Mattias Eriksson Falk (SD) svarade Eva Lindh i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 december” den 18 dec 2024.
Eva LindhS· i en replikJag visste att denna uppräkning av exempel skulle komma från riksdagsledamoten; det brukar den göra. Jag tycker att Sverigedemokraterna bör ta ansvar för den politik man för och se verkligheten. I Region Östergötland,…Herr talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande nummer 3, som behandlar statsbudgetens utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
När jag nu för tredje gången i denna kammare debatterar detta utgiftsområde tänker jag samtidigt tillbaka på alla bra satsningar som vi har gjort från Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen under åren 2023 och 2024. Det skulle ta väldigt lång tid att räkna upp alla, men jag tycker ändå att det är viktigt att nämna några områden.
Vi har tillsammans stärkt de generella statsbidragen till rekordnivåer. Vi har genomfört en mängd riktade satsningar inom bland annat skola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Jag kan nämna exempel som en satsning för att korta vårdköer, ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården, ett arbete för att främja psykisk hälsa och en satsning på stärkta skolbibliotek.
Detta var några av de saker vi lyfte fram inför 2024, och det gläder mig att vi har kunnat rikta många bra och viktiga stöd till kommuner och regioner. Till detta ska läggas många andra bra reformer som Sverigedemokraterna förhandlat fram med regeringen, som kommer att skapa bättre förutsättningar för våra kommuner och regioner. Ett exempel jag vill nämna här är kommunernas stärkta roll för det brottsförebyggande arbetet, som är lag sedan 2023 och en viktig del när det gäller att skapa ett tryggare samhälle.
Från och med juli 2025 kommer det att bli lättare för kommuner och regioner att besluta om kameraövervakning på offentliga platser. Det kommer att göra processerna för trygghetsarbete kortare, och det kommer därmed också att minska kostnaderna för att kameraövervaka när kommuner och regioner inte längre behöver lägga samma mängd administration på att kämpa för rätten att få stärka tryggheten för sina medborgare lokalt. Tillståndsprocesser som tidigare har tagit månader är nu med stor sannolikhet ett minne blott, och detta kommer inte en dag för tidigt.
Allmänna bidrag till kommuner
Med fler kameror inom såväl kollektivtrafik som runt sjukhus och på andra offentliga platser kommer också behoven av att i större utsträckning effektivisera nyttan av kameror och andra åtgärder i samarbete mellan kommuner, regioner och polisen. Då behövs lagstiftning som stärker kommunernas krav på brottsförebyggande arbete och också stöd för att förenkla arbetet med att få till stånd olika hjälpmedel för detta. Genom dessa insatser kan vi även stärka den upplevda tryggheten i samhället och på så sätt också få fler att röra sig i offentliga utrymmen.
Herr talman! Den tidigare förda migrationspolitiken, ohållbar och destruktiv för det svenska samhället, har lagts om. Nu är invandringen på rekordlåga nivåer som vi inte sett på 30 år. För nästa år är prognosen att invandringen till Sverige ska minska ytterligare. Med det sagt har vi också skapat bättre förutsättningar för dem med rätt kompetens att kunna arbeta i Sverige.
Den tidigare förda ohållbara migrationspolitiken har påverkat det svenska samhället enormt, inte minst genom framväxten av utanförskapsområden, gängkriminalitet och bidragsberoende. Det har också skapat grogrunden för att barn så unga som åtta, nio och tio år lockas in i gäng med löften om pengar, saker och status. Vi har sett ungdomar som mördar andra unga, och vi har sett helt oskyldiga dö i sprängningar, skjutningar och andra våldsbrott. Att blunda för att invandringen var och är den stora orsaken till detta är att inte vilja se sanningen för vad den är.
Herr talman! När man debatterat den tidigare förda migrationspolitiken har det alltid väckt heta känslor, oavsett om det är i riksdagen, i regioner eller i kommuner. I vissa fall har man inte velat ta debatten, i andra fall har de personer som försökt peka på problemen förlöjligats, hängts ut och hånats.
