Lotta Johnsson Fornarve (V) svarade Katarina Tolgfors i en replik om Internationellt bistånd i debatten ”Protokoll 2024/25:91 Torsdagen den 27 mars” den 27 mars 2025.
Katarina TolgforsM· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd Herr talman! Genomförandemodellen består av tre delar. Den första delen handlar om partnerskap mellan civilsamhällesorganisationerna och att stöd ska förmedlas…Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet UU8 om internationellt bistånd och den så kallade CSO-strategin, strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Regeringen beslutade i september 2024, inom ramen för reformagendan för internationellt bistånd, om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället och dess organisationer för perioden 2025 till 2029.
I strategin pekar regeringen på att civilsamhällesorganisationerna är viktiga partner i genomförandet av det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet med andra länder. Organisationerna bidrar med ett mervärde genom sin lokala närvaro och förankring och kan skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor. Särskilt i konfliktmiljöer och i svåra säkerhetspolitiska kontexter kan lokala civilsamhällesorganisationer vara avgörande för att kunna genomföra biståndsinsatser. De utgör också en viktig del av ett lands demokratiska fundament.
Herr talman! Ett starkt civilsamhälle i utvecklingsländer är också viktigt för att kunna genomföra svenskt utvecklingsbistånd inom ett stort antal strategier. Det finns också uppenbara synergier med svenska intressen inom det bredare utrikespolitiska området, till exempel vad gäller demokratisk utveckling, fred och säkerhet.
Jag skulle vilja referera till det tidigare anförandet av ledamoten Olle Thorell. Om vi tar exemplet Colombia finns där 27 FN-organisationer närvarande i landet. Min poäng med det är att det inte alltid ger mer. Anledningen till att regeringen i sin biståndsagenda minskar antalet civilsamhällesorganisationer är ju att man vill ha närmare till det lokala samhället så att pengarna kan nå fram med färre mellanled.
Herr talman! Jag går vidare. Sida och mottagande organisationer ska säkerställa att mottagare av stöd i civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de står bakom demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Sida och mottagande organisationer ska vidare säkerställa att stöd inte går till verksamhet som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen. Övergångsperioden, som sträcker sig fram till den 30 september i år, ger organisationerna tid att anpassa sig och se över och avsluta de ingångna avtal som gör att man kan minska antalet CSO:er.
Herr talman! Jag skulle vilja nämna några syften med den nya modellen och vad den ska bidra till.
Det första är ansvarsfull hantering av skattemedel. Sveriges internationella bistånd uppgår till 56 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. År 2023 var det 0,99 procent av bni, och 2024 var det 0,91 procent av bni. Det var fortfarande över den gräns på 0,7 procent av bni som rekommenderas internationellt och av FN. Att hanteringen av skattemedel ska vara ansvarsfull är ganska självklart. Biståndet måste ge resultat och skapa genomslag för varje satsad krona. Det är inte summan som avgör effekten av biståndet. Regeringen stärker kontrollen och uppföljningen för att säkerställa att pengarna används korrekt.
Det andra är effektivitet och transparens i biståndet. Modellen syftar till ökad transparens, effektivitet och spårbarhet hos biståndsmedlen. Målet är att pengarna ska nå fram till mottagaren genom färre transaktionsled.
Det tredje är långsiktigt stärkande av civilsamhället. Modellen leder till ökad självständighet för organisationerna. Förändringarna skapar förutsättningar för hållbar utveckling utan biståndsberoende.
Det fjärde syftet är ökad säkerhet och kvalitetskontroll. Jag upprepar att viktiga krav är att mottagaren inte får ha kopplingar till våldsbejakande ideologier eller extremism. Svenska intressen och demokratiska värderingar ska främjas, och den nya modellen ger också ökad kontroll över vilka organisationer som får stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Jag skulle vilja ge ett par exempel. Wateraid är en organisation som jobbar med att säkerställa tillgång till vatten och sanitet. Det är något basalt som vi i Sverige tar för givet. Det är något som inte minst stärker tryggheten och säkerheten för flickor och kvinnor och ger dem möjligheter till goda eller förbättrade levnadsvillkor. Ett annat exempel är SRHR-satsningar där Sverige, genom EU, på Filippinerna arbetar väldigt lokalt med det civila samhället för att stödja arbetet med att stärka sexuell och reproduktiv hälsa för flickor och kvinnor. Civilsamhället spelar en aktiv och stor roll i samarbetena och ser till att biståndspengar som Sverige bidrar med faktiskt når ända fram och möter de behov som finns i mottagarlandet.
Herr talman! I en snabbt föränderlig värld och då den regelbaserade världsordningen utmanas måste vi hitta nya och mer effektiva lösningar på många områden. Det gäller även biståndet. Det ställer nya krav på vår förmåga att navigera i ett nytt geopolitiskt landskap. Neddragningen av USAID påverkar hela det globala biståndssystemet, och vi kan redan se flera negativa konsekvenser. Men det ger också möjligheter till nya samarbeten, allianser och nya lösningar. Sverige är med sin nya reformagenda därför väl förberett för att ställa om. Det är en styrkeposition när det gäller biståndsarbetet som Sverige bidrar med.
