Joakim Järrebring (S) svarade Martin Kinnunen i en replik om Övergripande miljöfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:83 Torsdagen den 13 mars” den 13 mars 2025.
Martin KinnunenSD· i en replikTack för frågorna, Joakim Järrebring! Att vi saknar brunkolsgruvor ska inte tolkas som att jag nödvändigtvis hade önskat att vi hade dem. Om vi däremot hade annan produktion i Sverige av energi som vi behöver i Sverige…Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande Övergripande miljöfrågor. Det sträcker sig över många olika politikområden i vårt kära utskott.
Debatten i dag tycks, som den ofta gör, landa i det energipolitiska området. Det är spännande! Jag hade tänkt fokusera mest på tillståndsfrågorna här i dag, men jag tycker ändå att det finns anledning att kommentera alla diskussioner kring energipolitik och annat som lyfts upp här.
Vi har en socialdemokrati som säger å ena sidan att det är en katastrofal utveckling, å andra sidan att allt är väldigt bra. Det blir lite svårt att förstå. De efterlyser fler åtgärder för havsbaserad vindkraft samtidigt som vi ser att marknaden kraschar. Vi ser att länder som erbjuder stora subventioner inte lyckas få några anbud. I Danmark är detta tydligt.
Diskussionen blir därför märklig. Havsvindparken i Västra Götaland skulle inte byggas även om den skulle få tillstånd, för det är ingen som vill investera i havsbaserad vindkraft i dag. Det har att göra med att vi redan har väldigt mycket väderberoende kraft. Ännu mer väderberoende kraft konkurrerar ut annan väderberoende kraft. Kapacitetsfaktorn är för låg.
Vi behöver aktivt jobba snabbare mot mer kärnkraft, och det kommer också i förlängningen att leda till bättre marknadsvillkor för vindkraften. Det kan man tycka olika saker om, men det är ett faktum. Ju snabbare vi kan få ny kärnkraft på plats, desto lättare kommer det att bli för de aktörer som vill ha vindkraft att få den att etableras.
Samtidigt kan vi se att det fortsätter att byggas landbaserad vindkraft i ungefär samma takt som tidigare. Vi har aldrig haft mer energiproduktion än vi har i dag. Däremot märker inte konsumenterna detta i form av lägre elpriser, just på grund av att kapacitetsfaktorn inte är tillräckligt hög.
Vi hör också saker som att kärnkraft inte är någonting som kan bidra till biologisk mångfald och annat, men det är de facto så att kärnkraft är det absolut bästa för miljön. Det är betydligt bättre än att ha turbiner i våra vatten. Det är betydligt bättre än att ha vindkraftverk till havs som stör fiske och som stör människor i deras bostadsmiljö med mera. Kärnkraft är det absolut miljövänligaste sättet att utvinna energi.
Herr talman! Jag tänkte som sagt fokusera på tillståndsfrågorna och påbörja det nu. Jag vill då utgå från det faktum att Tidöavtalet innebar ett paradigmskifte på många olika politikområden. Det som människor kanske främst har uppfattat är det som händer på migrationsområdet och det brottsbekämpande området. Men om man läser sidan 17 i Tidöavtalet hittar man miljötillståndsprocesserna och ser att de ska förenklas och förkortas. Det står att en utredning ska tillsättas för att genomföra just detta samtidigt som man först skulle gå vidare med gamla utredningar. Det har vi gjort. Utredningen har tillsatts, och utredningens förslag har också levererats. Det är väldigt glädjande.
Tidöavtalet blev startskottet för ett intensivt arbete med att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna. Delar av Miljöprövningsutredningens förslag har genomförts, och tidigare i år kom äntligen förslagen från Miljötillståndsutredningen. Tre tjocka böcker med namnet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess har presenterats. Det handlar om tusentalet nya sidor lagtext som ska införas. Miljötillståndsutredningens förslag om ny lagstiftning, som nu ligger på bordet, är ett direkt resultat av Tidöavtalet och en nödvändig reform för att möta dagens och morgondagens krav på hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Sveriges nuvarande miljötillståndsprövning, reglerad av miljöbalken från 1999, har länge kritiserats för att vara tidskrävande, byråkratisk och oförutsägbar. Det är till och med så att en gammal statsminister vid namn Göran Persson har kallat just miljöbalken och det arbete som Socialdemokraterna gjorde med denna för det största misslyckandet.
Det är ju så på många områden: Socialdemokratin har misslyckats med saker. Nu har det kommit en bättre regering och ett bättre regeringsunderlag på plats som försöker åtgärda dessa brister. Det är väldigt välkommet.
