Riksflödet
Logga in
Svarade Fredrik Saweståhl i en replik ·

Lotta Johnsson Fornarve (V) om Sveriges internationella bistånd - uppföljning, utvärdering och rapportering

Lotta Johnsson Fornarve (V) svarade Fredrik Saweståhl i en replik om Sveriges internationella bistånd - uppföljning, utvärdering och rapportering i debatten ”Protokoll 2024/25:33 Onsdagen den 20 november” den 20 nov 2024.

Fredrik SaweståhlM· i en replikMed tanke på hur populär jag var känner jag att jag får betala tillbaka i popularitetstävlingen här i plenisalen i dag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag och Vänsterpartiet välkomnar Riksrevisionens granskning av Sveriges internationella bistånd och instämmer i vikten av en tydligare redovisning och rapportering till riksdagen, särskilt när det gäller de långsiktiga effekterna av biståndet. Det är naturligtvis oerhört viktigt att biståndet används på rätt sätt och till det som det var tänkt. Men jag vill starkt betona att det svenska biståndet under lång tid har setts som ett föredöme globalt och fått mycket goda betyg i internationella jämförelser, exempelvis i OECD:s granskning.

Det är mot den bakgrunden oroande att den nuvarande regeringen försöker ge en annan bild av biståndet. Man talar om att biståndet inte har varit tillräckligt effektivt och väl fungerande. Även det som fungerar bra kan självklart bli bättre, men att biståndet fungerat dåligt är faktiskt inte sant. Vi ska tvärtom vara stolta över vårt internationella bistånd. Det är ett bistånd som regeringen nu i snabb takt håller på att förändra och försämra.

Riksdagens övergripande mål för biståndet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Vi oroas därför av att regeringen i reformagendan i alltför hög utsträckning betonar vikten av att biståndet ska gynna svenska intressen, som handel och näringsliv. Jag vill betona att biståndet i första hand ska gynna mottagaren och inte givaren, det vill säga fattiga och förtryckta människor och inte svenska företag och svenskt näringsliv.

Regeringen säger sig vilja öka transparensen, effektiviteten och kvaliteten i fråga om biståndet, men det stämmer dåligt överens med att regeringen redan tidigare avskaffade informationsstödet till civilsamhällets organisationer. Det var ett stöd som till stor del användes för att just granska och sprida kunskap om det svenska biståndet. I praktiken innebär detta en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i fråga om svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten att granska vad svenska biståndspengar används till mindre. Möjligheten till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs. Detta är också något som OECD tar upp i sin utvärdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Det bidrar inte heller till ökad måluppfyllelse när biståndet uppenbarligen används helt felaktigt, till saker som inte får räknas som bistånd. Alltmer biståndspengar används för kostnader som inte hör till bistånd, som det stöd på 893 miljoner kronor som går till inhemska kostnader för integration för ukrainska flyktingar. Det är medel som tas från biståndet trots att det uttryckligen strider mot OECD-Dacs regelverk för vad som får räknas som bistånd.

Jag har inget emot att stödja ukrainska flyktingar, tvärtom. Men medlen till detta ska inte tas från bistånd då det uppenbarligen inte får räknas som bistånd. Sverige ska självklart följa de avtal som gäller för hur biståndspengar får användas.

Migrationsverket får en stor summa från biståndet och blir därmed en av de största biståndsmottagarna. Regeringen har även aviserat en ny strategi med 3 miljarder från biståndet för att bekosta återvändande utan att vara tydliga med vilken typ av återvändandekostnader som kan finansieras med internationellt bistånd.

Enligt OECD-Dacs regelverk kan enbart frivilligt, tryggt och värdigt återvändande av flyktingar från ett utvecklingsland till ett annat vara biståndsverksamhet. Återvandring från Sverige kan aldrig någonsin finansieras med någon form av biståndsmedel.

Att alltmer bistånd används för att bekosta sådant som inte är bistånd bidrar inte till målen om minskad fattigdom och minskat förtryck. I stället ser vi hur regeringen låter världens fattiga betala för dyra migrationspolitiska reformer.

Att regeringen och Sverigedemokraterna redan tidigare övergett enprocentsmålet och ytterligare sänker biståndet i en tid när den extrema fattigdomen ökar och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen.

Det är också djupt oroande att regeringen lämnar fyra strategier när det gäller några av de fattigaste och mest utsatta människorna i världen - Kambodja, Mali, Sydsudan och Burkina Faso. Det bidrar inte heller till måluppfyllelsen om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det finns inte heller några garantier för att färre strategier bidrar till att öka transparensen, effektiviteten och kvaliteten i fråga om det svenska biståndet.