Fler länder i Europa behöver bidra, och vi måste arbeta effektivare, smartare och mer innovativt. Biståndets effekter måste bli mer hållbara och syfta till att stärka länder och människors levnadsvillkor, ekonomiska egenmakt och frihet så att de kan stå på egna ben. Det är målsättningen med biståndet. I det arbetet spelar det civila samhället en viktig och stor roll.
(Applåder)
Herr talman! Jag tycker att det är bra att ledamoten tycker att civilsamhället är viktigt. Men i regeringens strategi för civilsamhället låter det som om civilsamhället ska knytas närmare regeringen och på det sättet förlora en del av sin självständighet och sitt oberoende. Det är mycket oroande.
I regeringens instruktion till Sida om stödet till det civila samhället sägs inte bara att UD vill vara med och styra beslutsprocesser. Det finns också en skrivning om att verksamheten inte får motverka svenska intressen. Vad är svenska intressen? Vem bedömer det, och på vilka grunder?
Anser inte ledamoten att det är viktigt att civilsamhället får verka i sin egen rätt? Är inte ett oberoende och starkt civilsamhälle, som även har rätt att kritisera regeringen, en viktig grund i vår demokrati?
I strategin för civilsamhället skriver regeringen även att medlen inte kan användas till påverkans, informations- eller lobbyarbete riktat mot icke-ODA-länder. Det är högst anmärkningsvärt. Bistånd ska alltså inte kunna gå till påverkan i icke-biståndsländer. Det visar att regeringen inte förstår sig på hur modernt rättighets- och demokratiarbete går till. Varför ska civilsamhället inte få kritisera eller påverka icke-biståndsländer? Vad är man egentligen rädd för?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Genomförandemodellen består av tre delar. Den första delen handlar om partnerskap mellan civilsamhällesorganisationerna och att stöd ska förmedlas till ett lägre antal CSO:er. Poängen med det är att kapa ett transaktionsled genom att se till att det är närmare från styrning, pengar och fördelning till det civila samhället i mottagarländerna. Det är ju i ODA-länderna eller i Sverige dessa civilsamhällesorganisationer finns. Jag vet inte varför ledamoten säger att det inte gäller i ODA-länderna. Det stämmer inte.
Sedan vet jag inte heller vad ledamoten menar med att kritisera regeringen. Det sker ju en dialog. Den dialogen har till exempel jag nästan varje vecka med olika civilsamhällesorganisationer – och det är en ganska konstruktiv sådan. Vi går igenom en förändring av systemet, men huvuddelen av organisationerna är väldigt konstruktiva och tittar framåt. Vi diskuterar hur vi under de förändrade förutsättningarna kan arbeta framöver.
Det är fritt fram för alla att kritisera regeringen, men jag vet inte om det är civilsamhällesorganisationernas huvuduppgift. Den är väl snarare att se till att förmedla biståndspengar och omsätta dem så att de når fram till de behövande.
Ledamoten pratade också om varför man minskar antalet civilsamhällesorganisationer. Det är för att få färre led. Det tycker jag är ganska självklart. Vi hanterar väldigt mycket pengar i biståndssystemet. Det viktiga, syftet och målet, är ju att nå ut till dem som behöver stödet i olika länder. Det säger sig självt att med fler mellanhänder blir det mindre kvar.
Herr talman! Tack för svaret, Katarina Tolgfors!
Jag blir ändå oroad av skrivningen i strategin som tyder på att man vill knyta civilsamhället närmare regeringen. Jag hoppas att det inte stämmer att civilsamhället inte ska få agera av egen kraft. Det finns ett tidigare avtal som har slutits mellan civilsamhället och regeringen där man angående gemensamma åtaganden betonar att regeringen ska stödja civilsamhället i dess egen rätt, även om de på vissa punkter kan vara kritiska till regeringens politik.
Tycker Katarina Tolgfors att regeringen ska stå fast vid den tidigare överenskommelsen om att civilsamhället får agera i egen rätt? Jag vill ha ett tydligt och klart svar. Jag tycker att detta är oerhört väsentligt om man ska ha ett demokratiskt, livaktigt civilsamhälle.
Jag har även en fråga angående förslaget om ODA-länderna. Det här är allvarligt, och det tyder på att man inte riktigt begriper hur det fungerar. Det skulle till exempel inte existera ett klimatavtal om vi inte hade konferenser, samarbeten, ett påverkansarbete och dialog mellan olika aktörer i EU och Sverige. Guatemala hade inte varit en demokrati utan ett internationellt samarbete till stöd för demokratiska krafter. Sydafrika hade inte varit en demokrati utan påverkan på rika länder. Det hade heller inte funnits något fredsavtal i Colombia utan ett globalt samarbete för detta.
