Gustaf Lantz (S) om (forts. från §14) Barn och unga inom socialtjänsten (forts. SoU19)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet SoU19 Barn och unga inom socialtjänsten. Sverigedemokraterna står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till vår reservation nummer 13.

Alla barn borde få en trygg och säker uppväxt, men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. När det sätts in stödinsatser som rör barn måste barnens bästa alltid stå i fokus. Socialtjänstens uppdrag är bland annat att erbjuda hjälp och stöd för att skapa en trygg uppväxtmiljö och förebygga social problematik.

Vi vet att effekterna av detta arbete inte syns förrän långt senare, men det gör inte arbetet mindre viktigt. Tvärtom är det avgörande för att ge enskilda barn och unga ett verktyg för framtiden och vuxenlivet. Målet är, och måste alltid vara, att barn ska få växa upp i goda förhållanden och skyddas från kriminalitet, missbruk och hedersrelaterat våld. Samhället har ett ansvar och måste aktivt arbeta för att upptäcka och skydda de barn och unga som far illa.

Fru talman! Det offentliga har genom socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att skydda och hjälpa barn. Men det räcker inte alltid till. Ibland kan ideella organisationer och föreningar göra ett nog så bra arbete, och ibland till och med ett bättre arbete.

Flera organisationer som arbetar för barns bästa ger ett ovärderligt stöd, till exempel Bris, som erbjuder hjälplinjer och stöd vid våld och insatser för att motverka psykisk ohälsa. Vi har Ecpat, som bekämpar sexuell exploatering av barn genom anmälningsfunktioner och samverkan med polis. Maskrosbarn är en organisation som stöttar barn till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa genom samtal, gruppstöd och stärkande aktiviteter.

Dessa och andra ideella organisationer är ofta beroende av gåvor och bidrag. Med tanke på deras viktiga arbete har Sverigedemokraterna och regeringen i budgeten förlängt den tillfälliga satsningen och tillför ytterligare medel till ideella barnrättsorganisationer under de närmaste tre åren.

Fru talman! Barn i behov av samhällsvård kan placeras i jour- eller familjehem, där familjer tar emot dem antingen tillfälligt eller långsiktigt. Dessa hem utses av kommunens socialtjänst. Enligt lag ska socialtjänsten anmäla till Ivo om fler än tre barn placeras i samma hem. Men det finns ingen övre gräns för hur många barn som samtidigt får bo i ett och samma familjehem. Om flera kommuner placerar barn i samma hem kan ansvaret gentemot Ivo missas, vilket gör det svårt för den enskilda kommunens socialtjänst att säkerställa att placeringen faktiskt är lämplig för det enskilda barnet.

När barn omhändertas är syftet att de ska få en tryggare tillvaro med omsorg, stöd och familjekänsla.

Dagens regelverk är otillräckligt. Vi behöver ett mer kvalitetssäkrat system – detta för att säkerställa statistik och registrering av hur många barn ett familjehem faktiskt har placerade hos sig. Utredningen om barn och unga i samhällets vård föreslår att Ivo ska upprätta ett register över familjehem. Sverigedemokraterna ser detta som ett viktigt första steg mot en tryggare och mer fungerande placeringsverksamhet.

Fru talman! Barn som placeras i samhällets vård har det ofta svårt i skolan. Enligt Socialstyrelsens rapport Individ- och familjeomsorg – Lägesrapport 2024 var endast hälften av dessa barn behöriga till gymnasiet vid 17 års ålder. Detta kan jämföras med 85 procent av icke-placerade barn. Vid 20 års ålder hade mer än 80 procent av de icke-placerade en treårig gymnasieutbildning medan endast 45 procent av de placerade hade det. Resultaten har sett ungefär likadana ut i flera år.

Skolmisslyckanden bland placerade barn beror ofta på deras tidigare utsatthet, luckor i skolgången, stress och låga förväntningar.

En framgångsrik modell har varit ett djupare samarbete mellan skola och socialtjänst för att följa upp de placerade barnens skolgång. Vi har också de skolsociala teamen, som visat sig fungera väl. I vissa kommuner där man har arbetat med exempelvis Skolfam, en satsning för barn i familjehem, har man sett goda resultat.

Detta visar att resultaten går att förbättra, och forskning visar att godkända skolresultat har en stor skyddande effekt för dessa barn. Socialstyrelsen har också, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverket, utvecklat ett särskilt stöd för socialtjänsten just för att säkerställa kontinuerlig skolgång för barn som byter skola vid placering.

Det behöver vidtas åtgärder för att säkerställa att barn som är placerade i samhällets vård får det stöd som krävs för att de ska klara skolan och skapa goda förutsättningar inför vuxenlivet.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Lantz!

När det gäller frågan om ungdomskriminalitetsnämnder är det sagt att man skulle pröva det systemet. Att pröva det innebär att undersöka det. Detta har varit ute på remiss. Det handlar om hur flera olika instanser ser på att använda den typen av system. Genom remissvaren har man kommit till slutsatsen att det kanske inte är den vägen vi ska gå. Vi stöttar socialtjänstministern i den frågan. Vi måste försöka hitta vägar som fungerar för alla, och vi ska använda de bästa vägarna. De svar som har kommit in visar på att det borde finnas andra sätt att genomföra detta.