Mattias Eriksson Falk (SD) svarade Anders Karlsson i en replik om Kommunala frågor i debatten ”Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 mars” den 19 mars 2025.
Anders KarlssonC· i sitt anförandeI dag debatterar vi finansutskottets betänkande nummer 26 Kommunala frågor . Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1 som rör det kommunala utjämningssystemet. När det gäller kommunalskatt är det, som vi har…Fru talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande nummer 26 Kommunala frågor. Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1 som rör det kommunala utjämningssystemet.
När det gäller kommunalskatt är det, som vi har hört, stora ekonomiska skillnader i landet, över 6 kronor. Det är ett bekymmer för jämlikheten i landet. Om vi ska hålla ihop landet och få hela landet att växa kan vi inte ha en så stor skillnad som vi har i dag och som vi har haft under lång tid.
Samtidigt är vi många gånger överens om synen på att försöka få landet att hänga ihop. Men när vi sedan kommer ned på detaljnivå och ska förhandla och besluta om detaljer i hur utjämningssystemet ska se ut blir det lätt lite urvattnat. Och inte nog med det – det är väldigt svårt att tränga igenom. Det finns väldigt många parametrar, och effekten blir inte alltid den man tror – i kombination med att det finns långa övergångsregler som ytterligare vattnar ur det system som vi i dag jobbar med.
Det behövs ett nytag när det gäller skatteutjämningssystemet. Som jag ser det ska vi inte bara lappa och laga och justera i det befintliga systemet, som är svårt att ha en överblick över. Vårt förslag är att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om ett utjämningssystem där man tittar mer på de grundläggande servicebehoven i hela landet och väger in mer av gleshet och stora avstånd. Jag vill även nämna att boende på öar i dag har det lite tuffare att över huvud taget få tillgång till viktiga funktioner. Öarna har inte tillförts tillräckligt mycket medel i det kommunala skatteutjämningssystemet.
Utöver detta gjordes som nämnts här i debatten för två år sedan en neddragning av medlen till kommuner och regioner – i stället för den uppräkning som kommuner och regioner borde få räkna med. Detta är också bekymmersamt. Den neddragningen slår just mot de kommuner som har det allra tuffast – de som upplever den stora skillnaden på 6 kronor och ligger i det häradet. Det höga skattetrycket är inte på något sätt kopplat till en bättre service. Tvärtom har dessa kommuner ofta väldigt svårt att leverera bra välfärd, skola, sjukvård och så vidare.
De här delarna måste in i systemet. Om man som kommun ”ligger fel” är man till slut nere på skolan och välfärdssystemen i de prioriteringar som man måste göra. Men innan dess gör man ju många gånger prioriteringar som innebär att man plockar bort satsningar i kommunen. Man kanske exempelvis hade behövt ha lite mer industrimark till företag som ska etableras. Men sådana satsningar har ju försvunnit för länge sedan när det är fråga om att över huvud taget uppnå en grundläggande bra service till sina invånare. Det behövs ett omtag om vi ska få hela landet att växa.
Sedan är det också fråga om hur man beskriver den kommunala ekonomin. Vi har i dag en kommunallag som tillåter att man plockar bort vissa delar och inte inkluderar dem i ekonomin. Om vi ser att en kommun går med plus, fru talman, har man ofta inte räknat in den pensionsskuld som många kommuner har – den ligger utanför. Skulle vi räkna in pensionsskulden skulle vi många gånger se minus i kommunerna. Jag tycker att det här är ett sätt att lura både medborgarna och sig själva vad gäller det ekonomiska läget i kommunerna.
Vi har i dag pratat om etablering av friskolor och om vi ska ha privata eller kommunala skolor. Den diskussionen tycker jag att vi är färdiga med. Vi är för privata friskolor. Men det finns en problematik som jag vill lyfta in och som har att göra med att privata friskolor går in i kluster. Man köper och säljer de här friskolorna mellan sig, och det bildas någonting annat som inte var känt från början. Kanske är det till och med en ägandeform med en utländsk ägare som har syften som inte riktigt är kända; vi vet inte vad de vill med de här skolorna. Vi bör se över detta och till och med begränsa det, så att det inte kan ske i den omfattning som vi ser i dag.
När det gäller prioriteringarna måste man lita på kommunerna, vilket innebär att ge generella medel till kommunerna. Kommunerna själva är bra på att avgöra vad som är de rätta prioriteringarna för just den egna kommunen. Dagens detaljreglering, som kräver väldigt mycket administration, måste vi bort från.
