Josefin Malmqvist (M) svarade Linus Sköld i en replik om En tioårig grundskola i debatten ”Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juni” den 17 juni 2025.
Linus SköldS· i en replikJosefin Malmqvist slog sig för bröstet i sitt anförande och sa att det är den här fantastiskt handlingskraftiga regeringen som genomför reformen. Ja, utredningen har varit färdig sedan vi lämnade regeringsmakten. Vad har…Fru talman! Läskunnigheten bland svenska barn sjunker. Läskunnigheten sjunker tillsammans med kunskapsresultaten i den svenska skolan. I dag kan var femte fjärdeklassare inte läsa ordentligt. Störst är problemen bland de elever som inte alltid pratar svenska hemma. Där ser vi ser ett ännu större behov av att förstärka fokus på läsundervisning tidigt.
Vi vet att förmågan att läsa är helt nödvändig för att man ska kunna klara av skolan men också för att man ska kunna ta aktiv del i vår samhällsgemenskap. Det är helt avgörande att man kan läsa ordentligt. Därför behöver vi göra vad vi kan för att vända denna utveckling.
Vi satsar på fler böcker, fler fysiska läromedel och fysiska böcker. Vi satsar på bemannade skolbibliotek, vilket kommer på plats den här sommaren, liksom på att lärarutbildningen ska innehålla något så självklart som undervisning för våra framtida lärare i vilken utlärningsmetod som fungerar bäst för att få våra barn att lära sig läsa.
Fru talman! I dag debatterar vi ytterligare ett av dessa förslag. Vi debatterar regeringens reform – faktiskt en av de mest omfattande reformerna av svensk skola på årtionden. Med propositionen om en tioårig grundskola tar vi nu viktiga steg för att stärka den svenska kunskapsskolan. Vi vill öka likvärdigheten och skapa bättre förutsättningar för alla barn att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller bostadsort.
Det handlar också om något så fundamentalt som varje elevs första möte med skolan, om den första kontakten med grundskolan och om att lägga grunden för ett livslångt lärande. Det handlar om att ta ansvar för Sveriges framtid. Det låter kanske högtravande. Det är det också, för det handlar om att bygga en skola som ger varje elev det stöd som den behöver i vår skola. Det handlar om en struktur som skapar ett kunskapsfokus och möjlighet för varje elev att växa och bli sitt bästa jag.
För oss moderater är utbildningen vägen till frihet. Skolan är vägen till möjligheten att forma sitt eget liv, att bli sin egen lyckas smed eller att uppnå sina drömmar. Det ska man kunna göra oavsett bakgrund, uppväxtvillkor, vad ens föräldrar heter eller var de är födda någonstans. Det ska vara möjligt att bygga det liv man själv vill leva, och den resan börjar i skolan. En likvärdig och kunskapsfokuserad skola är en förutsättning för just detta.
Fru talman! Vi ser i dag att vart sjätte barn lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Vi vet att var fjärde elev i årskurs 6 har underkänt i minst ett ämne. Det är helt oacceptabelt. Dessa siffror representerar ju alla de tusentals individer som i dag riskerar att landa utanför och vars framtidsmöjligheter drastiskt begränsas redan i tidig ålder.
Med den tioåriga grundskolan tar vi avgörande steg för att bryta den här utvecklingen. Genom att ge barn en mer strukturerad undervisning redan från sex års ålder, med fokus på läs- och skrivinlärning och tidig matematikundervisning, lägger vi grunden för en framgång i kommande skolgång. Vi vet att tidiga insatser är avgörande. Forskning visar att barn som får rätt stöd i tidig ålder har betydligt bättre förutsättningar att lyckas senare i skolan.
När vi nu ersätter förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får sexåringar tillgång till grundskolans personal, kompetens, läroplan och resurser på ett helt annat sätt. Det innebär att vi får möjlighet att stärka det pedagogiska innehållet och tydliggöra kunskapsuppdraget redan från start.
Fru talman! Som flera tidigare har varit inne på här i debatten bygger dagens skolstruktur på att du först går i förskola, sedan i en ettårig förskoleklass och sedan i grundskolan, och då börjar du i årskurs 1. Förskoleklassen blev som vi har hört obligatorisk först 2018. Men trots det fortsatte den att vara en separat skolform med en egen läroplan och egna regler. Det skapar problem i övergångarna mellan de olika stadierna.
Vi menar att vi inte kan ha ett skolsystem där övergångarna mellan skolformerna skapar den här typen av glapp i undervisningen. Det skapar en otydlighet i ansvarsfördelningen och skillnader i kvalitet. Vi menar att det inte är värdigt ett land som Sverige, som sätter kunskapen i centrum.
Låt mig därför vara tydlig med vad den här reformen faktiskt innebär.
