Eva Lindh (S) svarade Hans Eklind i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 december” den 18 dec 2024.
Hans EklindKD· i sitt anförandeFör 60 år sedan bildade kristdemokraterna parti. Vår förste partiledare, prästen Birger Ekstedt, slog då fast en sanning som gäller även i dag: I kommunerna bygger vi Sverige. Ekstedts ord har jag med mig dagligdags när…Herr talman! För 60 år sedan bildade kristdemokraterna parti. Vår förste partiledare, prästen Birger Ekstedt, slog då fast en sanning som gäller även i dag: I kommunerna bygger vi Sverige.
Ekstedts ord har jag med mig dagligdags när jag nu leder Kristdemokraternas samhällsbyggarprojekt, där vi formulerar en rad förslag inom olika sektorer såsom bostäder, infrastruktur, kompetensförsörjning, välfärd och energi. Kristdemokraterna kommer att fatta beslut om de förslagen nästa år. Med den här budgeten menar jag att vi kristdemokrater tar ansvar för att stötta landets kommuner och regioner.
Herr talman! Vi pratar ibland om kommuner och regioner som om alla vore lika. Det är precis lika felaktigt som att klumpa ihop människor utifrån kön, ålder, hudfärg eller nationalitet. Det är inte särskilt klokt vare sig det gäller människor eller kommuner.
Om vi tittar närmare ser vi att en del kommuner dras med reella problem när det gäller höga boendekostnader och brist på bostäder och arbetskraft. Samtidigt ser vi, inte minst i glesbygd, att många svenskar som bor där dras med motsatta problem. Det talar för att vi även fortsättningsvis gör klokt i att lyssna på det Ekstedt sa om att det är i kommunerna vi bygger Sverige. Om detta byggande ska bli av måste vi ge utrymme för kreativa lösningar - inte mer detaljregleringar. Vi måste få ned ledtider. Vi måste få bort flaskhalsar och genomföra regelförenklingar. Företag, organisationer och offentlig sektor ska kunna och våga ta initiativ som sätter fart på byggandet av Sverige.
Herr talman! Vi har upplevt en minst sagt pressad tid de senaste fem åren med pandemi, höga energikostnader, krig i närområdet, höjd terrorhotnivå och höga priser. Det har pressat Sverige och många andra länder. Framför allt har de höga kostnaderna pressat hushållen - men naturligtvis även välfärden. Därför är jag glad över att kommuner och regioner nästa år kommer att ha 50 miljarder kronor lägre pensionskostnader tack vare att vi tillsammans - inom finanspolitiken och penningpolitiken och med arbetsmarknadens parter - har sett till att på ett framgångsrikt sätt bekämpa inflationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
De budgetar som har lagts fram av denna regering kan med rätta kallas återhållsamma, och det har de varit för att finanspolitiken ska kroka arm med penningpolitiken för att få ned inflationen. Trots det har vi prioriterat välfärden. Så gjordes exempelvis i den budget som gäller för i år, där 40 procent av reformutrymmet gått till just kommuner och regioner. Dessutom sköt vi till extra pengar i samband med vårändringsbudgeten. Sedan den här regeringen tillträdde har vi satsat 43 miljarder kronor på kommuner och regioner. År 2025 kommer statsbidragen att vara 288 miljarder kronor, varav 167 miljarder är generella. Jag vet att kommunpolitiker inte gillar riktade statsbidrag, och därför kan det vara på sin plats att påpeka att andelen riktade statsbidrag till kommunerna nu är de lägsta sedan 2018.
Herr talman! Dessa tillskott har varit mycket betydelsefulla. De har varit kloka prioriteringar av regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Låt mig dock få avsluta med att konstatera att det som på riktigt hotar välfärden är om vi inte får en hållbar tillväxt. Jag har sagt det förr och säger det igen: Den där kakan som vi politiker gärna debatterar och diskuterar hur den ska fördelas - den måste bakas först! Det blir lättare att hitta resurser till allt det vi vill göra om kakan växer i storlek.
Jag är mycket nöjd med att vi kristdemokrater drev på för att budgeten som ska gälla för 2025 skulle vara en tillväxtbudget. Vi stärker köpkraften, får fler i arbete, gör det mer lönsamt att driva företag och investerar i forskning och infrastruktur. Får vi inte fart på tillväxten kommer det i slutändan att drabba välfärden. Det känns därför förhoppningsfullt att IMF spår att Sverige kommer att ha högst tillväxt av de länder som vi normalt jämför oss med.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Hans Eklind, för anförandet!
Jag vill prata om det som Ebba Busch i valrörelsen talade om som hjärtlandet. Jag har uppfattat att det med det menas landsbygden och att förutsättningarna för landsbygden skulle stärkas. Därför vill jag ta upp frågan om förutsättningarna för de små kommunerna och kommunerna på landsbygden.
Vi har ju redan talat om det som åtminstone vi socialdemokrater anser vara otillräckliga resurser till välfärden i den här budgeten, men jag vill tala speciellt om resurserna som tidigare gick särskilt till små kommuner på landsbygden. Regeringen har ju valt att ta bort de resurserna. Det sker ett år före ett planerat införande av ett nytt system som förhoppningsvis blir mer utjämnande.
De 300 miljoner som har gått till det Kristdemokraterna kallade hjärtlandet spelar väldigt stor roll för de här kommunerna. Kristdemokraterna har ansvar för just denna fråga eftersom de har posten som civilminister. Jag undrar alltså varför Kristdemokraterna inte vill stärka förutsättningarna för en jämlik välfärd i hela Sverige.
