Lotta Johnsson Fornarve (V) svarade Katarina Tolgfors i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.
Katarina TolgforsM· i en replikJag tackar ledamoten för frågan. Vi har uppfattat att USA är på väg att kraftigt dra ned på sitt bistånd. Man för en politik som gör att man inskränker flickors och kvinnors friheter och rätt till sin egen kropp och att…Herr talman! Solidaritet är ett ord som länge varit kapat av vänstern i Sverige. Jag skulle vilja börja dagens anförande med att säga något som jag upplevt som solidariskt den senaste veckan. Sverige och omvärlden har visat stark solidaritet med min hemstad Örebro efter de fruktansvärda händelserna och konsekvenserna av det vansinnesdåd som utfördes förra veckan. För det vill jag framföra mitt varmaste tack.
Herr talman! Vi är här för att diskutera och debattera Sveriges utrikespolitik.
Sveriges moderatledda regering genomför nu ett tydligt skifte i svensk utrikespolitik, och en viktig del är reformeringen av biståndet. Omvärlden förändras, och så även de globala utmaningarna. Den regelbaserade världsordningen är hotad. Behovet av humanitärt stöd och stöd till utvecklingsländer är stort. Därför är det viktigt att vi försäkrar oss om att det generösa bistånd som Sverige ger verkligen hamnar rätt och får bästa möjliga resultat för dem som bäst behöver det.
Biståndsbudgeten uppgår under perioden 2024 till 2026 till 56 miljarder kronor per år. Det var också det snitt den socialdemokratiska regeringens biståndspolitik gav i svenska kronor räknat under de åtta år man satt i regeringsställning. Det var till och med lägre än så under vissa år, beroende på ekonomisk situation och uppräkning.
Målet är att skapa ordning och reda i biståndssystemet och säkerställa att varje skattekrona gör maximal nytta och når dit där stödet bäst behövs.
Herr talman! Som en konsekvens av att allt fler auktoritära stater vinner mark ser vi dessvärre allt fler exempel på hur jämställdhet och mänskliga rättigheter för flickor och kvinnor är på tillbakagång. I flera länder har kvinnors och flickors rättigheter till såväl skolgång som abort rullats tillbaka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
I Afghanistan förtrycks kvinnor och flickor systematiskt, och de har begränsande möjligheter att delta i samhället. I Iran patrullerar moralpoliser, och som kvinna kan du bli mördad om du inte bär slöja.
I vårt närområde pågår fortfarande krigets fasor för civilbefolkningen i Ukraina. Övergrepp fortgår som del i Rysslands krigföring även om mediernas sökljus nu vänds mot andra delar av världen.
Jag har sagt det förr i denna talarstol och vill även i dag påminna om det humanitära stöd som genom UN Women bidragit till att sammanlagt cirka 76 000 kvinnor och flickor i Ukraina har fått hjälp genom safe space-centret som erbjuder kvinnor psykologiska, humanitära och sociala tjänster och stöd.
Jag besökte nyligen Filippinerna. Där ökar antalet tonårsgraviditeter, och mest i åldrarna 12-14 år. Av dem som smittas av hiv på Filippinerna är 47 procent tonåringar. Vi fick besöka ett projekt som Sverige är med och finansierar genom EU. Det var ett gott exempel på hur svenska och europeiska biståndspengar gör direkt nytta på fältet. Projektet kallas Park Avenue Initiative, och det handlar om att professionella och frivilliga i en geografiskt avgränsad stadsdel informerar befolkningen i just detta område om SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för flickor och kvinnor, och familjeplanering. I området finns också en kvinnoklinik dit personer kan vända sig med frågor som rör hälsa och reproduktiv hälsa för kvinnor samt familjeplanering.
Herr talman! Låt mig gå vidare till Latinamerika, som nyligen besöktes av utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Det är en region med ekonomisk utveckling, men det är också en starkt religiös region med religiösa aktörer som har stor makt och ett stort ansvar när det gäller att möjliggöra jämställdhet och SRHR-rättigheter.
Här spelar Sveriges arbete, tillsammans med andra nordiska länder, en viktig roll för att samarbeta när det gäller utveckling och handel men också föra dialog för att motverka en tillbakagång av jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter.
Herr talman! För regeringen och oss moderater är jämställdhet ett kärnvärde i svensk utrikespolitik, vilket utrikesministern nämnde i utrikesdeklarationen. Det genomsyrar alltid regeringens arbete, och det kommer att märkas särskilt just i år.
Som utrikesministern lyfte fram tidigare tar Sverige nu över ordförandeskapet för UN Women. Där skulle vi, i dessa tider, vilja se ett mycket mer aktivt och framåtdrivande arbete från kvinnoorganisationer. Under året kommer vi särskilt att lyfta vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar om att främja kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig och om rättigheter och möjligheter till ägande. Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.
Detta arbete börjar med att stärka kvinnors egenmakt såväl på hemmaplan som i närområdet och globalt. Så drivs en långsiktig och jämställd utrikespolitik i syfte att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt. Alla tjänar på ett jämlikt och jämställt samhälle.
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Tack, Katarina Tolgfors, för ett i många stycken bra anförande! Jag kan hålla med om mycket av det som sades.
Regeringen anser att jämställdhet är ett kärnvärde, och det kräver mer än ord. Nu ser vi hur jämställdheten backar, inte minst mot bakgrund av Trumpadministrationens agerande. Trump har aviserat en indragning av allt bistånd som handlar om familjeplanering, abort och SRHR. Det beslut som Trumpadministrationen hittills har tagit hotar livet och hälsan för miljontals människor världen över, särskilt flickor och kvinnor.
