Dennis Dioukarev (SD) svarade Björn Wiechel i en replik om Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Björn WiechelS· i en replikJag har en liten fundering i ett allvarligt ämne. Sverige har ett växande problem med ekonomisk brottslighet, skatteflykt och penningtvätt. Detta måste vi hejda. Det är viktigt inte minst för den finansiella…Herr talman! I dag debatterar vi finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Det är ämnen som kanske framstår som något abstrakta och svårdefinierade. Det är väl inte så att gemene man till vardags går och tänker på hur en betalningstransaktion går till eller vad bankernas kontracykliska kapitalbuffert är. Det är någonting som bara finns där i bakgrunden och som ska fungera.
Kortfattat kan man säga att det finansiella systemets huvuduppgifter är att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera olika slags risker. Det handlar om alltifrån traditionell försäkringsverksamhet till så kallade derivat, som används för att hantera ränte- och valutarisker.
Vi behöver stabilitet i det finansiella systemet för att det ekonomiska hjulet ska snurra och för att ekonomin ska få förutsättningar att växa. Med oberoende centralbanker upprätthålls prisstabilitet. Med ordning och reda i ekonomin står Sverige starkt för att hantera de kriser landet möter. Med reglering och hårda kapitalkrav på bankerna rustar vi oss starka mot finansiell oro.
Här har såväl Riksbanken som Finansinspektionen viktiga uppgifter för att förebygga finansiella kriser. Även regeringen och riksdagen har dock en viktig funktion i och med att de ansvarar för reglering av de finansiella företagen. Denna reglering sätter upp skyddsvallar och mekanismer som förhindrar att risker byggs upp i det finansiella systemet men sätter samtidigt inte upp onödiga hinder för privatpersoner och företag.
Som vanligt handlar politik om att göra dessa avvägningar på ett balanserat och eftertänksamt sätt. Sverigedemokraternas politik på området utvecklas år för år. Vi har hela tiden öronen mot rälsen och lyssnar på såväl expertis som konsumenter för att snappa upp aktuella frågor där det finns behov av förändring. Utifrån denna faktabaserade approach, tillsammans med grundläggande sverigedemokratiska värderingar om att tillgängliggöra sparande och investeringar för fler, utformar vi vår politik på området.
I praktiken har dessa värderingar tagit sig uttryck genom att vi genomfört många förbättringar och samtidigt skyddat konsumenter och privatpersoner – eller småsparare, om man så vill – mot aktiva försämringar. För ett par år sedan möjliggjorde vi flytträtt när det gäller pensionsförsäkringskapital. Pensionssparare var tidigare inlåsta i lösningar som de kanske inte var nöjda med. Vi har länge drivit på för en reformering av ränteskillnadsersättningen för att stärka svenskarnas makt gentemot bankerna och göra det enklare och billigare att byta bank om man är missnöjd med den ränta man får på sitt bolån. Tidigare i år kom också en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning.
Tidöpartierna har sänkt skatten på sparande. Detta behandlas inte explicit här i dag, men det är ändå en angränsande fråga som förtjänar att lyftas upp. När det gäller investeringssparkonton var Sverigedemokraterna först ut med att motionera om att modernisera ISK-lagen så att även ISK-innehavare kan delta i så kallade särskilda börsnoteringar med mixade emissioner. Detta har nu genomförts.
I sammanhanget bör det nämnas att den svenska ISK-modellen över huvud taget är en framgångshistoria som gjort att svenskarna kanske har det bästa systemet i världen för sparande i termer av enkelhet och transparens. Det är en modell som nu eventuellt är på väg att exporteras ut i Europa i och med EU:s arbete med att försöka få fler européer att investera sina sparmedel, som i dag i ganska stor utsträckning ligger sparade i madrassen.
Sverigedemokraterna har fått igenom bättre villkor för personaloptioner. I klartext betyder detta att innovativa bolag, vilket det många gånger handlar om, ges bättre förutsättningar att attrahera och behålla nyckelkompetens i bolagets tidiga skede. Detta är något som länge har efterfrågats av branschen.