För det första innebär den tioåriga grundskolan att vi ger alla barn möjligheter att få en längre och mer sammanhållen skolgång med fokus på kunskap. För det andra stärker vi läs- och skrivinlärningen och även matematikundervisningen. Det skapar en avgörande möjlighet för eleverna att sedan klara av resten av sin skolgång. För det tredje handlar det om kontinuitet. De här eleverna får nu bättre förutsättningar att behålla samma lärare under fler år under den tidiga skolgången, vilket vi tror främjar progressionen också i lärandet.
Vi tror att det här är en tydlig och viktig signal, och vi tror att det skapar goda förutsättningar att tidigt möta de här eleverna.
Fru talman! Jag hör kritiken från oppositionen här inne i kammaren. De menar att förskoleklassens särskilda pedagogik riskerar att gå förlorad. Låt mig då vara tydlig. Det finns ingenting i den här propositionen som stärker den oron eller den farhågan. Den här reformen hindrar inte att vi också tar med oss det bästa från förskoleklassen. Det finns inget hinder mot det. Det finns inget som hindrar att man också kan använda förskoleklassens arbetssätt och ta med sig delar av det in i den nya första årskursen. Vi tror att undervisningen i nya årskurs 1 ska präglas av en variation av olika uttrycksformer och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig del av skoldagen.
Men skillnaden, fru talman, är att vi nu ger barnen en strukturerad undervisning i ämnen. Framför allt skriv- och läsinlärning och matematik får ett mycket tydligare fokus redan för sexåringarna. Vi vet att det är avgörande för att ge barnen en stark kunskapsbas att stå på. Det är dessutom viktigt för landet Sverige och vår tillväxt och konkurrenskraft. Det handlar om hur vi ska stå oss i relation till andra länder.
Fru talman! Den här frågan har varit i ropet länge. Det är ganska talande att det nu är den moderatledda regeringen som sjösätter reformen – äntligen. Tidigare regering har varit oförmögen, precis som i så många andra frågor. Men denna regering har handlingskraften att leverera och att genomföra förändringar.
Med en tioårig grundskola stärker vi nu ytterligare kunskapsfokuset i skolan. Det är en kunskapsskola där varje barn ges möjlighet att nå sin fulla potential, där det finns höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund, och där tydliga kunskapskrav går hand i hand med relevant och rätt stöd för att man ska kunna nå de uppsatta målen.
Fru talman! Vi går nu från ord till handling. Den tioåriga grundskolan är en reform som kommer att kunna göra verklig skillnad för framtidens barn, tillsammans med många andra centrala reformer som denna regering nu håller på att sjösätta.
Vi tror att reformen kommer att bidra till att ge sexåringar en starkare skolstart, och den stärker kunskapsuppdraget. Sverige ska ha en kunskapsskola i världsklass, en skola där alla barn, oavsett bakgrund, får möjlighet att lyckas.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet.
Även jag vill passa på att tacka för en trevlig termin. Jag vill tacka utskottets kansli för ett föredömligt arbete och mina kollegor i utskottet för ett gott samarbete under den gångna terminen.
(Applåder)
Fru talman! Precis som när det gällde Kent Kumpula tidigare hade jag inte tänkt begära någon replik – förrän vår politik blev omnämnd. Den omnämndes i det här sammanhanget av Josefin Malmqvist. Hon sa så här: Det finns inget hinder för att ta till vara den särart som förskoleklassens pedagogik har inneburit. Jag kan inte säga att det var ett exakt citat, men det var något i den stilen.
Det finns inget hinder för att ta med sig det bästa från förskoleklassen. Nej, det är mycket riktigt. Det finns det inte. Det finns inte heller några garantier för att det ska ske.
Det finns däremot garantier för att det ska vara strukturerad undervisning. Det har alla företrädare för regeringssidan länge uppehållit sig vid i sina anföranden. Och det finns garantier för att det kommer att bli undervisning i ämnen. Det kommer att bli kursplaner. Det kommer att bli kunskapskrav, som det enskilda barnet ska uppnå. Det kommer att bli en timplan. Alla de sakerna finns det garantier för i det förslag som vi nu ska besluta om.
Men det finns inga garantier för att man kommer att ta med sig det bästa från förskoleklassens pedagogik, från det som skulle bli bryggan mellan förskolan och grundskolan – det som är det lilla barnets insteg i en ny skolverksamhet, det som handlar om social och emotionell träning och det som handlar om att ta barnens lek som utgångspunkt. Det finns inga garantier för detta.
Jag har en enkel fråga till Josefin Malmqvist. Kan hon ställa ut en sådan garanti? Kommer läroplanen att innehålla dessa värden? Kommer det att vara tydliggjort att de perspektiven ska finnas med i pedagogiken och i verksamheten i nya årskurs 1? Kan hon garantera det?
Fru talman! I mycket av diskussionen låter det som att vi är överens, men nu lyser det igenom vad Linus Sköld och Socialdemokraterna egentligen tycker.
