Adam Marttinen (SD) svarade Gudrun Nordborg i en replik om Terrorism i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Gudrun NordborgV· i sitt anförandeÄven Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets förslag i betänkandet. Samtidigt vill vi fortsatt önska både fler och starkare förebyggande insatser. Utskottet redovisar exempel på viktiga internationella samarbeten där…Fru talman! Även Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets förslag i betänkandet. Samtidigt vill vi fortsatt önska både fler och starkare förebyggande insatser. Utskottet redovisar exempel på viktiga internationella samarbeten där Sverige bidrar och också får ett bättre skydd inom ramen för särskilt FN och EU.
Men vi måste också göra mer på hemmaplan. Rekryteringen sker ofta via nätet, inklusive gromningsgrupper, vilket flera rapporter visar. Det finns till exempel en rapport från Sverok som heter Extremister i gamingvärlden, där man i en undersökning fann att var tionde ung person som spelar dataspel online någon gång hade mötts av försök till rekrytering av antidemokratiska rörelser. Också Expo har uttryckt oro för hur högerextremister missbrukar plattformar i rapporten Fulspel i spelrummet.
Som en motkraft finns inom EU TCO-förordningen, som bland annat innebär att nätet kan ”saneras” från visst terrorisminnehåll. Då är det Polismyndigheten som kan ha rätt att utfärda en order till en värdtjänstleverantör, en plattform, om att avlägsna visst terrorisminnehåll eller göra det otillgängligt. Det har relativt nyligen gjorts en utvärdering som visar att det har beslutats om fler sådana order och att material har avlägsnats.
Något förvånande har jag också funnit att sett ur ett europeiskt perspektiv betraktar vissa Sverige som ett föregångsland när det handlar om brottsbekämpning online. Det är bland annat Europols talesperson Claire Georges som har yttrat detta. Det ska vi kanske vara stolta över, men samtidigt ska vi inse att mycket mer behöver göras också på den arenan – dock inte i form av chat control.
Jag vill förstås också nämna Säpo som en viktig motkraft, men det krävs ändå mycket mer. Vi måste arbeta förebyggande genom att minska tillväxten och över huvud taget påverka riskerna för en radikalisering, särskilt bland barn och unga. Vi måste öka motståndskraften mot desinformation, falska rykten och våldsbejakande extremistisk propaganda.
En bra utbildning i en trygg och säker skola som arbetar med skolans demokratiska uppdrag kan förebygga att unga involveras i våldsbejakande extremism och terrorism. Skolan kan även göra stor skillnad för barn som riskerar att hamna i en våldsbejakande extremistisk miljö.
Center mot våldsbejakande extremism, CVE, har medverkat i framtagande av strategier för att möta påverkan från bland annat våldsbejakande extremistiska auktoriteter och aktörer. Skolan behöver stöd, och det har vi också sett exempel på, även om det inte har handlat om terrorism men ändå extremism och våldsamheter. Det gäller stöd för att utveckla förmågan att upptäcka och förhindra att barn och unga radikaliseras.
CVE erbjuder kommuner stöd, bland annat genom ett mobilt stödteam och telefon. Metodstöd har framför allt riktat sig till verksamma inom socialtjänsten, men nu kan stödet med utgångspunkt i regeringens uppdrag specialiseras för att användas inom skolväsendet.
Jag vill också komma in på avhopparverksamheter och lyfta fram viktiga exempel från det civila samhället. Fryshuset startade redan under 80 och 90-talen ett avhopparstöd som kallas Exit. Skapandet av Exit triggades av dem som man då kallade skinnskallar och andra aktiva i vitmaktrörelsen. Fryshuset fick viktigt stöd av bland annat Förintelseöverlevaren Emerich Roth.
Exit finns än i dag och har breddats, och Exit hjälper numera människor som vill lämna våldsbejakande radikala, nationella eller religiösa grupper.
Det är förstås också viktigt att vi frågar oss vilka orsakerna är till att människor rekryteras till våldsbejakande extremistiska grupper och terrorism. Det är min övertygelse att vi måste minska segregationen och utanförskapet och öka insatser för en social rättvisa. Det är en viktig barriär mot rekrytering.
Jag vill också uttrycka min oro för att fängelserna utgör en allvarlig grogrund för radikalisering. Riskerna där på grund av dubbelbeläggningar och trängsel gör att den återfallsförebyggande verksamheten utmanas och utarmas. Personalen är pressad och har inte alltid tid, och det finns dessutom inte alltid lokaler till utbildning och behandling. Risken finns då att den som friges fortsätter att vara farlig på grund av radikalisering eller blir än mer hatisk. Det finns också en risk för att fler har radikaliserats under fängelsetiden.
