Fredrik Malm (L) svarade Niklas Sigvardsson i en replik om Högskolan i debatten ”Protokoll 2024/25:131 Torsdagen den 12 juni” den 12 juni 2025.
Niklas SigvardssonS· i en replikTack, Fredrik Malm, för ditt anförande! Jag lyssnade noga och länge på om det skulle komma någonting om en av de viktigaste grupperna på ett lärosäte, nämligen studenterna. Debatten handlar om de motioner som har…Fru talman! Vi har nu att debattera högskolepolitik. Det är en fråga som är helt avgörande för Sveriges framtid som kunskapsnation, som innovationsmotor och som liberalt och demokratiskt samhälle. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Fria och självständiga universitet är en grundbult i det öppna samhället. Akademisk frihet är inte bara en princip utan en förutsättning för kritiskt tänkande, vetenskapliga genombrott och motståndskraft mot desinformation, auktoritära strömningar och mycket annat. Det vi nu ser i USA, fru talman, visar hur snabbt denna frihet kan monteras ned. President Donald Trump har hotat och bestraffat universitet ekonomiskt, förbjudit internationella studenter och pressat akademiska institutioner till politisk underkastelse. Det är en brutal utveckling. Det är därför Liberalerna står fast vid att akademisk frihet kräver avstånd från politisk makt, inte lojalitet med den.
Regeringen har tillsatt en särskild utredning om akademisk frihet, och vi har redan stärkt det rättsliga skyddet för forskare. Rätten att tänka fritt, tala fritt och forska fritt är en liberal grundsats.
Vi står inför samhällsutmaningar som kräver kunskap. De handlar om klimatförändringar, antibiotikaresistens, organiserad brottslighet, en arbetsmarknad under omvandling och mycket annat. Högskolan är en central resurs för att möta detta. Därför är regeringens politik tydlig. Vi sätter kvalitet, arbetslivsrelevans och akademisk integritet i centrum.
En särskilt viktig fråga i årets betänkande är också artificiell intelligens. AI förändrar både utbildningssystemet och arbetsmarknaden i grunden. Därför har Universitetskanslersämbetet fått i uppdrag att följa och stödja lärosätenas arbete med AI, inklusive hur utbildningar anpassas till det nya kompetensbehovet.
Fru talman! Resursfördelningen är en annan nyckelfråga. Sverige har enligt Eurostudent betydligt färre lärarledda timmar än andra europeiska länder. För att vända den utvecklingen har regeringen höjt ersättningsbeloppen för både 2024 och 2025 på först naturvetenskapliga och sedan samhällsvetenskapliga utbildningar. På längre sikt ska resurstilldelningssystemet ses över med fokus på kvalitet. Vi i Liberalerna vill se mer lärarledd undervisning – inte bara som en volymfråga, fru talman, utan för att säkra verklig kunskapsinhämtning. Självstudier är mycket bra, men utbildning ska bygga på en levande dialog mellan lärare och student.
Fru talman! Säkerheten vid de svenska lärosätena behöver stärkas. Totalförsvarets forskningsinstitut har visat att universitet är mål för främmande makt. Regeringen kräver att alla lärosäten redovisar sitt säkerhetsarbete, inte minst inom informations- och cybersäkerhet. Vi har också beslutat att styrelserna ska ha säkerhetskompetens inom sig. Internationella samarbeten måste ske ansvarsfullt. Regeringen har därför antagit nationella riktlinjer som ställer höga krav på integritet, säkerhet och akademisk frihet oavsett samarbetslandets politiska system.
Fru talman! Vi ska också säkra livslångt lärande i hela landet. Det pågår ett utvecklingsarbete kring distansutbildningar, fristående kurser och omställningsutbildningar. Regeringen har tagit emot utredningen om en ny ersättningsmodell. Den bereds nu i syfte att lärosätena bättre ska kunna möta arbetslivets behov.
Pandemin innebar en veritabel våg av distansundervisning. Digital undervisning visade sig i det läget vara ett bra och helt nödvändigt verktyg. Kvaliteten måste dock höjas även i fortsättningen. Det är viktigt att påpeka att vi liberaler är tydliga med att utbildning på campus och ett levande utbyte mellan föreläsare och student måste vara kärnan i högskoleverksamheten i Sverige.
Fru talman! Yttrandefriheten omfattar alla. Men det ska också tryggheten för medstudenter och lärare göra. Akademisk frihet betyder inte att vissa får tysta andra. Vi har sett exempel där demonstrationer kring Israel–Palestina-konflikten stört undervisning och forskning. Vandaliseringen av forskaren Anders Perssons arbetsrum på Linnéuniversitetet, exempelvis, är ett övergrepp som aldrig kan accepteras. Meningsyttringar får aldrig bli hot.
Forskare som deltar i samhällsdebatten utsätts i växande grad för hat, hot och trakasserier. För att säkra skyddet för akademin har regeringen därför tillsatt en särskild utredning som ska föreslå åtgärder för att värna forskare mot otillbörlig påverkan. Uppdraget gavs i april i år och är en viktig del i att försvara den akademiska friheten i praktiken och inte bara i teorin.
Fru talman! Liberalerna är Sveriges skol- och kunskapsparti. Vi har lagt fram den största forsknings- och innovationspropositionen i svensk historia – en långsiktig investering i vetenskap, teknisk spets och samhällsnyttig forskning. Vi tar skolan tillbaka till grunderna – läsning, skrivning och räkning. Kunskap är vägen in i framtiden för individen, samhället och landet.
Vi är ett litet land, men vi har stora ambitioner. För att nå dem måste vi fortsätta investera i högkvalitativ forskning och utbildning. Regeringen gör det, med Liberalerna som garant.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för ditt anförande! Jag lyssnade noga och länge på om det skulle komma någonting om en av de viktigaste grupperna på ett lärosäte, nämligen studenterna.