Företag som vill investera har fastnat i årslånga processer, vilket hämmar både klimatomställning och jobbskapande. Tidöavtalet identifierade detta som ett hinder och möjliggjorde just denna utredning. När vi nu fått förslagen kan vi konstatera att de innebär färre myndigheter i beslutsfattandet, tydligare tidsramar och en möjlighet att minska antalet verksamheter som kräver tillståndsprövning när generella föreskrifter kan räcka. Detta är inte bara praktiskt; det är avgörande för att Sverige ska kunna växa och vara en industrination i framkant.
En förenklad process riskerar inte att urholka miljöskyddet. Förslagen handlar i grunden inte om att tumma på miljön utan om att göra systemet smartare. I stället för att implementera ett EU-regelverk ovanpå det befintliga möjliggör utredningens förslag ett helt nytt och mer effektivt system. Tidöavtalets vision om ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige kommer därmed att kunna förverkligas. Det är ett bevis på att politik kan vara pragmatisk och framåtsyftande.
Väl värt att nämna i detta sammanhang är att utredningen även lägger fram förslag om att åtgärda det mycket provocerande i att lantbruksnäringen i dag betraktas som miljöfarlig verksamhet. Detta har vi ett gammalt tillkännagivande om från riksdagen. Utredningen föreslår nu att det här ska åtgärdas genom att lantbruket i fortsättningen ska definieras som miljöpåverkande – en liten skillnad men principiellt mycket viktig.
Herr talman! Vi saknar brunkolsgruvor i Sverige. Vi har heller inga oljefält, och vi saknar gasutvinning. I brist på sådan industri har svensk torv kommit att hamna i fokus hos en alltmer radikaliserad miljörörelse, som i sina illegala sabotageaktioner runt om i vårt land fokuserar på att utmåla torv som något hemskt och ett hot mot det globala klimatarbetet. Ingenting kunde vara mer felaktigt.
Klimatrörelsen tycker om att hänvisa till IPCC och forskningen. Men då ska man komma ihåg att IPCC inte klassar torv som fossilt. Torv klassas som torv. Det är en egen klass. Man kan också konstatera att torven i Sverige växer till sig. Det blir mer torv än vad som skördas. Vi har ingen fasansfull torvindustri.
Herr talman! Den naturvårdspolitik som förts de senaste mandatperioderna har inte varit bra på detta område. För att naturvården ska kunna existera måste den samexistera med mänsklig verksamhet. I Sverige har det blivit svårt, ibland omöjligt, att få tillstånd för nya torvtäkter. Detta är ett stort problem som man måste tala lite mer öppet om, även om en del ligistgrupper som verkar såväl i skogen som på våra vägar här i Stockholmsområdet kommer att bli upprörda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
En brist på torv är ingen situation som vi vill ha i Sverige. Vi vill inte ha dyrare gurkor. Vi vill inte ha ännu dyrare tomater. Vi vill inte ha ett mindre produktivt skogsbruk. I en optimal värld skulle torv kanske i första hand vara ett bränsle som hade sin främsta betydelse i händelse av krig och fred. Men i dag behöver vi torv när vi odlar saker som är grundläggande för vår livsmedelsförsörjning och vårt skogsbruk.
Alternativen är inte speciellt goda i dag. Det handlar kanske om kokos från Asien, som kräver extremt mycket vatten för att tvättas. Det har sannolikt betydligt större miljöpåverkan, speciellt om man tar hänsyn till de extremt långa transporterna, för att inte tala om kostnaderna för dem.
Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 18.
(Applåder)
Herr talman! Tack för anförandet, Martin Kinnunen! Det var massor med grejer jag egentligen skulle vilja hinna diskutera. Tid finns dock inte till det.
Jag vill börja med att notera någonting som jag kanske tyckte hörde till det mest uppseendeväckande, nämligen att Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna saknar svensk brunkol, svensk olja och svensk gas. Kanske borde jag inte vara förvånad.
Är kärnkraften det mest miljövänliga sättet att producera energi på? Det kanske man kan säga om man är helt blind för utvinningen av uran och hur vi ska klara av att ta hand om kärnavfallet.
Projektet Västvind var uppe till diskussion. Till skillnad från vad ledamoten hävdade fanns det goda förutsättningar för det projektet rent investeringsmässigt – kanske framför allt på grund av det korta avståndet för anslutning, vilket gjorde att investeringskalkylen för projektet gick ihop från första början.
