Christian Carlsson (KD) om Ett fritidskort för barn och unga - en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra

Fru talman! Varje barn förtjänar en fin barndom och goda uppväxtvillkor i en familj där föräldrarna går till jobbet och försörjer sig själva och familjen, men där det också finns tid att se och bekräfta barnen.

Barn behöver naturligtvis att det ställs krav och sätts gränser, förmedlas normer och värderingar om vad som är rätt och fel och hur man behandlar andra. Men framför allt behöver alla barn växa upp i ett kärleksfullt hem med engagerade föräldrar, i ett hem där det finns utrymme att växa.

Trygghet i det lilla ger också trygghet i det stora. Trygga familjer och föräldrar med tid för barnen, goda värderingar och hopp om framtiden lägger mer än något annat grunden för det trygga och goda samhället.

Men det finns många fler viktiga skyddsfaktorer i våra barns liv, både när det gäller att skapa förutsättningar för trygghet och när det gäller att främja fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om positiva förebilder, vänskapsrelationer och en meningsfull fritid. Våra barn behöver erbjudas ett sammanhang där de kan känna glädje, gemenskap och att de har en självklar plats där de får vara någon.

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Så skriver Hjalmar Söderberg i Doktor Glas.

”I wanna be somebody” sjunger Blackie Lawless i W.A.S.P. i låten med samma titel.

Att få känna gemenskap och vara någon i relation till andra är djupt mänskligt. Vårt samhälle behöver mer av samhörighet och gemenskap. Vi vill att våra barn och unga ska finnas i sammanhang där de får frihet att växa och känna att de är någon. Det är bland annat mot den bakgrunden som riksdagen i dag ska fatta beslut om helt ny reform, det så kallade fritidskortet.

Fritidskortet om 500 kronor per år ska ge alla barn och unga mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och engagemang i barn- och ungdomsorganisationer. Verksamheten ska vara kontinuerlig och ledarledd. Fler unga kan på så vis få del av en meningsfull fritid som vi vet är en skyddsfaktor när det kommer till att förebygga att unga begår brott, men syftet är också att motverka psykisk och fysisk ohälsa bland barn och unga.

Var fjärde förälder har dragit ned på sina barns fritidsaktiviteter till följd av de höga kostnaderna för dem, och det är förstås ett problem om föräldrarnas ekonomiska utsatthet eller utanförskap utgör ett hinder för att barnen ska kunna delta i en aktivitet. Kopplingen mellan minskad fysisk aktivitet och psykisk ohälsa är numera välbelagd.

Därför kommer fritidskortet att differentieras. Det kommer att innebära hela 2 000 kronor till de barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer och som behöver stödet allra mest. Att införa ett fritidskort där vi varierar beloppet på det sättet är ett nytt sätt att försöka nå de barn som föreningslivet inte når i dag, de som inte kommer med i idrottslaget eller som slutar för att det kostar mer än vad familjen klarar av.

Fru talman! Mot bakgrund av hur kriminella söker tillskansa sig offentliga medel har det riktats en viss oro mot förslaget. Jag har stor respekt för det och tycker att det är bra att sådana farhågor lyfts fram. Sådant måste tas på största allvar, och jag har själv ställt den typen av frågor. Det nya systemet ska naturligtvis inte kunna missbrukas så att pengar som ska gå till barns fritidsaktiviteter i stället hamnar i de kriminella gängens fickor. Det har vi sett alldeles för många exempel på. Därför är det bra att regeringen har tagit extra tid på sig och att man lämnat beskedet att man nu har byggt en genomtänkt modell för att minimera sådana risker.

Alla de föreningar och verksamheter där fritidskortet kan användas ska samlas i ett utförarregister, och för att ingå i utförarregistret måste verksamheten ha funnits i ett antal år. Alla föreningar som ingår behöver vara godkända mottagare innan de kan komma i fråga som utförare. Det innebär att de har genomgått en extra kontroll för att kunna göra det. Det är alltså inte möjligt att skapa en förening i syfte att skaffa snabba pengar med medel från fritidskortet.

Fru talman! Avslutningsvis anser jag att det är bra att regeringen vågar pröva nya vägar för att fler barn ska få goda uppväxtvillkor. Vi har sett att det som har gjorts tidigare inte har varit tillräckligt. Idrotts- och föreningslivet ger nämligen inte bara barnen rörelse och förutsättningar för en fysisk och psykisk hälsa utan också gemenskap som fostrar, stärker och förmedlar viktiga värderingar om hårt arbete, att göra sitt bästa, om samarbete och respekt för andra, om att tro på sig själv och vikten av att bidra till det gemensamma bästa.

I går hade jag förmånen att följa med min fyraåriga son till fotbollsträningen. Det är första fotbollssäsongen för honom, och som pappa är det en av veckans höjdpunkter att få följa med och se den glädje som idrotten ger.

Jag vill att fler barn ska få uppleva samma sprudlande entusiasm och förväntan på väg till träningen, att fler barn ska få möjlighet att få höra sina namn ropas upp och göra high five med tränaren vid uppropen. Jag vill att fler barn ska få fira tillsammans när bollen har hamnat i det ena eller det andra målet.

Om fler barn får uppleva samma glädje tack vare fritidskortet – antingen för att man i dag avstår därför att man inte har råd, eller för att fler föräldrar får upp ögonen för hur viktig en meningsfull och ledarledd fritid och fysisk aktivitet faktiskt är – vore reformen en stor framgång med stor betydelse för de enskilda barnen och positiv inverkan på samhället.

Därför yrkar jag bifall till förslaget i socialutskottets betänkande.