Men betyder kritik mot den tidigare förda migrationspolitiken att man skulle mena att alla invandrare i Sverige är kriminella? Givetvis inte. Men politiken som förts tidigare har skapat problem när människor som kommit till Sverige aldrig har haft några krav på sig att lära sig språket, skaffa sig en utbildning eller ett jobb och bli en del av Sverige.
Herr talman! Den numera omlagda migrationspolitiken ändrar också förutsättningarna för våra kommuner och regioner. Det är svårt att planera för bostäder, skola, sjukvård med mera när människor i antal som är svåra att uppskatta i en tidig planeringsprocess kommer till Sverige. Under tidigare år invandrade 80 000-100 000 personer årligen, och under toppåret 2015 var siffran över 150 000. Det är uppenbart att det skapar problem för ett samhälle att planera och fungera. Trots det hävdade vissa partier envist att det inte fanns någon gräns för hur många som kunde komma till Sverige.
Det krävde stora investeringar från kommuner och regioner i förskolor, skolor, äldreomsorg med mera, med en ökad låneskuld som följd - lån som det ska betalas ränta på och som även ska betalas tillbaka av framtida generationer. Men den ökade investeringsbördan åtföljdes inte av motsvarande ökade skatteintäkter. Vissa mindre kommuner slog också i lånetaket. Man fick helt enkelt inte låna mer pengar till investeringar.
Kommuner och regioner kommer nu att ha bättre förutsättningar framåt att planera för morgondagens samhälle. Sverige behövde en bättre migrationspolitik, och även om det finns mer att göra har vi gjort stora och märkbara förändringar för det svenska samhället. Med en ny migrationspolitik skapar vi också förutsättningar för människor som önskar bli en del av Sverige att få den chansen. Men med den chansen följer också tydliga krav på vad som förväntas i gengäld, vilket är rätt och riktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Det skifte som nu pågår stärker inte bara samhällets trygghet utan också möjligheterna för dem som vill bidra och bli en del av vårt land.
Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen har förhandlat och lagt fram en statsbudget för riksdagen att ta ställning till. Det är en bra budget, med många bra reformer som riktar sig till kommuner och regioner. Bland annat ligger de utökade generella statsbidragen om 10 extra miljarder per år kvar i statsbudgeten för perioden 2024-2026, samtidigt som exempelvis kostnaderna för pensioner, som varit en stor påfrestning för kommuner och regioner under innevarande år, bedöms minska med cirka 50 miljarder för 2025.
Men jag vill också räkna upp några nya reformer i statsbudgeten för kommande år. Vi genomför en förstärkning av kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan, som nästa år får 900 miljoner kronor. För hela perioden 2025-2027 bedöms stödet uppgå till 2,1 miljarder kronor. Vi förstärker kunskapsbidraget med 700 miljoner för 2025. Hälso- och sjukvården får ett nytt sektorsbidrag om 2 miljarder kronor för 2025. Vi förstärker en satsning på psykiatrin med 1 370 miljoner nästa år. Totalt under perioden 2025-2027 uppgår satsningen till 4 470 miljoner kronor.
Som jag nämnde ligger den tidigare utökningen av de generella statsbidragen med 10 miljarder per år kvar även 2025 och 2026.
Jag är nöjd med att vi kan lägga fram en budget som riktar satsningar inom många områden i samhället och särskilt att vi så tydligt kan rikta stöd till bland annat förskola och skola i syfte att höja kvaliteten och stärka kunskapsutvecklingen.
Men det är inte enbart genom satsningar på exempelvis brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete tillsammans med satsningar på välfärden som vi skapar förutsättningar för ett fungerade samhälle. Jag vill även lyfta exempel som visar hur budgeten värnar de lokala behov som är så viktiga och avgörande för att människor exempelvis ska kunna bo på landsbygden i en mindre kommun.
