Pontus Andersson Garpvall (SD) svarade Lars Isacsson i en replik om Processrättsliga frågor i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Lars IsacssonS· i sitt anförandeJag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 1 från Socialdemokraterna. Där markerar vi tydligt att de utökade tvångsmedel och befogenheter som polisen tilldelats, ofta på vårt initiativ, ska vara…Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 1 från Socialdemokraterna. Där markerar vi tydligt att de utökade tvångsmedel och befogenheter som polisen tilldelats, ofta på vårt initiativ, ska vara tidsbegränsade och utvärderas. Vi vet nämligen att det med större makt följer större ansvar. Det handlar om att försvara rättsstaten, inte urholka den. Vi ska vara tuffa mot brottsligheten men aldrig slarva med rättssäkerheten.
Rättsstaten är inte starkare än sin svagaste länk. Det räcker inte med fler poliser eller vassare verktyg om vi inte ser till att hela rättskedjan fungerar – från polisutredning till åtal, dom och verkställighet.
En ofta förbisedd, men ofta också helt avgörande, del av denna rättskedja är våra nämndemän. De representerar medborgarna i domstolen och är en unik del av svensk rättstradition. Deras närvaro säkerställer att rättskipningen sker av inte bara av jurister utan även med en folklig förankring och sunt förnuft.
I dag finns det stora utmaningar. Det är svårt att rekrytera nya nämndemän, särskilt i glesbygd och mindre kommuner. Många lämnar uppdraget i förtid på grund av bristande stöd och arbetsmiljöproblem. Det saknas också systematisk fortbildning, trots att nämndemän ofta förväntas delta i mycket komplexa rättegångar.
Om inte nämndemannasystemet ges bättre förutsättningar genom tydligare nationellt ansvar för utbildning, stöd och arbetsvillkor riskerar vi att detta folkförankrade inslag i vår rättsstat förlorar både kvalitet och legitimitet.
Jag vill även lyfta fram två andra områden där vi måste agera kraftfullare för att bevara och stärka allmänhetens tilltro till rättsväsendet: mängdbrotten och den grova ekonomiska brottsligheten.
I Dalarna, som jag kommer ifrån, har vi nyligen haft två uppmärksammade fall av smitningsolyckor. Det finns både foton och filmer på dem som kört bilen, men ändå har ärendena lagts ned. Det handlar om personer som blivit påkörda, en person med stora skador. Trots foton och filmer på både bil och förare möts man av beskedet: Utredningen läggs ned.
Det här är tyvärr inget undantag. Riksrevisionen har slagit fast att polisen hanterar mängdbrott ineffektivt och att det saknas uppföljning och analys. Brottsförebyggande rådet pekar på en oroväckande låg uppklaringsgrad och att detta skapar ett glapp mellan det brottsoffren förväntar sig och vad rättsväsendet faktiskt levererar.
Det här är en rättvisefråga. När inbrott, stölder och skadegörelse inte leder till någon reaktion undermineras förtroendet för hela systemet. En viktig förklaring är bristen på lokala poliser. Brottsförebyggande rådet konstaterar att närpolisens närvaro och kännedom om det lokala samhället är avgörande för att hantera just dessa brott.
Vi socialdemokrater menar att alla kommuner ska ha en närvarande polis. Det är en trygghetsfråga, men det är också en fråga om respekt – för kommunmedborgarna, för brottsoffren och för rättvisan.
Jag vill även lyfta den grova ekonomiska brottsligheten, som är ett hot både mot tilliten till samhället och mot själva välfärdsstaten. Det handlar om avancerade upplägg: system där företag töms på pengar, bolag kapas och skattemedel hamnar i fel fickor. Dessa brott sker inte i stundens ingivelse utan är ofta planerade och genomtänkta med syftet att berika sig på samhällets bekostnad.
Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten har varit tydlig: Straffen är för låga, vilket gör att denna typ av brott riskerar att inte prioriteras tillräckligt trots att de kan kosta samhället miljardbelopp.
För oss socialdemokrater är detta en fråga om rättvisa och en brottsförebyggande verkan. Högre straff spelar en avgörande roll för att avskräcka från den här typen av brottslighet. För dessa planerade ekonomiska brott måste risken för straff väga tyngre än vinsten från brottet.
Fru talman! Vi socialdemokrater vill höja straffen för grova ekonomiska brott. Vi vill införa en svensk antimaffialagstiftning så att vi kan slå mot hela den kriminella infrastrukturen. Vi vill göra det möjligt att konfiskera kriminellas tillgångar och återföra dem till samhället. Det handlar om att säga att du inte kan fuska dig till framgång och inte stjäla från välfärden och tro att du kommer undan.
