Helena Storckenfeldt (M) svarade Joakim Järrebring i en replik om Övergripande miljöfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:83 Torsdagen den 13 mars” den 13 mars 2025.
Joakim JärrebringS· i en replikI internationella bedömningar rankas fortfarande Sveriges energisystem som ett av de mest robusta i världen. Hela poängen med min förra replik var att vårt elsystem bygger på gammal teknik och att det finns ny modern…Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi ändå kan vara väldigt stolta som svenskar. Sverige har en lång tradition av ambitiös och resultatinriktad miljöpolitik. Sverige har varit ett föregångsland i klimatarbetet. Vi har byggt vårt välstånd på en kombination av innovation, hållbar utveckling och starka offentliga institutioner. Men den politik som förs av den nuvarande regeringen innebär en drastisk riktningsförändring.
Det betänkande vi diskuterar i dag handlar om övergripande miljöpolitik. Det är en bred fråga som omfattar alltifrån miljöprövning och tillståndsprocesser till bevarande av biologisk mångfald och hantering av miljöbrott.
Herr talman! Det är tydligt att vi befinner oss vid ett vägskäl. Vi kan välja att fortsätta den svenska traditionen av ambitiösa reformer. Vi kan också låta kortsiktiga ekonomiska intressen styra på bekostnad av både vår natur och vår framtida tillväxt.
Regeringens miljöpolitik präglas av låga ambitioner och brist på långsiktig planering. Nedskärningarna i miljöbudgeten har drabbat alltifrån naturvården till vattenförvaltningen. Vi ser nu konsekvenserna av detta i form av försämrade förutsättningar för skyddad natur, ökade utsläpp och brist på stöd till kommuner och företag som vill gå före i den gröna omställningen. Sveriges Kommuner och Regioner har efterlyst ökat samarbete med staten för att snabba på den gröna omställningen, vilket visar att regeringens politik saknar såväl tillräcklig styrning som långsiktig planering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Regeringen har gjort omfattande nedskärningar i miljöbudgeten. Jämfört med tidigare regeringar har anslagen minskat med över 7 miljarder kronor, och neddragningarna har fått konkreta konsekvenser. Skyddet av värdefull natur har minskat drastiskt. Länsstyrelserna har tvingats skära ned på skötsel av nationalparker och naturreservat.
Detta är dock inte en isolerad fråga, herr talman. Det finns ett tydligt mönster i regeringens politik. Miljö och klimat är inte de enda områden som har fått stryka på foten. Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar för de mest välbeställda, samtidigt som människorna med de minsta marginalerna har fått det sämre. Skattesänkningarna har till största delen gynnat höginkomsttagare – en person som tjänar 150 000 kronor i månaden får runt 4 000 kronor mer i plånboken, medan en låginkomsttagare får runt 60 kronor.
Samtidigt har regeringens politik lett till att Sverige nu ligger i botten av EU:s tillväxtliga och till att arbetslösheten i landet är på oförsvarligt höga nivåer. När vi talar om miljöpolitik måste vi också tala om ekonomisk politik. En framgångsrik miljöpolitik handlar nämligen inte bara om att skydda naturen utan också om att skapa nya jobb och nya möjligheter. Här är det värt att särskilt nämna behovet av effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation i betänkandet, nummer 4.
Den gröna omställningen är faktiskt en av de största ekonomiska möjligheterna i vår tid. Genom att investera i förnybar energi, hållbar industri och cirkulär ekonomi kan vi minska våra utsläpp och vår miljöpåverkan samtidigt som vi stärker den svenska konkurrenskraften.
Men i stället för att ta vara på dessa möjligheter har regeringen valt att backa in i framtiden. Vi ser det i deras ovilja att ge stabila spelregler för förnybar energi. Vi ser det i hur de försvårar för kommuner och regioner att genomföra viktiga miljö- och klimatinvesteringar. Vi ser det också i hur regeringen inte ens har försökt att övertyga sina egna partivänner i det KD-ledda alliansstyret på Öckerö, som nyligen röstade nej till havsvindkraftsprojektet Västvind trots att projektet är helt avgörande för Västsveriges elförsörjning och riskerar att påverka 70 000 jobb på lång sikt.
Herr talman! Miljöpolitik och tillväxtpolitik hänger ihop. Om vi ska ha en stark ekonomi i framtiden måste vi investera i hållbarhet, innovation och rättvisa. Vi behöver en sammanhållen politik som inte bara ser till nästa kvartalsrapport utan lyfter blicken och ser till nästa generation. Vi behöver en politik som ger människor möjlighet att leva ett gott liv utan att försämra förutsättningarna för dem som kommer efter oss.
Det är detta vi behöver, och det är därför det är så allvarligt att vi nu ser en regering som tar varken miljöutmaningarna eller de ekonomiska utmaningarna på riktigt allvar. Vi har en regering som varken har någon plan för att minska utsläppen eller någon plan för att skapa framtidens jobb. Vi har en regering som låter skattesänkningar för de rikaste gå före satsningar på hållbar utveckling och social rättvisa. Det är inte en regering som sätter vanliga löntagare i första rummet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Jag menar att svenska folket förtjänar bättre. Vår miljö förtjänar bättre. Även kommande generationer förtjänar bättre. Därför behövs en annan väg. Det behövs en väg där vi kombinerar klimat- och miljöpolitik med en tillväxtpolitik som gynnar alla, inte bara några få.