Herr talman! Eva Lindh pratar om det tidsbegränsade stöd som har getts till 39 kommuner. Det tas inte bort. Det avslutas enligt den plan Eva Lindh själv varit med och fattat beslut om. Vi kanske ska vara lite mer noga med hur vi formulerar oss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
När det gäller landsbygden vill jag hävda att vi har gjort en rad olika saker. Vi har lyckats se till att det vi lovade i valrörelsen nu blir verklighet. Jag har släktingar som bor långt ut på landsbygden där det inte går någon länsbuss över huvud taget utan barnen får gå åtskilliga kilometer ned till landsvägen om inte mamma kan skjutsa. Vi har fått ned drivmedelspriserna på precis det sätt vi lovade i valrörelsen. Det gör naturligtvis enorm skillnad för dem som bor på landsbygden. Det gör också skillnad för hela kommunsektorn.
Jag har tänkt att vi ska låta RUT utreda vad de sänkta drivmedelspriserna inneburit för framför allt kommuner men även regioner i form av sänkta kostnader. Nu får ingen annan sno den idén! Jag har verkligen försökt att ta reda på det, men jag tror att vi ska ta fram den siffran, för det här är naturligtvis viktigt. Det har också varit viktigt för att få ned inflationen. Det har varit helt avgörande för såväl små som medelstora och stora kommuner.
Vi har avslutat det som skulle avslutas. Det är riktigt. Jag tror att Eva Lindh var med i utjämningskommittén. Remisstiden har precis gått ut. Vi får se var vi landar. Det är viktigt att vi skruvar på parametrarna på ett korrekt sätt så att de små kommuner som har det tufft kan få det stöd de behöver via det kommunala skatteutjämningssystemet. Man har fått in över 300 remissvar, och arbete pågår nu inom regeringen.
Herr talman! Om de små kommunerna på landsbygden har det tufft, varför gör man det då ännu tuffare för dem? Det är det jag inte förstår. Jag får inte svar av ledamoten Hans Eklind. Jag frågar alltså igen: Varför tar man bort de pengarna? Varje gång jag frågar får jag svaret att det var tidsbegränsat och att Socialdemokraterna inte heller ville ha det kvar. Det stämmer inte.
Hans Eklind vet ju också att när man lade in de här pengarna ville man att det skulle följas upp och leda till ett nytt utjämningssystem. Den satsningen går att förlänga. Det är som med Äldreomsorgslyftet - som den här regeringen förlängde, vilket var jättebra. Tanken var att det skulle förlängas, även om vi hade fortsatt i regeringsställning. Det är alltså inget skäl att inte förlänga.
Regeringen tar bort pengarna till mindre kommuner på landsbygden. Det går inte att hänvisa till eller skylla på någon annan. Det är nu ni har ansvaret. Effekterna av den här politiken är att det blir mindre resurser till välfärden i alla kommuner, och det tas bort ännu mer resurser från de mindre kommunerna på landsbygden. Jag tycker att det är ovärdigt, och jag undrar vad som ligger bakom beslutet att ta bort de resurserna. Det är ju klart att det drabbar landsbygden och dem som bor där.
Vi vill göra annorlunda. Vi vill gå en annan väg. Vi har tagit fram ett särskilt, kraftfullt och bra landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar inte bara om de här resurserna utan även om stöd till utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi har också en tankrabatt som skulle öka möjligheterna för dem som har bil, vilket många är beroende av, på landet. Jag undrar alltså varför man gör det sämre för mindre kommuner på landsbygden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Herr talman! Svunna är nu påståendena om att vi sviker våra vallöften. De går ju inte att använda längre nu när vi har levererat precis det vi lovade i valrörelsen, nämligen lägre bränslepriser.
Jag hoppas att vi kan hålla fast vid att vi ska ha låga bränslepriser av det skälet att Sverige är ett stort land där många är beroende av bil. Det är på det viset man kan få livspusslet att gå ihop när man bor ute på landsbygden. Alla har inte möjlighet att bo i centrala Stockholm med tunnelbana och alla möjliga kollektiva färdmedel.
Om man ska prata om hur man vill satsa på landsbygden går det inte att runda drivmedelspriserna. De är oerhört viktiga. Sedan kan vi addera det som gäller lantbruket och så vidare.
Vi har enligt plan avslutat det statsbidrag som skulle gälla under sju år. Vi har alltså inte plockat bort det, utan det avslutas nu enligt plan. Sedan kan man naturligtvis förnya det, om nu Eva Lindh vill det. Men den här regeringen ansåg inte att vi skulle förnya det, utan det avslutas enligt plan.
Sverige kan bättre, sa Magdalena Andersson. Det tyckte väljarna också och röstade fram en ny regering.
Den här regeringen har nu tagit Sverige genom en inflation som har varit superjobbig, naturligtvis inte bara för Sverige utan också för många andra länder. Vi har sett till att det skjutits till de medel som behövs för att välfärden ska klara det.
Kommuner och regioner kan dock inte få full kompensation. Det tror jag inte att Eva Lindh tycker heller. Det finns anledning för dem att fundera över hur de ska prioritera resurser. Vi har hört tidigare om en del olika investeringar som gjorts. När man köpte vindkraftverk i Gävleborg kostade det skattebetalarna 100 miljoner kronor, vilket inte var så smidigt. Det går alltså att göra en hel del saker ute i kommunerna och regionerna.
Vi skjuter alltså till resurser, inte minst i sjukvården. Nästa år är det 18 miljarder kronor som går till sjukvården, och dessutom går 1 miljard till att säkerställa en bra barn- och ungdomspsykiatri. Här görs mycket, och mer behöver göras.