Vi socialdemokrater har en tydlig linje. Rättsstaten ska vara stark, rättvis och folkligt förankrad. Vi ska ge polisen verktyg att knäcka gängen. Vi ska stärka skyddet för brottsoffer. Vi ska aldrig tumma på rättssäkerheten. Vi ska säga nej till ett system där brottsoffer får sina ärenden nedlagda utan åtgärd och nej till att ekonomiska brottslingar får fuska sig till framgång på bekostnad av hela vårt samhälle. Den som sköter sig ska inte vara en förlorare. Vi säger ja till en rättsstat som fungerar för alla i hela landet.
(Applåder)
Fru talman! Från oppositionens sida är det väldigt spretigt på det justitiepolitiska området och även här på det processrättsliga området. Socialdemokraterna har tidigare sagt nej till visitationszoner. Senare ville de göra hela södra Stockholm till en visitationszon. De sa nej till anonyma vittnen. Sedan sa de ja till anonyma vittnen. De sa nej till att gängkriminella ska bli av med sina medborgarskap. Sedan sa de ja till det – eller gjorde de det?
Dessutom har Socialdemokraterna en ambition att styra ihop med partier som säger nej till mycket av det vi gör på det justitiepolitiska och processrättsliga området. Jag undrar nu om allt som vi genomfört under den här mandatperioden kommer att rivas upp om Sverige mot förmodan får en ny regering och Socialdemokraterna ska försöka samarbeta med de partier som säger nej till det mesta.
Herr talman! Tack till Pontus Andersson Garpvall för frågan! Svaret på ledamotens fråga är nej. Allt som har beslutats här kommer inte att rivas upp. Det vore väldigt dumt av oss socialdemokrater att göra det eftersom sju av tio propositioner som har tagits fram under mandatperioden är initierade av en socialdemokratisk regering. Det vore alltså att dra tillbaka den politik vi själva har fört fram. Nu är man ändå inne på tredje året av den här mandatperioden.
Vad gäller hur man ska samverka framöver kommer vi socialdemokrater med största sannolikhet att gå till val som ett eget parti med egen politik. Sedan kommer ett valresultat. Jag är van att samarbeta med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag har bra erfarenhet av det. Vi får se hur framtida samarbeten ser ut. Socialdemokraterna är ett parti som kan samarbeta med andra.
Herr talman! Tack så mycket, Lars Isacsson, för svaret!
Som jag ser det är problemet med socialdemokrater att de säger en sak nu, men sedan ska de kompromissa och försöka samarbeta med de andra på vänstersidan i politiken.
Inom andra politikområden försöker Socialdemokraterna framställa det som att de alltid har varit för kärnkraft, exempelvis. Men sedan regerar de med Miljöpartiet och stänger ned kärnkraften. De påstår också att de alltid har varit för en kontrollerad invandring. Men sedan styr de ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och lämnar dörren till Sverige på glänt. De säger att de vill beskatta de rika, men senast valde de att styra ihop med Centerpartiet och avskaffade värnskatten för de allra rikaste så att dåvarande finansminister Magdalena Andersson hade råd med ytterligare en dyr skidsemester i fjällen.
Hur ska väljarna kunna lita på Socialdemokraterna? Kommer de att kunna hålla det de lovar när de har haft svårt för att hålla det de har lovat tidigare?
Herr talman! Tack, Pontus Andersson Garpvall, för frågan!
Överlag tror jag att det är viktigt för alla politiska partier att vara beredda att ompröva tidigare ställningstaganden. Jag tror att det är så Socialdemokraterna har kunnat vara det statsbärande partiet i Sverige sedan demokratins införande. Vi hänger med, har nya lösningar på nya problem och fastnar inte.
Vad gäller kärnkraft var vi initiativtagare till att ta fram en energiöverenskommelse, som sedan bröts av de andra partierna. Vi sträcker ut handen fortfarande och vill ha en bred energiöverenskommelse. Det tror jag även efterfrågas av näringslivet.
Herr talman! En restriktiv invandring och en reglerad arbetskraftsinvandring är nog ingenting nytt.
Åter till frågan om vilka man kan samarbeta med och inte. Jag kommer från en del av Sverige där det inte är helt ovanligt att vi socialdemokrater styr med egen majoritet. Det är väl inte helt troligt, men jag tycker att med tanke på hur regeringen och SD levererar borde det inte vara en omöjlighet att det skulle kunna vara så 2026.
(Applåder)