Jennie Nilsson (S) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Jennie Nilsson (S) höll ett anförande om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.
Fru talman! En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att människor ska kunna flytta till jobb och utbildning, för att de ska kunna bilda familj och för att de ska kunna skilja sig. Den är också en viktig tillväxtmotor.
Den byggkris som vi nu ser tydligt och som får stora konsekvenser begränsar inte bara människors möjligheter att göra fria val, styra sina liv och göra det som är bäst för dem. Den hotar också jobb och tillväxt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Stockholms Handelskammare presenterade en rapport i våras som heter Notan för byggkrisen. I den skissar de på att notan kan bli så hög som hisnande 1 000 miljarder kronor för svensk ekonomi fram till 2030. Det är ett så stort tal att man knappt kan ta in det.
Finansinspektionen har meddelat att den bostadsbrist och den byggkris som vi nu är i riskerar att kosta svensk bnp ungefär 1 procent årligen. Det motsvarar 65 miljarder kronor årligen. Det är en betydligt lägre siffra, men det är fortfarande mer än ett helt budgetutrymme.
Det är pengar som skulle kunna och som borde användas till helt andra saker. De borde användas till att bygga Sverige starkare, till att stärka välfärden och till att rusta individer. De borde användas till mycket bättre saker än att bara slösas bort. De slösas bort för att det är en regering som inte tar byggkrisen och situationen på allvar. Man vill inte se eller förmår inte att se att man faktiskt är ansvarig för att hantera en kris av denna dignitet, med effekter av den här digniteten.
Inget av detta ser vi.
Vi har nu hört några talares anföranden. Vi har hört talare från Sverigedemokraterna och Moderaterna från regeringsunderlaget. De har haft anföranden och repliker. De har beskrivit hur de ser på bostadsmarknaden och framtiden i Sverige.
Jag kan bara konstatera att jag blir djupt bekymrad. Deras anföranden saknar framför allt stor insikt. De saknar vilja att i alla fall erkänna den problematik man ser. I stället talar man om att det nu vänder. Det är lite sant. Det faktum att räntorna och inflationen nu går ned i Sverige, liksom i stora delar av vår omvärld, gör givetvis att det finns förutsättningar för att det ska lätta lite på trycket, men det är från extremt låga nivåer.
Ingenting av det som vi har hört så här långt i debatten eller av det som man har presenterat kommer på ett riktigt sätt att möta de behov och de utmaningar vi har. Det handlar om att säkerställa att alla människor har tillgång till en bostad. Det handlar om att säkerställa att vi har förutsättningar för att få investeringar till nya industrier eller nya branscher, ny business, i Sverige. Det handlar om internationellt kapital och svenskt kapital.
När man gör sina värderingar om huruvida man ska eller inte ska satsa spelar en rad saker in - tillgång till kompetens, tillgång till energi, tillgång till bostäder och tillgång till infrastruktur. Det är kanske de fyra tyngst vägande bitarna.
Vi ser nu investerare som väljer bort Sverige som land, framför allt för att vi inte kan säkra att det kommer att finnas tillgång till bostäder. Självklart är det mycket allvarligt. Självklart borde det mana till eftertanke.
Jag bara hoppas att det företrädare för regeringspartierna och regeringsunderlaget ger uttryck för i denna talarstol i debatten i dag inte är överensstämmande med de diskussioner och de överväganden som man gör i andra forum. För i sådana fall kommer priset för människor och för Sverige att bli orimligt högt.
Jag kan givet denna bakgrund och denna oro konstatera att Socialdemokraterna har gjort helt andra bedömningar. Det handlar om hur situationen ser ut, hur allvarlig den är och vad som står på spel. Detta är givetvis kopplat till det vi föreslår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
I detta sammanhang, kopplat till budgeten, föreslår vi framför allt att det ska införas två nya åtgärder. De borde införas skyndsamt. De borde ha varit införda redan inför förra året, som senast.
Det första vi föreslår handlar om att det borde finnas en byggstimulans som är baserad på ett produktionsstöd. Det borde framför allt gå till de gröna industrietableringar som nu sker runt om i vårt land, för att säkerställa att de inte går om intet men också till studentbostäder. Vi satsar mycket i Sverige på att vi ska utbilda människor och på högre utbildning för att vi ska kunna möta kompetensbehovet. Det blir väldigt förfelande om inte människor kan flytta och ta de utbildningsplatser som erbjuds, på samma sätt som det blir förfelande om man inte kan flytta för att ta de jobb som nu ska växa fram av de nya industriinvesteringarna. Vår bedömning är att ett produktionsstöd kopplat till denna sektor är både angeläget och nödvändigt.
