Ulrika Heie (C) om Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Centerpartiet har många förslag när det gäller hur vi kan stärka både järnvägstrafiken och kollektivtrafiken. Vi står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men jag vill yrka bifall bara till en, nämligen reservation 32, som handlar om färdtjänst.

Det är också där jag vill börja mitt anförande: alla människors möjligheter och tillgänglighet till en fungerande färdtjänst för dem som behöver det. I replikskiftet alldeles nyss fanns det en diskussion med en regeringsföreträdare om just den frågan.

Myndigheten för trafikanalys tog fram en rapport som hette Tydligare kriterier för färdtjänsttillstånd. Rapporten innehåller flera konkreta förslag. Som jag förstår det hölls den senaste interpellationsdebatten om detta i kammaren i oktober 2024. Nu vi i slutet av februari 2025. Jag tänker att det inte ska ta så lång tid att bereda ett sådant ärende att det behöver dra ut på tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Från Centerpartiets sida önskar vi att man ska bli klar med sin beredning och kan lägga fram ett förslag i denna kammare, så att lagstiftningen kan börja gälla från den 1 januari 2026.

Till er som företräder unga med synnedsättning vill jag säga tack för samtalet i dag. Det är otroligt viktigt att vi lyssnar på de personer som berörs av detta på olika sätt. Jag hoppas att ni hade bra samtal med alla partier. Om det inte var möjligt i dag – med full respekt för att vi har fulla kalendrar – hoppas jag ändå att alla partier tar sig tid att lyssna oavsett när det blir. Den här frågan ska inte låta vänta på sig. Den är angelägen nu, och den behöver lösas nu, oavsett vem som inte har gjort vad tidigare.

Men låt mig gå från det personliga till hela det stora järnvägssystemet i vårt land, som också hänger ihop med länderna runt omkring. Vi ska inte prata om hela systemet, men järnvägen är något som våra föregångare byggde ut på 1800-talet, där mycket privat kapital också investerades i järnväg på olika sätt. Sedan elektrifierades järnvägen till stor del. Det är detta vi ser i vårt betänkande i dag.

Ta gärna del av betänkandet, skulle jag vilja säga till dem som lyssnar på debatten i dag. Det är ett betänkande fullt av kunskap för den som är intresserad.

I dag har vi ett system som, när det fungerar, gör att människor och gods kan transporteras på ett bra sätt i hela vårt land. Det är effektivt och också bra ur klimatsynpunkt. Så är det alltså när det fungerar, men det går nästan inte en enda dag utan att man hör att det är något problem i anläggningen.

Det har varit en grov försummelse av tidigare regeringar, oavsett partifärg – under den senaste 30-årsperioden har de flesta partier varit i regeringsställning någon gång, så jag tänker att detta är något som vi kollektivt kan ta på oss – att inte ha skapat ett system som är resilient och robust och klarar av påfrestningar av olika slag. Det kan handla om alltifrån en fågel på Göteborgs central som, om det är sant, orsakade ett strömbortfall i förra veckan, till problem i signalsystemet som gjorde att det var svårt att ta sig till Stockholm i dag. Det är svårt för tyngre tåg att trafikera längre sträckor eftersom vi inte har ett utbyggt system för tyngre och längre tåg. Det handlar också om de klimatförändringar som gör att till exempel banvallar raseras av översvämningar och så vidare.

Det går att skylla på många faktorer för att förklara varför vi är där vi är i dag. Men det duger inte att, som regeringen gör nu, hindra nybyggnation och lägga otillräckliga resurser på underhåll. Även om regeringen nu säger att man lägger en ökad andel på underhåll menar man ändå att man under den nu aktuella planperioden, alltså de närmaste elva tolv åren, inte kommer att kunna avhjälpa underhållsskulden med mer än 10–15 procent. Det är oerhört allvarligt, för det innebär faktiskt att skulden bara ökar och att vi flyttar fram problemet till kommande generationer.