Ett sådant exempel är det utökade stöd till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven som Sverigedemokraterna drivit igenom i budgetförhandlingarna, ett stöd som kommande år utökas med cirka 200 procent. Jag är oerhört nöjd och stolt över denna satsning på landsbygden och människorna som bor där.
Herr talman! Jag vill avsluta med att lyfta den av Sveriges riksdag beslutade kommunala självstyrelsen. Denna rätt och möjlighet innebär att Sveriges kommuner och regioner har rätten att styra över sin egen verksamhet, sin struktur och sin beskattning. Det innebär utöver beskattningsrätten en rätt att bestämma om avgifter för tjänster och service som kommuner och regioner levererar till exempelvis medborgare.
Staten har genom de utökade statsbidragen på såväl generell som riktad nivå tagit sitt ansvar för att bidra till den kommunala finansieringen. Staten har gjort mycket, och staten fortsätter även kommande år att stötta kommuner och regioner. Men staten kan inte göra allt. Får vi kommuner och regioner som blir alltmer beroende av staten urholkas också den så länge fastställda kommunala självstyrelsen. Självstyrelsen är en rätt, men den är också en skyldighet att ta ansvar för. De generella stöden ges från staten, men det är också kommunernas ansvar att resurserna används effektivt och i linje med lokala behov. Det är avgörande för att självstyrelsen ska fungera i praktiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Med denna budget från Sverigedemokraterna och regeringen tar vi ansvar för Sveriges kommuner och regioner, skapar trygghet och stärker vår gemensamma välfärd.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.
Slutligen vill jag också passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till talmanspresidiet, Riksdagsförvaltningen och alla kollegorna i utskottet.
(Applåder)
Herr talman! Vi är halvvägs in i mandatperioden, och nu ser vi vad Sverigedemokraternas politik leder till: minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd. Den SD-styrda regeringens bästa gren är att ge mer till dem som redan har.
När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk, men också samhällsgemenskapen i Sverige slits isär.
När riksdagsledamoten i sitt anförande vill nämna de positiva saker man gjort på området säger han att man har riktat mycket resurser till välfärden. Jag tror att ganska få där ute håller med om den bilden. I alla fall gör inte de inom sjukvården i mitt eget hemlän det. Man ser hur minskade statsbidrag till sjukvården innebär att personal sägs upp, att köerna ökar och att de som behöver vård får vänta längre på den. Jag tror inte heller att de som nu ser att resurserna till skola och äldreomsorg inte räcker till håller med om det.
Jag vill fråga riksdagsledamoten: Vilken välfärd vill inte Sverigedemokraterna ha?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh för frågan.
I mitt anförande nämnde jag vikten av den kommunala självstyrelsen och vikten av att kommuner och regioner kan göra sina egna prioriteringar med de statsbidrag som vi levererar. Då är det också viktigt att säga att kommuner och regioner gör mycket som egentligen inte ingår i den generella välfärden. Det är där man måste välja att göra prioriteringar. Man kanske inte kan ge bidrag till socialdemokratiska kampanjarbetare genom ABF och i stället välja att skära ned på skolan, men det är en prioritering som kommunerna då måste göra.
Det finns regioner som har valt att skära ned på stöden till Socialdemokraternas kampanjarbetare. Det är samma stöd som ni vill värna.
När det gäller de påstådda nedskärningarna och hur man ska se på den situationen har jag tittat på de siffror som finns hos Arbetsförmedlingen. I 14 av landets 21 regioner har inga varsel alls lagts. I 5 regioner har varsel lagts som rör mellan 5 och 75 personer, bland annat inom administrativa delar, exempelvis på en regionstyrelseförvaltning. Detta är en prioritering de måste göra, precis som Region Östergötland måste göra prioriteringar i sin verksamhet.
