Men vi har möjlighet att påverka hur det nya EU-direktivet ska se ut. Allt handlar inte om att inte göra förändringar, utan politik handlar ju om att göra förändringar till det bättre.
Hur jobbar Moderaterna och regeringspartierna med att påverka det nya EU-direktivet och minska antalet underleverantörsled, just för att komma åt en hel del av kriminaliteten och otryggheten för många arbetstagare på svensk arbetsmarknad?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Begränsningen av antalet underleverantörsled har utretts i Leverantörskontrollutredningen. Förutom att begränsningar inte är förenliga med EU-rätten gällande fri rörlighet för tjänster har de också en stor negativ påverkan på konkurrensen. Jag konstaterade i mitt anförande att det är uppenbart att de kommer att resultera i att ett flertal små företag slås ut. Det är ett så stort ingrepp att det skulle innebära strukturella förändringar för en hel bransch. Ledamoten vet säkert att många offentliga upphandlingar rör större branscher och företag, och ett flertal mindre aktörer kan inte erbjuda en helhetslösning. Lösningarna bygger i stället på underleverantörsled.
Svaret på frågan om vi skulle vara beredda att gå vidare med att begränsa antalet underleverantörsled är inte nej bara med hänsyn till EUrätten, utan det är framför allt nej med hänsyn till konkurrenssituationen och småföretagens möjligheter att fortsätta finnas och verka på dessa marknader.