Just järnvägen kostar enorma summor, både i nybyggnation och i underhåll. Men man får inte användbarhet och valuta för sina investeringar förrän man har ett helt fungerande system. Dagens ordning, där vi ska vänta så länge på att systemet blir färdigt, är ingen bra ordning. Så kan vi inte ha det.

Dagens debatt handlar mycket om underhåll när det gäller järnväg och om signalsystem. Det var ett bra besked som kom från regeringen häromdagen om ERTMS och möjligheten till stöd för ombordutrustning. Jag hoppas att det förslaget blir lika bra när det möter verkligheten som det var när man presenterade det på presskonferensen. Men när det gäller underhållet är jag orolig på riktigt. Det kommer inte att räcka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Det saknas en gemensam målbild för järnvägen i Sverige och kanske också för järnvägen i Norden. Dessutom har vårt Natomedlemskap, liksom det mycket förändrade säkerhetsläget i hela världen och inte minst i Europa, verkligen satt fokus på betydelsen av en robust järnväg. Det som skrevs i en proposition i oktober är långt ifrån vad som kan behövas. Jag förväntar mig att direktiven till Trafikverket nu innebär att synen på det förändrade säkerhetsläget gör att man ger ökade befogenheter att snabba upp och lägga mer resurser på järnvägsunderhåll.

Vi behöver breda överenskommelser. Det förs fram i det här betänkandet, inte bara från politiska partier. Branschaktörer talar om en kriskommission som skulle behövas när det gäller punktlighet på järnvägen. Det är dags att ta tag i detta tillsammans.

Ni får ursäkta, men vissa dagar undrar jag om ministern sitter på händerna. Det räcker inte med några uppdrag till Trafikverket, utan det krävs mer. Majoriteten i utskottet skriver i sin text att det behövs ett fungerande järnvägssystem. När det gäller underhållet tror vi i Centerpartiet, i likhet med regeringspartierna, att det är viktigt att man har ett konkurrensutsatt underhåll på en fungerande marknad. Det är bra om man får stabila och långsiktiga förutsättningar.

Centerpartiet har lyft fram behovet av underhåll i det vi kallar för Sverigelyftet. Vi behöver ha en mycket högre målsättning för byte av växlar, möjlighet för längre och tyngre tåg, stabilare signalsystem med mera.

Jag skulle vilja lyfta fram en rapport från Omtag Svensk Järnväg som heter Järnvägslyftet. Den första punkten i rapporten, som kanske är den absolut viktigaste, handlar om att man behöver fördubbla reinvesteringarna i svensk järnväg under den kommande tioårsperioden för att på ett markant sätt avhjälpa de problem som finns.

Vad lyssnar regeringen med när man säger att man ska avhjälpa med 10–15 procent av underhållsskulden? Det handlar om att öka takten när det gäller järnvägsunderhållet.

Låt mig gå över till kollektivtrafiken, herr talman! Här har branschaktörerna tagit fram riktigt bra underlag för politiken att använda, med visionen att fyra av tio motoriserade resor ska vara kollektivtrafikresor. Jag skulle tro att vi kommer att få höra mer om Moderaternas kollektivtrafikpolitik lite senare i debatten.

Här finns det viktiga delar att ta tag i, inte minst kopplat till nya former av kollektivtrafik. Det finns många spännande forskningsprojekt som handlar om alltifrån våra egna vanor, bekvämligheter och möjligheter till system för en modernare kollektivtrafik och också en modernare bonus av olika slag som gör att det hela går framåt.

Visst är det regionerna som är kollektivtrafikmyndigheter, men regeringen måste ändå ta ett helhetsansvar när det gäller kommunikationer i hela landet. Propositionen heter ju Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Nu vill jag komma in på den upphandlade trafiken i glesbygd. Det var sorgligt att ta del av missen i budgeten när det gällde den upphandlade trafiken. Det sades vara en miss – varför rättade man då inte till det på ett smidigt sätt? Vi har drivit på för nattåg från både Stockholm och Göteborg till norra Sverige. Det behövs för att hela Sverige ska leva och för att det ska vara hållbart att både bo och driva verksamheter i hela landet.