Jag vill också adressera en fråga som jag tror att de allra flesta är medvetna om, nämligen vad jag kallar elefanten i rummet. Vi nämner sällan att det är en extrem dominans av män på arenan, liksom i våldsbrottsligheten i stort. Det finns forskningsöversikter, bland annat Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism, som tar upp värderingar kring kön, att kvinnor och män uppfattas som olika och att våldet triggas av en destruktiv manlighet. Det här är farligt och är något vi kan adressera brett i samhället. Forskarna visar i rapporten att våldsbejakande extremism och terrorism har betydelse för det våldsförebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor och vice versa.
Jag läste i dag ett nyhetsbrev från Brottsoffermyndigheten. Man bjuder in till ett seminarium om sambandet mellan gängkriminalitet och pojkar som upplevt eller utsatts för våld i nära relation. Vi har mycket kvar att göra och mycket att vinna genom ett starkt förebyggande arbete.
Fru talman! Jag tar tillfället i akt. Vi hanterade för någon vecka sedan ärendet om särskild kontroll av vissa utlänningar som kan utvisas på initiativ av Säkerhetspolisen. Lagen hette tidigare lagen om särskild utlänningskontroll, och lagen heter nu lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Jag tror att den är bekant för ledamoten.
Vänsterpartiet hade ett särskilt yttrande i skrivelsen som bottnar i tidigare motstånd till hur lagen fungerar i dag, nämligen att Säkerhetspolisen kan initiera ett ärende som sedan prövas av migrationsdomstolen. Slutligen tas ett beslut av regeringen, om ärendet överprövas så långt.
Vänsterpartiet har velat att dessa ärenden ska avgöras i förvaltningsdomstol och att samtliga bevis som Säkerhetspolisen har till grund för sin utvisningsansökan ska göras tillgängliga för allmänheten. Det här är något som på riktigt skulle försvåra för Säkerhetspolisen att faktiskt bedriva sin verksamhet när de tvingas exponera sina underrättelser. Jag tror inte att Säkerhetspolisen skulle lyfta fram några fall om de tvingades exponera hur de arbetar för att inhämta sina underrättelser.
Jag skulle vilja veta om Vänsterpartiets krav på att hänvisa ärenden till en förvaltningsdomstol skulle vara ett krav som Vänsterpartiet kommer att ställa på en rödgrön regering, eller om det är en åsikt som Vänsterpartiet nöjer sig med att hålla för sig självt.
Fru talman! Jag tackar Adam Marttinen för frågan.
Vi har under flera år drivit krav på rättssäkerhet generellt. Vi tycker att det borde gälla också i en så viktig fråga. Vi tycker att det krävs en domstolsprövning, inte att det enbart ska vara ett beslut av regeringen – som oundvikligen blir en politisk instans.
När det gäller hur vi förhåller oss nämnde Adam Marttinen att all bevisning skulle redovisas där. Det kan rimligen inte ske helt öppet och offentligt. Men man skulle i alla fall kunna lyfta upp de väsentliga beviskraven, så att försvararen och den som är misstänkt har möjlighet att bemöta det. Det är egentligen förutsättningen för en rättssäker process vi vill komma åt genom att kräva en domstolsprövning.
Fru talman! Det gläder mig att det finns tydlighet och stringens i Vänsterpartiets hållning i frågan. Det gör det enklare att debattera.
Uppfattningen är glasklar. Säkerhetspolisen kommer inte att vilja lyfta upp några ärenden där deras underrättelser exponeras i allmän domstol. Detta är ett upplägg som har fungerat förhållandevis väl genom åren.
Men min fråga var kanske inte om Vänsterpartiet vidhåller sin ståndpunkt i frågan. Eftersom vi nu vet att Magdalena Andersson inte säger nej till Vänsterpartiet i en framtida regering undrar jag lite, på temat säkerhet och terrorism, om Vänsterpartiet kommer att lyfta upp ett sådant krav mot en rödgrön regering. På så sätt skulle man äventyra möjligheten som finns i dag att under väldigt strikta förhållanden kunna utvisa personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Jag tycker att det är en bra möjlighet som Säkerhetspolisen har i dag. Den borde användas mer. Men med Vänsterpartiets politik blir det svårare för Sverige att utvisa utlänningar som utgör ett säkerhetshot, under de förutsättningar som lagen i dag beskriver.
Är det ett krav som Vänsterpartiet kommer att ställa för att kunna ingå i en rödgrön regering?
Fru talman! Tack, Adam Marttinen, för en preciserad fråga!
Först och främst tror jag att vi alla är medvetna om att om det ska bli ett regeringssamarbete, oavsett konstellation, krävs det förhandlingar. Vänsterpartiet är långt ifrån att vara framme vid en kravlista, att vi skulle önska det här och det här som förutsättning för att gå in i en rödgrön regering. Vi önskar att göra det, men kravlistan är inte klar. Därmed lämnar jag öppet om detta skulle vara något som ingår i vår kravlista.