Fru talman! Jag känner att vi redan har debatterat mycket av det som jag hade tänkt nämna. Vi har också haft replikskiften. Jag avslutar därmed mitt anförande.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Ledamoten sa i sitt anförande att kommunerna i dag inte klarar sitt välfärdsuppdrag fullt ut och att det kanske speciellt gäller landsbygds- och glesbygdskommuner. Ungefär så uppfattade jag ledamoten. Jag ber om ursäkt om det var fel.
Det nämndes också att ett omtag behövs. Då tänker jag direkt på att Centerpartiet i ett tidigare betänkande har föreslagit att en kommun skulle kunna lämna över ansvaret för vissa kommunala verksamheter, till exempel skolan, till en annan kommun, som får sköta det administrativa.
Är det detta ledamoten syftar på när han säger att ett omtag behövs? Eller är det kanske sammanslagningar av kommuner och regioner vi ser framför oss när det talas om den administrativa bördan och att man inte klarar av uppdraget? Många gånger handlar det ju om att man ska minska det administrativa arbetet, så att det blir lättare att hantera. Är det sammanslagningar som är vägen framåt? Det är någonting som Sverigedemokraterna vänder sig kraftigt emot.
Frågan till Centerpartiet blir: Kommer vi efter ett eventuellt maktskifte 2026, då Centerpartiet kanske ingår i en regering, att se förslag på sammanslagningar av våra kommuner och regioner?
Fru talman! Ledamoten Mattias Eriksson Falk lyfter frågan om hur vi agerar med sammanslagningar och samverkan. Redan i dag har vi gymnasiereformen. Vi blev ”intvingade” i ett samarbete som jag bejakar och tycker är väldigt bra; man gör rätt prioriteringar. Detta sker alltså redan i dag. Denna typ av samarbete, där någon annan hanterar en tjänst i en kommun, tycker jag är bra, speciellt för de allra minsta kommunerna, som inte klarar av att ha alla funktioner i sin kommun.
Fru talman! När det gäller sammanslagningar vill jag nämna det kommunala självstyret. Jag anser att den bästa vägen i så fall är att man är överens med någon annan kommun om att göra en förändring. Men det är absolut ingenting som Centerpartiet prioriterar.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaren på frågorna.
Den modell vi har för samverkan i dag i våra kommuner och regioner bygger på att man inom ramen för till exempel en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund har ett samarbete där varje kommun eller region säkerställs ett inflytande i form av rösträtt i förhållande till de frågor som beslutas. Det finns det exempel på i dag. Det som Centerpartiet lämnade förslag om i ett annat betänkande handlade om att man formellt skulle kunna lämna över ansvaret helt till en annan kommun och att den kommunen då också skulle ha beslutanderätten över den verksamheten. Det var detta min fråga gällde. Att man samarbetar i ett kommunalförbund har jag inga problem med. Den möjligheten finns i dag enligt kommunallagen och praktiseras också till stor del inom olika verksamheter, bland annat renhållning.
Det som väcker min oro när man pratar om att ett omtag behövs och om den administration som innebär ett stort arbete i många kommuner, vilket jag instämmer i att den gör, är risken för att det som Centerpartiet menar är kommunsammanslagningar eller regionsammanslagningar. Nu förtydligar ledamoten detta något och säger att Centerpartiet inte ser det som en väg framåt, och jag hoppas att det indirekt på något sätt är ett löfte. Min oro för kommunsammanslagningar och regionsammanslagningar, som regeringen faktiskt kan besluta om även om kommunerna eller regionerna inte vill det själva, handlar om att de skulle föra både välfärden och möjligheterna att påverka det lokala styret längre bort från medborgarna genom att man ingår i en större enhet.
Det var också därför Sverigedemokraterna – och Centerpartiet, ska tilläggas – var emot den tänkta regionsammanslagning som diskuterades för sju–åtta år sedan. Det är jag glad för. Jag hoppas att vi tillsammans kan hålla stången mot eventuella kommunsammanslagningar och regionsammanslagningar som kan komma att föreslås.
Fru talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för denna fråga också!
I kommunallagen kan man se att ett kommunalförbund är en kommun. Om man skapar ett kommunalförbund har man alltså redan skapat en ny kommun, enligt lagtexten. När det gäller vilken samverkan som sker och vad vi så att säga stoppar in i det hela är det, som jag ser det, viktigt att kommunerna själva får bestämma. Att det kan gälla gymnasieskolan är utmärkt. Det finns andra saker som också skulle passa alldeles utmärkt att lägga in i detta.
I dag finns det samordningsförbund med en finansiering som är lite komplex. De skulle också kunna passa i kommunalförbund, med den beslutanderätt som alla kommuner som är med i kommunalförbundet har. Generellt tycker jag att kommunalförbund som samverkansform är en bra väg framåt.