I det här sammanhanget vill jag lyfta upp ytterligare en rapport när det gäller Omtag Svensk Järnväg, och det är den som handlar om regionlyftet.

Om hela Sverige ska utvecklas krävs det betydligt större investeringar än vad regeringen har aviserat. Annars kommer vi allihop att förlora på det. Vi står inte här och pratar om kollektivtrafik och järnvägsunderhåll för att det är det mest häftiga, utan vi gör det för att vi vill vara med och bygga ett samhälle där kompetens och gods kan ta sig mellan delar av Sverige och ut ur och in i det här landet. Det är otroligt viktigt att vi jobbar med det för att människor ska kunna bo, leva och arbeta och för att näringslivet ska kunna utvecklas och därmed också vår konkurrenskraft.

I den här rapporten säger man att näringslivsutvecklingen i en region till stor del avgörs av transportinfrastrukturens förmåga att knyta samman kompetens och företag inom ett geografiskt område. Graden av investeringar i transportinfrastruktur påverkar därmed förutsättningarna för samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt.

Det svenska järnvägsnätet är, som vi alla vet, hårt slitet och används på gränsen av sin kapacitet. Jämförelser i Europa visar att Sverige befinner sig i en situation som är svagare jämfört med EU-27 när det gäller transportinfrastrukturens bidrag till konkurrenskraft. Man kan säga att transportinfrastrukturen därför inte ger en konkurrensfördel i stora delar av vårt land utan snarare fungerar som en begränsning.

Det här innebär att jag och Centerpartiet anser att vi, när vi nu går från överskottsmål till balansmål, också måste öronmärka resurser för byggande av infrastruktur. Vi behöver reinvestera i vårt transportsystem. Det är avgörande för vår utveckling och därmed för utvecklingen av vår gemensamma välfärd. Vi är alla med och bygger ett starkt Sverige, där det finns plats för alla människor.

Herr talman! Jag tackar Magnus Jacobsson. Var det någon fråga – förutom ett tal om regeringens förträffliga politik? Det kanske det var. Den här förträffligheten kan väl varje tidigare regeringsföreträdare hävda, för det har alltid gått mer pengar till infrastruktur. På det sättet följer man mönstret sedan tidigare. Man har faktiskt lagt mer i varje proposition som har varit. Sedan har det givetvis varit skillnader i hur man har fördelat detta.

När det gäller vad man kan göra mer lyfte jag behovet av att konkurrensutsätta underhållet som en viktig del för att kunna uppnå en effektivitet – det är det vi ska diskutera lite grann också i nästa debatt. Där skulle jag tro att både jag och Magnus Jacobsson, och våra partier, tror på möjligheten att få ut mer underhåll för pengarna. Det brukar också ministern säga – att det inte bara handlar om mer pengar till infrastruktur utan också om mer infrastruktur för pengarna. Hur man använder detta tror jag alltså är en viktig del.

Jag upplever inte att jag inte gav några lösningar. Det finns ju möjligheter att, precis som ledamoten sa, jobba i olika bolag. Jag är ledsen för att jag fick korta mitt anförande lite – det tog lite för lång tid. Jag måste ha missat den delen. Det är klart att det handlar om alternativ finansiering. Det rör i och för sig en annan debatt som vi hade när det gällde infrastrukturfrågorna alldeles före jul. Detta ingår inte i dagens betänkande, utan det handlar just om de delarna.

Jag minns inte riktigt att Trafikverket sa att man inte ber om mer än 20 procent. Det var väl ändå någonting som ingick i planeringsförutsättningen att man skulle räkna på vad 20 procent skulle ge. Det är väl delvis en omskrivning av historien, tänker jag, att ni skulle ha varit alla goda gåvors givare och givit ännu mer än vad man önskade sig.

Självklart ser vi att det finns lösningar också. Vi pekar inte bara på problem.