Fru talman! Jag vill till att börja med bekräfta det som ledamoten Nordborg lyfter upp när det gäller betydelsen av det arbete som bedrivs av CVE, Center mot våldsbejakande extremism. Vi är helt eniga om att det är ett väldigt viktigt arbete.
Vi ser även att mycket av den historiska brottsförebyggande offensiv som regeringen nu genomför också har betydelse vad gäller rekrytering till våldsbejakande extremism. Där tror jag att vi till stora delar är överens.
De senaste åren har Vänsterpartiet dock konsekvent röstat nej till i stort sett varje skärpning av svensk terroristlagstiftning. Det vore inte något större bekymmer om det var enbart Vänsterpartiet som röstade nej. Men vi vet att Vänsterpartiet är väldigt offensiva och bestämda med att man vill ingå i en framtida rödgrön regering, om olyckan skulle vara framme.
Regeringen är nu i ett läge där vi förbereder skärpningar av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Om denna lagstiftningsprodukt skulle ligga på bordet hos en nytillträdd rödgrön regering där Vänsterpartiet ingår, kommer Vänsterpartiet då att blockera skärpningar av svensk terroristbrottslagstiftning?
Fru talman! Tack, Mikael Damsgaard, för frågan!
Jag är glad att vi är helt överens om att rikta beröm till Center mot våldsbejakande extremism. De gör ett oerhört värdefullt arbete. Det arbetet borde få ytterligare ekonomiskt stöd, så att resurserna hos kommuner och regioner kan förstärkas så att man verkligen kan verkställa de förslag på åtgärder som kommer via bland annat Center mot våldsbejakande extremism.
När det gäller frågan kan jag återigen säga, så som jag svarade i förra replikskiftet, att ingenting är bestämt om vad som kommer att stå på en eventuell kravlista inför en eventuell rödgrön regering.
En rödgrön regering skulle vara en lycka, tycker jag, för vårt parti och för Sverige, inte en olycka. Men då kommer våra vitt skilda politiska uppfattningar att bli väldigt tydliga. Vi prioriterar inte på samma sätt. Jag är övertygad om att vi tillsammans i en rödgrön majoritet kan genomföra väldigt viktiga förändringar för Sverige, och de skulle kanske dra undan mattan för att vi skulle behöva diskutera strängare lagstiftning.
Fru talman! Jag har full förståelse för att regeringsförhandlingar måste få ha sin gång. Men det är ändå intressant att diskutera och ta del av ledamotens bild av Vänsterpartiets röda linjer. Det här är en fråga där Vänsterpartiet konsekvent har röstat nej på ett väldigt ideologiskt och – får jag lov att säga – ändå rakryggat sätt, även om vi har helt olika perspektiv och ingångar i frågan.
Det vore därför intressant att få ta del av ledamotens egen bild av om detta är en fråga där Vänsterpartiet skulle kunna vika sig för att Socialdemokraterna vill någonting annat, eller om man kommer att stå upp för sina principer och sin uppfattning i en sådan regeringsbildning.
Jag är också nyfiken när det gäller frågan om återkallande av medborgarskap på grund av terroristbrottslighet, som har varit uppe tidigare i debatten. Grundlagskommittén kom ganska nyligen med ett förslag om att skapa vissa möjligheter för det. Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot kommitténs förslag.
Anser ledamoten att det är rimligt att en person med dubbelt medborgarskap som har begått mycket allvarlig brottslighet, som står under Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion, ändå ska kunna behålla sitt svenska medborgarskap och komma tillbaka och leva i Sverige?
Fru talman! Tack, Mikael Damsgaard, för ännu vassare och tydligare frågor!
Jag vill återvända till att det handlar om en kontext när det gäller vilka förhandlingar som skulle komma upp inför en eventuell rödgrön regering. Jag är inte säker på att detta kommer att vara en av de allra viktigaste frågorna. Den kommer kanske inte ens att vara med på en lista i förhandlingarna. Det återstår verkligen att se.
Mina personliga värderingar, som vi egentligen inte ska lyfta upp i de här politiska sammanhangen, är att jag är kritisk till att man ständigt krymper möjligheten för dem som är invandrare att stanna i Sverige. När det handlar om detta exempel, om det skulle vara ett mycket allvarligt terrorbrott, tror jag att också jag kan tänka mig att personen blir utvisad.
Jag tycker dock, återigen, att vi ibland hamnar otroligt fel i justitieutskottet. Vi är i och för sig satta att hantera framför allt lagstiftningsfrågor. Men vart tar våra värderingar vägen? Vad ska vi uppskatta? Vad ska vi värdera högt?
Vi är ense om att vi tar avstånd från terrordådet som skedde på Drottninggatan, vilket har nämnts flera gånger i debatten här i dag. Men vi har högtidlighållit minnet av det med ett monument som är fyllt av värme och hyllar den solidaritet som växte fram som en oerhörd motkraft till terrordådet. Det är sådan solidaritet jag vill se växa i Sverige.