Det har införts ett räntetak för att stoppa oseriösa konsumentkreditbolags jakt på människor i en ekonomiskt utsatt situation. Detta skärptes dessutom ytterligare alldeles nyligen. Det här föreslog Sverigedemokraterna redan 2016 i just detta betänkande.
Vi fick en utredning om statligt gynnat bosparande på plats. Vi fick även en utredning om kontanter på plats, för att det ska vara enkelt att sätta in, ta ut och betala med sedlar och mynt för sådant som är livsnödvändigt, exempelvis mat och medicin. Detta har Sverigedemokraterna drivit på för under lång tid. När vi äntligen fick ett regeringsskifte och ett samarbete som tog dessa frågor på allvar tillsattes en utredning om kontanterna. Den är just nu ute på remiss.
Herr talman! Att äga sitt eget hem är en dröm för många. För att det ska vara möjligt är det viktigt att onödiga hinder inte sätts upp. Hinder och restriktioner i gällande regelverk drabbar i dag framför allt unga vuxna men också nyutexaminerade, ensamstående och personer som inte har föräldrar som kan hjälpa till med en kontantinsats. Därför föreslår Sverigedemokraterna att det andra amorteringskravet tas bort. Det skulle ge unga vuxna bättre möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden och dessutom ge dem bättre möjlighet att flytta dit där jobben oftast finns. Vi utgår från att den utredning som lämnats över till finansmarknadsministern, om bland annat det andra amorteringskravet, resulterar i en proposition på riksdagens bord.
Herr talman! Sverigedemokraternas politik på området följer en tydlig röd tråd. Det ska vara enkelt och billigt att spara. Det ska vara enkelt och billigt att byta bank. Unga vuxna ska ges en chans att äga sitt eget hem. Mer makt åt småsparare och konsumenter!
Jag yrkar bifall till reservation 4.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Det är jättebra att Sverigedemokraterna under senare år har fått en mer positiv hållning till Sveriges EU-medlemskap. I det säkerhetspolitiska och ekonomiska läge vi i Sverige befinner oss är det helt avgörande att vi är aktiva och pålitliga i det europeiska samarbetet, bland annat för vår finansiella stabilitet.
Detta väcker en följdfråga: Eftersom ni från Sverigedemokraterna ser ett ökat värde av EU-medlemskapet, är det då inte rimligt att ni också ser seriöst på hur Sverige ska förhålla sig till eurozonen? Den svenska kronan är en liten, volatil valuta som har tappat i värde över tid, och det är stor risk att vår oroliga omvärld påverkar Sveriges finansiella stabilitet än mer negativt.
Givet det förändrade omvärldsläget och Sverigedemokraternas förflyttning i EU-frågan, är det inte dags att Sverige åtminstone utreder ett euromedlemskap så att vi fattar framtidsbeslut på grundval av dagens och inte gårdagens fakta?
Herr talman! För Sverigedemokraternas del är det definitivt inte aktuellt med en utredning om ett euromedlemskap.
I sådana här diskussioner är ofta ett bärande argument för Liberalerna och andra euroförespråkare att kronan har försvagats och att det är ett starkt skäl för ett euromedlemskap. Jag noterar dock att kronan på senare tid har stärkts, och det betyder i så fall med samma logik att stödet för ett euromedlemskap har försvagats.
Kronan hjälper oss dessutom i ekonomiska kriser eftersom kronan då generellt försvagas, vilket är bra för exporterande bolag och svensk ekonomi.
Ytterligare ett argument mot euromedlemskapet är teorin om optimala valutazoner. Den bärande tesen är att om Sverige inte kan bedriva en självständig penningpolitik kommer det att försvåra för svensk ekonomi, till exempel om ECB sätter en ränta som är betydligt högre än vad som är nödvändigt för Sverige – eller tvärtom.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
För Liberalerna handlar det inte bara om ekonomiska argument, men de blir givetvis ännu mer aktuella när vi ser att den svenska kronan har försvagats successivt under drygt 20 år. Det handlar också om politiskt inflytande och gemenskap och om att sitta med vid bordet och påverka sådant som påverkar oss i Sverige vare sig vi är med eller inte.