Debatten handlar om de motioner som har skickats in. Det finns en möjlighet att påverka saker som händer i framtiden genom dem. En sak som kommer att hända i höst är att regeringspartierna tar fram en budgetproposition.
När det gäller studenter och studentinflytande kan Liberalerna vara med och spela en avgörande roll i att stoppa nedskärningarna med nästan 30 procent på studentkårer och studentinflytande som hotar universitet och lärosäten i Sverige. Studentkårer i bland annat Sundsvall, Östersund, Kristianstad, Skövde och Karlstad har tagit upp detta. Sveriges förenade studentkårer har pratat om hur det kan påverka deras arbete med att säkerställa god kvalitet och inflytande för studenterna på lärosätena. De har en viktig uppgift att säkerställa att undervisningen är trygg, säker och högkvalitativ.
Det kan låta som om det bara är studentkårer som tycker detta, men Sveriges samlade universitets- och högskoleförbund, SUHF, ställer sig också bakom Sveriges förenade studentkårers krav att studentinflytandet tryggas runt om i vårt land. Min fråga är hur Liberalerna och ordföranden i utbildningsutskottet Fredrik Malm kommer att agera för att stoppa nedskärningen med nästan 30 procent på studentinflytandet.
(Applåder)
Fru talman! Studentinflytandet är jätteviktigt. Men när det gäller höstens budgetproposition har man nog inte fastslagit tabellverken för den. Att man ibland gör justeringar nedåt för tillfälliga medel på grund av sådant som sker är inte samma sak som att man skär ned. Vi vet alla att det gjordes förstärkningar under en tid då man behövde göra mer men att dessa sedan trappades ned. Jag har därför väldigt svårt att förstå den retorik som Socialdemokraterna ägnar sig åt här.
En sak är dock säker: Man kan påverka genom hur man röstar. Det vore väldigt bra om Niklas Sigvardsson och Socialdemokraterna tog den möjlighet de har att rösta för en stärkt akademisk frihet och ett stärkt studentinflytande när vi i höst röstar om budgetpropositionen för nästkommande år. Då kan de trycka på den gröna knappen.
Fru talman! Om jag skulle trycka på den gröna knappen vid omröstningen om budgetpropositionen i höst skulle det innebära 30 procent mindre pengar till landets studentkårer. Det är nog bland det sista jag skulle göra i höstens budgetarbete.
Ordföranden i utskottet, Fredrik Malm, talar om tillfälliga pengar. Men problemet är att när man genomför detta pekar man tydligt ut att 5 miljoner kronor av den höjning om 30 miljoner kronor som man gjorde under pandemin var riktat till coronapandemin. 5 miljoner kronor är vad man kunde räkna med att ett utökat ansvar under en pandemi kostar.
De övriga 25 miljonerna sa man inget om, trots att de hade urholkats sedan den tid då Liberalerna satt i regeringsställning och avskaffade kårobligatoriet. Då sa man att man för att säkerställa studentkårernas inflytande behövde ge pengar till dem. Sedan räknades detta inte upp. Det gjordes dock när Socialdemokraterna satt i regeringen, och därmed tryggades studentinflytandet på landets lärosäten.
Under pandemin fick de pandemipengar men också ett långsiktigt tillskott som skulle stärka studentinflytandet.
Studentinflytande är en garant för att studenter ska kunna säga ifrån om det händer saker på lärosäten som inte borde hända. Det kan vara saker mellan studenter men också mellan lärare och studenter. Det handlar om att trygga utbildningskvaliteten. Om studenter får vara med och påverka sin utbildning känner de större ägandeskap. Om vi har en väldigt tydlig och platt struktur, vilket vi har i vårt land, bidrar det också till stärkt akademisk framgång. På arbetsmarknaden och inom skolan och akademin värnar vi tydliga dialoger mellan studenter, lärare, universitet och lärosätenas ledningar.
Kommer Liberalerna att verka för att studentinflytandepengarna kommer att finnas kvar, eller kommer hotet om nedskärning, som tabellverken just nu visar, att bli verklighet?
Fru talman! Socialdemokraterna har i sin retorik alltid en förmåga att få allting att verka som en nedskärning. Om man har gjort tillfälliga förstärkningar – och det har varit tydligt att de var tillfälliga – och sedan trappar ned dem säger Socialdemokraterna att det är en nedskärning. Det är inte riktigt så det fungerar.
Fru talman! Jag instämmer dock helt och hållet i Niklas Sigvardssons beskrivning av vikten av en aktiv kårverksamhet, av att studentinflytandet är viktigt och av vilka positiva fördelar det för med sig. Men jag tycker att man i det sammanhanget ändå bör bredda diskussionen en aning, fru talman. Det är inte enbart den organiserade studentkårsverksamheten som stärker studentinflytandet.
I mitt huvudanförande nämnde jag exempelvis Eurostudents genomgång. I den ser man att en student som påbörjar en universitetsutbildning i Sverige under den första terminen får i genomsnitt 11 timmar lärarledd tid i veckan, inklusive handledning. Genomsnittet i EU är 18 timmar. Även detta är ett hot mot studentinflytandet.
Det är oerhört viktigt med kvalitetshöjande insatser. I den senaste innovations- och forskningspropositionen satsar vi nu enorma summor för att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Också detta är viktigt för studentinflytandet.
Vidare är den rättighetslagstiftning Sverige i hög grad har viktig, med den antidiskrimineringslagstiftning och de rättigheter man har om man till exempel har en funktionsnedsättning, så att man får det stöd man behöver och att studenthälsan fungerar.
Fru talman! Studentinflytandet är bredare än vad Niklas Sigvardsson beskriver det som.
(Applåder)