Avslutningsvis: Sverigedemokraterna brukar vara väldigt tydliga med hur viktigt det är att vara laglydig och att vi behöver stärka rättssamhället i Sverige – se till att människor följer lagen, helt enkelt. Jag kan då konstatera att Klimatpolitiska rådet har dömt ut regeringspartiernas klimatplan som otillräcklig och utan konkreta åtgärder. Rådet konstaterar att Tidöregeringen skjuter upp viktiga beslut till nästa mandatperiod.
Hur ser ledamoten på det faktum att regeringsunderlaget bryter mot den svenska klimatlagen genom att sakna en handlingsplan som uppfyller lagens krav?
Herr talman! Tack för frågorna, Joakim Järrebring!
Att vi saknar brunkolsgruvor ska inte tolkas som att jag nödvändigtvis hade önskat att vi hade dem. Om vi däremot hade annan produktion i Sverige av energi som vi behöver i Sverige hade det varit bättre än om vi hade importerat den. Det hade varit positivt om vi hade haft såväl uran som andra metaller och andra saker vi behöver i vår industri på vår egen mark.
Från Sverigedemokraternas sida är vi positiva till all form av mineralutvinning. Vi tycker inte att man ska förbjuda mineral, som exempelvis Socialdemokraterna gjorde med uran.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Jag är också övertygad om att uran går att utvinna på ett miljövänligt sätt. Tycker man inte att uran går att utvinna på ett miljövänligt sätt bör man heller inte vara för kärnkraft. Då bör man vara tydlig med att vi ska fasa ut kärnkraften fullständigt. Den ordningen tycker jag att man ska ha.
Det finns definitivt miljövänliga sätt att utvinna uran på. De exemplen har vi. Är det så att man är orolig över uranutvinning har vi en miljöprövning som tillser att den sker på ett korrekt och rimligt sätt. I dag har vi ännu ingen sådan utvinning. Vi ska förhoppningsvis ha det senare när det inte är förbjudet att utvinna uran.
Det är ju ganska absurt i dag. Om man vill utvinna jordartsmetaller som vi behöver för den gröna omställningen och samtidigt får upp uran ska man göra något som aldrig någonsin gjorts i världshistorien: ta upp uranet och sedan stoppa tillbaka det. Det är detta den lag som Socialdemokraterna utformade leder fram till.
Nu tog min talartid slut, så jag får fortsätta i nästa replik.
Herr talman! Jag ska börja med att svara på en fråga som jag fick av Helena Storckenfeldt. Nej, vi vill inte avskaffa det kommunala vetot, inte ens för havsbaserad vindkraft. Däremot är det rimligt att kommunerna lämnar besked i ett tidigare skede.
Jag skulle vilja ha svar på hur Sverigedemokraterna ser på det kommunala vetot när det gäller uranbrytning. Samtidigt ger jag ledamoten möjlighet att svara på min första fråga: Hur ser ledamoten på det faktum att regeringsunderlaget bryter mot den svenska klimatlagen genom att sakna en handlingsplan som uppfyller lagens krav?
Herr talman! Problemet med klimatlagen är att den är utformad på ett sådant sätt att man kommer att anklaga samtliga regeringar för att bryta mot den. Jag konstaterade ju att den socialdemokratiska regeringen bröt mot klimatlagen. Jag tänker inte kommentera exakt vad den nuvarande regeringen gör på det området. De får göra den definitionen själva.
Problemet är att som lagen är utformad måste en ny regering direkt efter att den tillträtt i en skrift presentera alla åtgärder för hur den ska uppnå alla klimatmål. Det låter sig inte göras. Man kommer alltid att ha en opposition som hävdar att regeringen bryter mot klimatlagen. Det kommer att gå att argumentera för det. Det går dock inte att bevisa någonstans. Vi har ingen domstol som kommer att fälla avgörandet. Men lagen är utformad på ett sådant sätt. Grunden är helt enkelt att man inte kan presentera allting på samma gång.
Herr talman! Det kom frågor om det kommunala vetot vad gäller uranutvinning. Vi från Sverigedemokraterna tycker att man bör se över frågan när uranutvinning blir tillåtet. Det kan inte i alla sammanhang finnas ett veto mot utvinning där en viss del av utvinningen är uran.
Vi kommer att behöva utvinna kritiska jordartsmetaller i vårt land, och vi kommer att behöva utvinna dem även i andra länder. Mineral ligger ofta tillsammans med andra mineral.
Vi kommer att lägga en våt filt över all form av utvinning av dessa jordartsmetaller om det finns ett veto som innebär förbud mot utvinning – och uran är en del av detta. Jag ser inte ett sådant veto som en framkomlig väg. Däremot ska det vara en rigorös och ansvarsfull miljötillståndsprocess som förutsätter en miljövänlig brytning av alla former av mineral i vårt land.