Vänsterpartiet står upp för ett generöst bistånd. Vi slår vakt om enprocentsmålet i fråga om biståndet och avsätter också pengar i vår skuggbudget för detta. Vi anser att biståndet självklart ska följa regelverket och riktlinjerna för hur bistånd får användas. Vi står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och stöd till världens fattiga och utsatta.

Fru talman! Med tanke på hur populär jag var känner jag att jag får betala tillbaka i popularitetstävlingen här i plenisalen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Jag har en fråga till ledamoten apropå att ledamoten fick det att låta som att det skulle vara problematiskt att bistånd kombineras med handel.

Detta är en allmänt känd princip: Om vi kan få tillväxt, om vi kan få kakan att växa, kommer vi att lyfta fler människor ur fattigdom. Det är därför det finns färre fattiga i dag än det fanns för 50 år sedan.

Vi menar att det är en klok prioritering att kombinera bistånd med han-del. Stärker vi tillväxten i utvecklingsländerna och handeln med utvecklingsländerna kommer utvecklingsländerna och människorna som lever där att komma i en bättre situation. Det kommer då att finnas mer resurser i de länderna för utbildning, för infrastruktur, för grön omställning - för alla de saker som vi tycker är viktiga.

Vi borde väl rimligen kunna komma överens om i Sveriges riksdag att det är en klok prioritering att öka handeln med utvecklingsländerna och att även kombinera bistånd med handel, för då blir kakan större och fler människor lyfts ur fattigdom. Håller inte ledamoten med om det?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag har absolut ingenting emot handel, men handel och bistånd är inte samma sak. Det finns en väldigt stor risk om man så att säga gynnar svenska företag för att de ska investera i de här utvecklingsländerna. De kanske då i första hand inte investerar i de fattigaste länderna eftersom det helt enkelt inte är möjligt att göra det.

Biståndet ska i första hand gynna fattiga människors utveckling. Man måste utgå från mottagaren, den som tar emot biståndet. Man får inte utgå från den som ger biståndet. Det är det man gör i den här strategin. Man ser framför allt till svenska intressen. Det kommer före den som ska få biståndet - före mottagaren, så att säga. Det är ett stort problem.

Fru talman! Det är bra att vi kan vara något så när överens om att handel i alla fall inte är dåligt. Det är en trevlig utveckling att Vänsterpartiet tycker det nu för tiden.

Jag vill ändå understryka att om vi kan kombinera bistånd med de mål som finns där med de effekter som vi får av det svenska biståndet och också handla mer med de här länderna så gynnar det de länderna. Det är klart att det även gynnar svenska företag, men det gynnar framför allt de människor som lever och bor i de länder som får en möjlighet till ett bättre liv. Ett plus ett blir faktiskt tre och inte två.

Tidigare nämndes ett antal länder som vi inte längre har biståndssamarbete med. Där räknades bland annat upp några av världens mest bisarra militärdiktaturer, med Mali och Burkina Faso i spetsen. Jag tycker faktiskt inte att det är rimligt att vi understöder Malis junta med tanke på den terrorism de står för, deras samarbete med Ryssland, deras anti-Ukrainapolitik och så vidare.

Jag tycker att det är ganska klokt att vi prioriterar bort samarbete med den typen av länder, på samma sätt som det var klokt att vi drog tillbaka samarbetet med georgiska myndigheter efter valfusket i Georgien. Jag tror att vi måste ha den typen av prioriteringar med oss, för annars kommer vi bara att misslyckas om och om igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!

Vi har ju inte stött regimerna och regeringarna i dessa länder, utan vi har stött demokratikämpar och organisationer som har slagits för kvinnors rättigheter, till exempel mot kvinnlig könsstympning. I Kambodja har Diakonia stött en organisation som jobbar för utsatta arbetares rättigheter. När vi nu drar tillbaka det biståndet blir dessa människor ännu mer utsatta, och de som jublar är naturligtvis regimen i Kambodja.

Det är så det är. Vi har inte stött regimerna, utan vi har stött demokrati och mänskliga rättigheter, och vi är kritiska till att man nu drar tillbaka det.

Det kan vara bra att stödja handel om det till exempel gynnar kvinnliga företagare i Afrika i att utveckla sin handel och produktion. Det ska inte vara så att det svenska intresset går före och gynnas, utan det är de som tar emot bistånd som ska gynnas. Det som är så oroande i den nya strategin är att det ser ut som om det är de svenska intressena som ska gynnas före mottagaren. Vi är oroliga för att det ska bli på det sättet.

Det lutar också åt att det kan bli ett mer bundet bistånd, vilket vi sedan gammalt vet är mycket dyrare. Det kan vara upp till 30 procent dyrare med ett bundet bistånd, vilket alltså innebär att man är tvingad att handla till exempel från Sverige för att få bistånd. Det här är absolut någonting som vi ska undvika.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.