Vilka initiativ planerar regeringen att ta för att motverka USA:s kraftiga neddragningar för flickor och kvinnor?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Vi har uppfattat att USA är på väg att kraftigt dra ned på sitt bistånd. Man för en politik som gör att man inskränker flickors och kvinnors friheter och rätt till sin egen kropp och att få bestämma över den.
Det som kan göras är att vi i dialog med USA diskuterar frågorna. Amerikansk politik bestämmer de som suverän stat själva över. Vi jobbar på andra sätt genom att försöka stärka kvinnors och flickors rättigheter i världen.
Det är självklart oroväckande om de drar ned så kraftigt i biståndet som de har aviserat. Jag såg presskonferensen när de presenterade det här, och där framgick att de har börjat se över bistånd som inte är effektivt och som egentligen kanske inte har med bistånd att göra. Det har jag inga synpunkter på. Däremot finns en annan utveckling som är mer oroande; det kan jag hålla med om.
Herr talman! Jag tror tyvärr inte att det går att resonera med Trump i denna fråga. Man måste nog helt enkelt visa på ett gott exempel och i stället öka biståndet rejält till kvinnor och flickor i denna svåra situation.
Tyvärr ser vi hur regeringen skär ned på jämställdhetsområdet. Man skär till exempel ned på stödet till UNFPA, som just jobbar med SRHR-frågor, och man har också skurit ned på stödet till UN Women, även om man ökade på det lite grann i den senaste budgeten. Tidigare har man dock halverat stödet.
Det här är helt fel väg att gå. Man måste föra till mer resurser. Senaste gången Trump kom till makten gjorde Sverige precis det. Man ökade stödet till UNFPA, Unaids och Globala fonden, och man mobiliserade stöd till SRHR. Det är detta vi måste göra. Nu måste vi steppa upp för jämställdheten!
Herr talman! Att Sverige skulle kompensera för de neddragningar i det internationella biståndet som ett så stort land som USA gör är helt orimligt. Jag har lyssnat på oppositionen i debatten i dag, och det framstår nästan som att alla världens problem ligger på Sverige och att vi ensamma skulle kunna klara av att lösa dessa problem.
Vi drar ned på biståndsbudgeten, och det gör vi för att vi måste prioritera. Samtidigt ser vi till att det bistånd vi ger blir mer effektivt och pricksäkert. Vi prioriterar SRHR och insatser som ska stödja och stärka kvinnors och flickors trygghet, frihet och egenmakt. Det är ett sätt att arbeta systematiskt och ha ett tydligt mål. Vi kan tyvärr inte vara överallt och ge hur mycket som helst till alla. Men vi kan göra rätt insatser, för vi tror att det är mer effektivt. Vi kan inte kompensera för USA:s neddragningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Först vill jag tacka ledamoten för inlägget. Mycket av det som ledamoten sa i sitt anförande håller jag med om.
Det som blir tydligt i debatten är dock att vi, trots att Trumps Project 2025 väldigt tydligt är en färdplan för att inte minst skära ned i biståndet och återinföra the global gag rule, ändå har vetat om detta i flera månader. Ingen i debatten har påstått att Sverige ska göra allting ensamt. Däremot kan Sverige ta på sig ledartröjan för att agera och mobilisera resurser och engagemang för SRHR i världen.
Jag undrar vad regeringens plan är.
Herr talman! Som jag har sagt är satsningar på flickor och kvinnor och SRHR en av huvudstrategierna i biståndsagendan. Regeringen styr inte exakt vad som ska göras, utan vi har satt upp mål och kanaliserar sedan vårt bistånd till Sida och andra organisationer som arbetar med detta ute i världen. De har i uppdrag att identifiera vilka insatser som bör göras.
Vi sätter upp mål och ramar. Det framgår väldigt tydligt i biståndsagendan och i utrikespolitiken att satsningar för att stärka flickor och kvinnor är prioriterat.
Det vore kanske bra att läsa igenom biståndsagendan en gång till och även lyssna på vad de politiska motståndarna faktiskt säger. Det här är ett prioriterat område.
Herr talman! Jag måste ändå konstatera att det inte räcker att lyssna på vad som sägs, utan det spelar också roll vad som görs.
I genomsnitt är det 130 000 kvinnor i världen som varje dag får preventivmedel med stöd av USA-finansierade program. Under den 90 dagar långa frysningen av medel, som vi vet inte kommer att komma tillbaka på detta område, är det ungefär 12 miljoner flickor och kvinnor som nekas denna viktiga vård.
Det duger faktiskt inte att säga att jämställdhet är ett kärnvärde i utrikespolitiken när vi ser detta allvarliga bakslag. Samtidigt hör vi hur företrädare för regeringssidan är helt svarslösa när det gäller vilken plan och vilken beredskap som nu finns och vilket ledarskap Sverige nu tar tillsammans med likasinnade länder för att minimera och lindra skadan.
Herr talman! Som jag sa är detta en prioriterad fråga. Vi kan inte kompensera för det bortfall som eventuellt sker när USA nu drar ned så kraftigt på denna typ av satsningar. Sverige fortsätter dock att vara ett land som stöder flickors och kvinnors rättigheter liksom mänskliga rättigheter och utveckling.
Det finns en plan eftersom vi sätter upp mål och ramar. Sedan finns det myndigheter och organisationer som arbetar för att uppnå dessa mål. Detta gör vi själva och tillsammans med andra länder. Det är det vi kan göra; vi kan inte gå in och påverka amerikansk biståndspolitik. Vi kan föra dialog, framföra farhågor och synpunkter och komma med kritik. Och vi kan ta ett ledarskap, vilket vi nu gör och vilket kommer att märkas när regeringen och Sverige nu tar över ordförandeskapet för UN Women, till exempel.