Reformen har inte kommit till av en tillfällighet utan av en anledning. Vi menar att dagens förskoleklass inte riktigt har levt upp till förväntningarna. Den har blivit ett slags mellanår, ett slags väntrum mellan förskola och skola, där många barn går miste om värdefull tid för lärande. Det gäller inte alla barn. På vissa håll fungerar förskoleklassen alldeles utmärkt. Där har flera skolor redan i dag valt att anställa grundskollärare som är utbildade i att lära barn läsning och matematik. Redan i dag bedriver de den typen av undervisning i förskoleklass, men andra barn får inte alls den typen av undervisning.
Det är detta vi vill komma åt med denna reform. Vi vill att alla sexåringar ska bli fullvärdiga elever i grundskolan och ta vara på denna undervisningstid bättre. Det är målet.
Vilka metoder som används för att lära ut kunskap i grundskolan och i förskoleklass, och även i andra klasser, vilka metoder som används, är främst en fråga för professionen att ta ställning till.
Det är därför jag i mitt anförande sa att det inte finns något som hindrar att man tar med sig det bästa från det som i dag är förskoleklass när vi gör om och skapar en ny årskurs 1. Det är en förändring som vi välkomnar, och det är också en del i bakgrunden till reformen.
Jag har följande fråga till Linus Sköld. Står ni inte bakom utvecklingen att nya årskurs 1 kommer att ha ett ökat fokus på just kunskap?
Fru talman! Josefin Malmqvist slog sig för bröstet i sitt anförande och sa att det är den här fantastiskt handlingskraftiga regeringen som genomför reformen. Ja, utredningen har varit färdig sedan vi lämnade regeringsmakten. Vad har hänt de senaste tre åren? Varför kommer förslaget nu, om den här regeringen är så fantastiskt handlingskraftig? Det var vår regering som gjorde förberedelsearbetet så att den här regeringen kunde baxa det vi hade påbörjat i land.
Josefin Malmqvist kan inte heller ha hört mig – eller så hittar hon på för att vara emot saker jag säger – när jag påpekade att vi också har identifierat brister i förskoleklassen så som den är konstruerad nu. Det är fråga om bristande kontinuitet, ett resursmässigt dike och en stor olikvärdighet i verksamheten. Det var de tre huvudskälen jag gav för att vi står bakom införandet av en tioårig grundskola.
Men det finns förslag från utredningen som skulle kunna hjälpa professionen att bevara den del av förskoleklassens särart som vi pratar om – det bästa från förskoleklassen. Utredningen föreslog att ett förskolepedagogiskt lyft införs för de lågstadielärare som nu ska bli behöriga att undervisa sexåringar. Ett sådant förslag finns inte med i reformen.
Josefin Malmqvist undvek kategoriskt att svara på min fråga. Hon kan garantera att det kommer att bli ämnesplaner, kursplaner, kunskapskrav och timplan. Men kan hon garantera att vi kommer att ta med det bästa från förskoleklassen in i nya årskurs 1, när det inte blir något förskolepedagogiskt lyft?
Fru talman! Det blir kanske lite smått parodiskt för dem som lyssnar på debatten, när Linus Sköld väljer och vrakar bland de delar i inläggen som han vill lyssna på. Så må det vara.
Det stämmer att det finns en utredning som ligger till grund för reformen. En tidigare socialdemokratisk regering hade god tid på sig att sjösätta den, men man valde att inte göra det. Jag noterar det, och jag konstaterar nu att det är en moderatledd regering som säkerställer att vi får reformen på plats.
Det viktigaste för mig är att våra sexåringar nu får ett ökat kunskapsfokus i skolan och bättre möjligheter att rusta sig för sitt kommande studieliv och yrkesliv. Jag tror att detta att göra grundskolan tioårig är en första liten pusselbit för att komma dithän.
Det är ingen tillfällighet att vi pratar om ett ökat kunskapsfokus. Det är vad vi vill uppnå med reformen. Vi vill att det ska vara mer fokus på läs och skrivinlärning än det är i dagens förskoleklass. Vi vill att det ska vara fokus på tidiga matematikkunskaper för att lägga en god grund för kommande studier. Det Linus Sköld står här och beklagar är syftet med detta. Det är något vi eftersträvar med denna reform.
Jag kan upprepa igen att vilka metoder som lärarna väljer att använda i klassrummet främst är en fråga för lärarna att ta ställning till. Det vi säger, och det skollagen säger, är att undervisningen ska vila på evidens och beprövad erfarenhet, och det fortsätter vi att stå bakom. Det innebär att undervisningen kommer att bedrivas på ett annat sätt i årskurs 1 än i årskurs 9. Så sker redan i dag eftersom undervisningen är anpassad efter barns förmåga att ta till sig kunskap. Det här kan professionen väl, och vi ser fram emot att få detta på plats.