(Applåder)
Herr talman! För att fortsätta på spåret att ta repliker på repliker på repliker tänkte jag återgå till energisystemet. Joakim Järrebring nämnde i det tidigare replikskiftet att vi hade det bästa energisystemet. Det fanns en anledning till detta. Grunden till att vi lyckats minska utsläppen sedan 70talet är vår fossilfria energimix, som bygger på vattenkraften och kärnkraften. Nu måste den återuppbyggas, och det kommer att ta tid.
Jag hoppas, som jag nämnde i det tidigare replikskiftet, att S kan ta om lite beslut vad gäller det här och kanske ta lite tydligare beslut. Det som behövs är långsiktiga förutsättningar för industrin och för transportsektorns omställning. Vi måste trygga vår elförsörjning, för utan el kommer heller ingen omställning.
Men frågan kvarstår, herr talman, om vad Socialdemokraterna egentligen vill. Batterier är inte en långsiktig lösning. Som nämnts hade vi det bästa systemet, men det har vi inte längre på grund av de beslut som Socialdemokraterna fattade.
Min väldigt konkreta fråga till ledamoten Järrebring är: Om S skulle få makten vid nästa val, kommer man då att riva upp kärnkraftsplaner?
Herr talman! I internationella bedömningar rankas fortfarande Sveriges energisystem som ett av de mest robusta i världen. Hela poängen med min förra replik var att vårt elsystem bygger på gammal teknik och att det finns ny modern teknik att använda om man i framtiden vill ha ett mer robust elsystem som inte är centraliserat utan decentraliserat. Det skapar många goda förutsättningar för att även klara av allvarliga händelser som större kriser och även krig. Har vi lärt oss någonting av det hemska anfallskrig som Ryssland genomför i Ukraina är det att en huvudprioritering i krig är att angripa elsystemet för att skapa kaos och demoralisera befolkningen.
Det finns all anledning, tycker jag och det socialdemokratiska partiet, att fundera över hur det svenska elsystemet ska se ut i framtiden. Hur skapar vi ett elsystem som är robust och tål störningar och som levererar energi där det behövs när det behövs till den billigaste penningen? Om vi har det som en grundplåt och sedan väljer den bästa tekniken i stället för att stirra oss blinda på ett enskilt energislag åstadkommer vi också det bästa energisystemet. Om det är kärnkraft som är bäst – nåväl, då bygger vi kärnkraft. Är det inte kärnkraft bygger vi ett annat elsystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Herr talman! Jag som kommer från Hallands län vet att det före valet 2014 fanns planer på ny kärnkraft på Ringhalsområdet. Men så fort det blev regeringsskifte och Socialdemokraterna fick makten lade man ned alla sådana planer, för man visste att det inte fanns någon politisk vilja. Det är den verklighet vi måste utgå från. Jag brukar tänka: Var hade vi befunnit oss i dag om vi hade fortsatt att ha makten, om de planerna inte hade rivits upp, om det hade funnits en politisk vilja även efter det valet? Vi hade befunnit oss i ett helt annat utgångsläge för att klara den gröna omställningen.
Det system som Joakim Järrebring beskriver får vi inte utan mer baskraft. Det är bara så det fungerar. I dag kan vi inte använda all den el vi producerar. Som jag nämnde i det tidigare replikskiftet finns det en väldigt stor skillnad mellan produktion och konsumtion. Vi måste hitta tillbaka till den balans som gjorde att vi hade det mest effektiva systemet.
Jag hajade till när Järrebring pratade om den makt som en kommun på västkusten har. Han pratade om detta som om det vore någonting oerhört dåligt. Jag tror att vi alla är överens om att processen behöver gå snabbare och att vi behöver hitta sätt att öka den lokala acceptansen för vindkraften. Men skulle den här kommunen ensam bära ansvaret för de missade arbetstillfällena? Min konkreta fråga till Joakim Järrebring är: Vill Socialdemokraterna ta bort det kommunala vetot?
Herr talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för hennes inlägg och frågor.
Det är bra för dem som lyssnar på debatten om vi är överens om historieskrivningen kring svensk kärnkraft. Vi hade en folkomröstning där beslutet var att vi skulle fasa ut kärnkraften ur det svenska elsystemet. Det har många regeringar jobbat utifrån. Mellan 2006 och 2014, då Alliansen styrde, gjorde man de största skattehöjningarna på kärnkraftsproducerad el. De var mycket större än de som Socialdemokraterna genomförde under den följande mandatperioden.
Ska man då slå sig för bröstet och säga att det är Socialdemokraterna som har orsakat att vi står med det energisystem vi har i dag? Visst kan man säga så, för vi har fortfarande ett av de absolut mest stabila energisystemen i världen enligt internationella bedömare, och vi har kontinuerligt, även i elområde 4, haft de lägsta elpriserna i Europa. Någonting har vi alltså fortfarande som talar för ett stabilt svenskt energisystem.
Men framåt behöver vi göra mycket. Vi behöver öka elproduktionen. Det är nästan svårt att begripa med tanke på hur länge vi har legat på samma elproduktion. Så har det varit i decennier. Men även om vi bestämmer oss för att bygga ny kärnkraft kommer den inte förrän om tidigast 15–20 år. Innan dess behöver vi se till att få upp elproduktionen för att vi ska klara den gröna omställningen och se till att investeringarna i framtidens teknik görs här – i Västsverige, i Norrland och så vidare. Då behöver vi producera el med hjälp av vindkraft, landbaserad och havsbaserad, men det ser vi inte att regeringen gör tillräckligt för att lösa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
(Applåder)