Jag hör vad ni i Sverigedemokraterna säger men undrar: Vad är ni rädda för att utredningen ska visa? Det jag efterfrågar är inte ett beslut om att snabbt införa euron utan att vi samlar in dagens fakta, analyserar förutsättningarna i ljuset av den värld vi nu lever i och låter svenska folket ta del av en uppdaterad bild av vad ett euromedlemskap skulle innebära.
Att avfärda en utredning bara för att man redan har bestämt sig är inte att ta ansvar, utan det är att låsa in sig i gårdagens positioner, vilket särskilt förvånar mig med ett parti som säger sig ha ändrat sin syn på EU:s värde för Sverige.
Låt mig ställa frågan igen mer konkret: Vad är det i en ny, saklig och bred euroutredning som det vore fel att titta på?
Herr talman! Det finns ett antal olika utredningar, och det finns ett antal experter som har forskat på detta på universitetsnivå. Vi utgår från fakta i all vår politik, och här talar de fakta vi har på bordet tydligt emot ett euromedlemskap. Jag kommer inte ihåg namnet på den professor som nyligen diskuterade detta, men man har kunnat peka på att ett euromedlemskap inte skulle ha medfört några betydande fördelar för Sverige de senaste åren, snarare tvärtom.
Svaret på varför vi inte vill se en utredning är helt enkelt att det skulle innebära ett slöseri med svenska skattemedel.
Herr talman! Jag har en liten fundering i ett allvarligt ämne. Sverige har ett växande problem med ekonomisk brottslighet, skatteflykt och penningtvätt. Detta måste vi hejda. Det är viktigt inte minst för den finansiella stabiliteten.
Socialdemokraterna har föreslagit ett införande av ”synnerligen grovt brott” för ekonomisk brottslighet och penningtvätt samt höjda straff – detta för att både avskräcka och förtydliga hur samhällsfarligt detta är.
Vill Sverigedemokraterna också ha det?
Herr talman! Sverigedemokraterna är ett parti som gärna höjer straff. Det har vi visat inte minst på det kriminalpolitiska området.
Jag misstänker att denna fråga angränsar till justitieutskottet eftersom ekobrottslighet ofta ligger under både finansutskottet och justitieutskottet. Jag ska ärligt medge att jag inte vet vad mina kollegor i justitieutskottet har sagt i denna fråga om den har hanterats där. Jag kan dock ge ett generellt svar: Sverigedemokraterna är oftast för att höja straff, och det gäller även för ekonomisk brottslighet.
Herr talman! Det är inte alltid lätt att svara om man inte är jurist eller sitter i justitieutskottet; det har jag respekt för. Men detta berör också de finansmarknadsfrågor vi nu pratar om, och penningtvätt ingår i det vi har ansvar för att debattera. Det var därför jag ställde frågan.
Vi ser flera fördelar med höjda straff. Förutom att det får de effekter jag nämnde tidigare ökar det polisens möjlighet att använda tvångsmedel. Sverige sticker ut när det gäller penningtvätt, och det är inte smickrande utan ytterst allvarligt.
Socialdemokraterna har också föreslagit att det ska införas en maffialag så att Sverige får ett nytt sätt att angripa denna brottslighet och komma åt kollektiv, det vill säga kriminella organisationer. Det är ett nytt grepp i Sverige men ett viktigt grepp.
Oavsett ledamotens tidigare svar, är ni för denna inriktning? Vill ni höja straffen? Ledamoten sa att Sverigedemokraterna generellt är för det. Men vill ni även höja straffen för ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt?
Herr talman! Björn Wiechel kan upprepa sin fråga hur många gånger han vill, men han kommer att få samma svar från mig. Med all respekt för mina kollegor i justitieutskottet och i det fall dessa frågor har behandlats där vågar jag inte ge ett exakt svar på den fråga Björn Wiechel ställer.
Formellt sett är Sverigedemokraterna ett parti som är för att höja straffen för diverse brottslighet, och här ingår även penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Principiellt ser jag inget problem med att höja straffen även för det, men jag vågar inte ge ett definitivt svar här och nu och ta gift på det svaret.