Det andra vi föreslår är att staten i detta läge ska gå in och dela risk. Vi föreslår att man ska införa statliga byggkrediter. Det vore rimligt i ett ekonomiskt läge där många vittnar om att de inte får kalkylen att gå ihop och där tillgången på kapital i sig är ett av de största hindren för att man ska få igång projekt. Då vore det rimligt att införa en helt ny åtgärd som handlar just om att man delar risken och att staten går in och tar topplånen. På så sätt kan man få ihop en bättre kalkyl och få spaden i backen för fler projekt.
Till detta konstaterar vi att den byggkris som vi nu ser har inneburit enormt stora varsel. Bara första halvåret i år, 2024, varslade över 1 500 byggbolag om konkurs. Det är dubbelt så många som under hela pandemin. Man kan jämföra med förra året, då siffran var 1 700 på totalen. Det motsvarar ungefär sex konkurser om dagen.
Bortsett från att det givetvis är djupt problematiskt att en massa byggbolag inte finns kvar och att en massa människor blir arbetslösa kan man konstatera något annat. Om man lärde sig något från 90-talskrisen var det detta: När krisen var över, när konjunkturen vände och när efterfrågan på personal och kompetens plötsligt blev stor fanns människor inte kvar. De hade lämnat byggbranschen för andra branscher.
Vi ser att detta också händer nu.
Visserligen är siffrorna för Byggnads a-kassa större än vad de har varit på decennier. Den har ökat med 67 procent. GS vittnar också om massiva varsel. Trots detta tror jag att de flesta av oss som reser runt möter detta: Branschen känner en stor oro just nu för att detta är efterfrågad personal, som rekryteras till annan industri och som därmed försvinner och sannolikt aldrig kommer tillbaka.
Med tanke på den kompetensförlust som vi nu riskerar att se är det dubbelt anmärkningsvärt att regeringen dessutom avvecklar det energieffektiviseringsstöd som den förra regeringen fick på plats. Det är ett stöd som är bra för klimatet. Det är bra när det gäller att möta EU-direktiv och de EU-krav som kommer att finnas på att sektorn liksom ska klara av sina utsläpp. Genom att man inte möter det kravet riskerar man att lämpa över kostnaden för energieffektivisering enbart på individen eller möjligen på företaget.
Detta är också bra för jobben. Det här skulle innebära att man skulle kunna hålla igång arbetskraft på ett effektivt sätt i ett läge när det inte byggs något nytt. Då skulle man kunna renovera och energieffektivisera. Det skulle vara bra för jobben.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Det hade också varit bra för vanliga hushålls plånböcker. I ett läge av kostnadskris när energikostnaden har blivit väldigt hög skulle det betyda någonting att kunna påverka sina egna energikostnader på ett positivt sätt för att bidra både till sig själv, till samhället och till klimatet. Därför är det så svårt att förstå regeringens prioritering.
Jag konstaterar samtidigt att det i regeringens budget den här gången finns ett förslag på ett stöd om just 140 miljoner kronor, något som jag också frågade Moderaternas bostadspolitiska talesperson om i replikskiftet tidigare men inte fick något svar på. Nu kommer alltså ett förslag om att satsa på bostadsbyggande kopplat till den gröna industrialiseringen i norr, och man aviserar 140 miljoner. Detta gör man i samband med budget.
Trots upprepade frågor till ministern och till andra ledamöter är det fortfarande helt oklart vad det här stödet ska användas till. Det kanske är bra, men om det ska börja gälla från årsskiftet är det ju på tiden att man börjar precisera vad det här är för någonting. Jag får väl utgå från att det inte är någonting som liknar de förslag som vi har och att det därmed inte heller liknar de förslag som exempelvis den särskilda utredaren tog fram på det här temat, eftersom att det egentligen är en variant på våra förslag.
Det här måste alltså vara någonting helt annat, för så sent som i den här debatten har ju både sverigedemokrater och moderater dömt ut både investeringsbidrag och subventioner. Man har också dömt ut, förutsätter jag, kreditgarantier. Så vad är då dessa stöd? Vem ska ta del av dem, och när får de besked?
Avslutningsvis vill jag säga att det här är en debatt som handlar om både bostads- och konsumentpolitik. För Socialdemokraternas del kommer Anna-Belle Strömberg så småningom i ett senare anförande att beskriva våra förslag på det konsumentpolitiska området.
Vår ram är större än regeringens, vilket innebär att vi inte kan reservera oss till förmån för våra egna förslag även om vi skulle vilja det. Vi kommer därför att välja att avstå i beslutet och i stället hänvisa till vårt särskilt yttrande som inlämnats i samband med ärendet.