Jag konstaterar att vi skjuter till pengar till välfärden. Vi sköt till pengar i den förra statsbudgeten och även i vårändringsbudgeten, just för att man skulle få resurser till bland annat hälso- och sjukvård och till kommunernas finansiering av skolan. Men ytterst handlar det om en prioritering man måste göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
I förra årets debatt nämnde jag till exempel att Region Värmland samtidigt som man ville varsla personer investerade mångmiljonbelopp i ny konst. Är detta en rimlig prioritering, och är det rätt prioritering för att säkra välfärden? Jag tycker inte det, men det är en prioritering som Socialdemokraterna i Värmland valde att göra.
Vi tycker uppenbarligen olika. Men det är ni som måste ändra er politik. Vi skjuter till resurserna - ni måste använda dem effektivt.
Herr talman! Jag visste att denna uppräkning av exempel skulle komma från riksdagsledamoten; det brukar den göra. Jag tycker att Sverigedemokraterna bör ta ansvar för den politik man för och se verkligheten.
I Region Östergötland, till exempel, kommer det nästa år att arbeta 900 färre än förra året. Tror riksdagsledamoten att detta inte kommer att märkas? Om han gör ett besök ute i sjukvården tror jag att han kommer att få se något annat och få en annan uppfattning.
Jag frågar återigen vilken välfärd Sverigedemokraterna inte vill ha. Det som skiljer är nämligen att det i den här budgeten inte finns en enda krona mer i generella statsbidrag. Totalt ger vi socialdemokrater 15 miljarder till hela sektorn - det är klart att det skulle göra skillnad. Resurser spelar roll. Detta har ledamoten också gett exempel på; han räknar ju själv upp ett antal resurser som han verkar vara väldigt stolt över. Vi måste alltså vara överens om att pengar spelar roll. Vilka resurser välfärden har spelar roll.
Dessutom riktar man med precision in sig på mindre kommuner på landsbygden. Förutom att man gör de här neddragningarna och inte gör satsningar på välfärden drar man ned de särskilda resurserna till just mindre kommuner på landsbygden. Varför tycker Sverigedemokraterna inte att de kommunerna är värda en bättre välfärd?
Herr talman! Jag håller uppenbarligen inte med ledamoten Eva Lindh om hennes påståenden. Vi har stärkt resurserna, dels på det generella planet, dels genom riktade statsbidrag till kommuner och regioner.
Under det här året är en stor andel av den kostnadsutveckling som har lagt en tyngd över Kommun- och Regionsverige kopplad till pensionskostnader. De kommer att minska med 50 miljarder under nästa år, 2025. Det är klart att detta kommer att få en positiv påverkan. Därigenom kommer det statliga stöd som är avsett att täcka en del av pensionskostnaden naturligtvis inte att behövas i samma utsträckning.
Vi kan också kolla på de budgetar som exempelvis regionerna har lagt fram för kommande år, det vill säga för 2025 med plan för 2026-2027. Under 2025 bedömer tre regioner att man kommer att gå med underskott, men totalt kommer regionsektorn att göra ett överskott på 2,6 miljarder kronor. När det gäller 2026 bedömer en region att man kommer att gå med underskott, 15 miljoner, men regionsektorn som helhet bedömer att man kommer att göra ett överskott på 11,4 miljarder. Och 2027 kommer ingen region att gå med underskott, och regionsektorn kommer att göra ett totalt överskott på 10,2 miljarder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Jag ser alltså att våra regioner står starka, liksom Kommunsverige. Det har varit en påfrestning - det är jag beredd att säga. Vi har skjutit till medel. Men ytterst har också kommuner och regioner ett ansvar att använda dessa medel på ett effektivt sätt och att använda dem rätt i välfärden. Då kan man inte göra sådana saker som jag räknade upp; det är relevanta exempel. Man kan inte investera i konst samtidigt som man varslar personal. Man måste göra de rätta och riktiga prioriteringarna.
Vi har gjort rätt prioriteringar när vi har skjutit till medel, men sedan måste kommunerna och regionerna också ta ansvar för detta. Många kommuner och regioner har gjort det, men det finns exempel där man måste tänka sig för när det gäller hur man prioriterar.