Skrivningen om att man inte får påverka icke-ODA-länder är därför väldigt allvarlig. Tycker inte ledamoten att man går fel till väga?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Låt mig börja med styrningen. Eftersom biståndet numera är en budgetpost med en ram – just nu 56 miljarder kronor – görs styrningen som på alla andra utgiftsområden: Det kommer direktiv från regeringen. Sedan finns det en myndighet, i detta fall Sida, som fördelar medlen vidare. Hela poängen här är att kapa leden. Vi minskar antalet CSO:er, men vi ger också fler möjlighet att söka. Vi vill ha en bredd och större variation och ge fler civilsamhällesorganisationer möjlighet att ta del av de svenska biståndspengarna.
När det gäller hur de ska användas finns det självklart alltid en styrning och en politisk vilja. Det är så systemet ser ut. Det är inget konstigt med det. Jag förstår inte varför det finns frågetecken kring det.
Ledamoten tog bland annat upp Guatemala. Senast i går genomfördes ett seminarium här i riksdagen tillsammans med Act Svenska kyrkan om bistånds- och utvecklingsarbetet i just Guatemala. Det fungerar även i dag, trots att vi har en ny regering och en ny modell för det svenska biståndet. Vi ser hur lokalsamhället har en roll, men självklart fortsätter man även med det bilaterala utvecklingssamarbetet och med dialog på politisk nivå. Arbetet fortgår där, och det är ingenting som hindras av en ny genomförandemodell i Sverige.
Herr talman! Moderaterna har återkommande lyft upp behovet av att öka biståndets effektivitet och minska antalet transaktionsled. Det låter väldigt bra, men i praktiken har reformagendan tillsammans med viljan att pressa ned statens utgifter i stället orsakat stor skada. Sveriges anseende som pålitlig biståndspartner har fått sig en allvarlig törn och har skapat en enorm osäkerhet hos partner världen över.
När Moderaterna valde att avsluta samtliga avtal med de strategiska partnerorganisationerna drabbade det 1 750 organisationer i 90 länder. Det skedde utan vare sig övergångsplan, dialog eller framförhållning. Det kan inte kallas effektivisering; det är ett haveri.
Moderaterna talar också ofta om ansvarstagande och långsiktighet, men hur rimmar det med att svenska civilsamhällesorganisationer inte ens fick information i tid för att kunna planera om sin verksamhet? Är detta vad Moderaterna menar med förutsägbarhet och partnerskap?
Herr talman! Ledamoten Alm Ericson och jag har debatterat bistånd många gånger, och jag trodde att vi hade kommit förbi punkten där vi ältar avtalen och hur övergången skulle ha gått till. Det landade ju i att organisationerna fick ett år på sig, och de har i god tid kunnat ställa om och ska nu ha avslutat avtalen i september i år. Jag har haft många konstruktiva och bra samtal och möten med de organisationer som berörs. De flesta har gått vidare, ställt om och hittat nya vägar framåt.
Syftet med biståndsagendan är att minska antalet organisationer, mängden informationsstöd och annat som finns här på hemmaplan för att mer av biståndet ska gå ut till de platser där de behövande finns och till biståndsprojekt och satsningar på att bygga ekonomisk egenmakt och på att främja hälsa och säkrare miljöer ute i mottagarländerna. Vi kommer i stället att se till att fler civilsamhällesorganisationer kan söka pengar hos Sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Jag tackar Katarina Tolgfors för svaret.
Det är bra att regeringen har backat; det får man nog säga att den gjort. Regeringen har försökt att åtgärda lite av den skada som orsakades. Faktum kvarstår dock. Förtroendet för Sveriges utvecklingssamarbete och den politik vi för har skadats, och vad jag har sett har detta ännu inte reparerats.
Man kan tycka att vi borde ha kommit förbi detta, och visst står vi inför en helt ny verklighet nu som vi behöver hantera med försiktighet. Världen blir allt mörkare. Men jag vill fortfarande ha svar på min fråga. Vad menar Moderaterna med ”förutsägbarhet” och att ”ha stabila partnerskap” när de inte står för ingångna avtal utan avslutar dem i förtid?
Herr talman! Min uppfattning och upplevelse är inte att Sveriges anseende är skadat när det gäller bistånd ute i världen, tvärtom. Jag har rest en del under mandatperioden för att följa svenskt bistånd och se hur vi arbetar på plats i de länder dit vårt bistånd går. Sverige är fortfarande en av världens största bidragsgivare. År 2023 gick 0,99 procent av bni till bistånd. År 2024 var siffran 0,91 procent.
Jag tycker att det är självklart att man i ett system som hanterar så mycket pengar som 56 miljarder kronor ser över detta och ser till att pengarna går dit de ska och att man gör effektiviseringar. Det är ett ansvarsfullt sätt att jobba med svenskt bistånd. Det skapar förtroende bland skattebetalarna, men vi ser också till att ha transparens och att pengarna går dit de ska.
I vänstersidans modell ger man 100 kronor, men det är kanske bara 40 kronor som går fram. Vi sänker biståndet, men om man ger 80 kronor och 70 kronor går dit de ska kan man i praktiken se vad effektivisering kan betyda. Det är hela poängen: Svenska biståndspengar ska nå ut och ge effekt i de länder som vi vill stötta och hjälpa.
