Jytte Guteland (S) svarade Martin Kinnunen i en replik om Cirkulär och giftfri ekonomi i debatten ”Protokoll 2024/25:127 Torsdagen den 5 juni” den 5 juni 2025.
Martin KinnunenSD· i sitt anförandeJag börjar med att yrka bifall till reservation 15. Skapandet av en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, elektronik med mera återanvänds eller återvinns är en vision som jag tror att de flesta kan ställa sig…Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 15.
Skapandet av en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, elektronik med mera återanvänds eller återvinns är en vision som jag tror att de flesta kan ställa sig bakom. Men för att det här ska bli verklighet måste det vara enkelt för hushållen att bidra. Insamlingssystemen måste vara tillgängliga och tydliga, och förpackningar måste utformas för att kunna återvinnas så effektivt som möjligt.
Eftersom den inre marknaden är reglerad på EU-nivå behöver det finnas regleringar på EU-nivå även när det gäller de här produkterna. Vad vi ser i dag är ett EU-regelverk som blir alltmer strikt och som även riskerar att motverka sitt eget syfte. Det kan få – och har fått – till följd att priser ökar, exempelvis i våra livsmedelsbutiker, när förpackningarna blir kostsammare. Avfallstaxor har också ökat i takt med att det blir alltmer kostsamt att samla in förpackningarna.
När det kommer till cirkulär ekonomi har vi precis som på andra områden gått från en ordning med hög grad av nationell kompetens till en ordning som domineras av EU-lagstiftning. Den cirkulära ekonomin drivs i många fall på av en stark marknad. Så är exempelvis situationen för både metaller och fetter.
Värre är det när det kommer till plastförpackningar och kläder; här blir återvunnen råvara i regel betydligt dyrare en jungfrulig sådan, varför marknaden blir mycket knepigare att skapa. Då blir det upp till politiken att spela sin roll, och det är utifrån den kontexten vi nu ser väldigt många förslag komma på EU-nivå.
Herr talman! Ett starkt producentansvar är centralt här. Det ger företag incitament att se avfall som en resurs och designa produkter som underlättar återvinning. Men EU:s nya förpackningsförordning med sina högt ställda krav på återanvändning skapar problem. De strikta reglerna driver upp kostnaderna för förpackningsindustrin, vilket i sin tur höjer priserna på livsmedel och andra produkter. Dessutom ökar avfallstaxorna för hushållen eftersom kommunerna tvingas hantera ett mer komplicerat och kostsamt återvinningssystem.
Detta är en direkt konsekvens av EU:s byråkratiska detaljstyrning, som ofta saknar flexibilitet och inte tar hänsyn till lokala förutsättningar. I grunden finns också en brist på konsekvensanalyser när förslagen tas fram.
Herr talman! Vi ser även en övertro på återanvändning som lösning. Återanvändbara förpackningar framställs som en universalmedicin, men forskning visar att många förpackningar har låg klimatpåverkan även vid återvinning – ibland lägre. Ändå tvingar EU:s regelverk fram lösningar som inte alltid är de mest effektiva. Det här är ett tydligt exempel på hur Bryssels enhetliga utgångspunkt kväver innovation och ignorerar verkligheten.
Sverige bör vara en tydligare röst inom Europeiska unionen och driva på för regelverk som ger flexibilitet mellan återanvändning och återvinning. Vi behöver pragmatiska lösningar som tar hänsyn till både miljömål och medborgarnas plånböcker. I stället för att låta EU:s byråkrati driva upp kostnaderna för hushåll och företag bör vi arbeta för ett system som gör det enkelt att göra rätt utan att det kostar alltför mycket.
Herr talman! Inom miljöpolitiken går intresset i trender. När jag växte upp talade man i skolan mest om ozonlagret och hotet mot det. Oftast är problemen inte riktigt så akuta som de framstår när man läser rubrikerna i tidningen, men allt är heller inte lugnt bara för att det pratas mindre om det. Freoner är fortsatt ett problem i Sverige.
Freoner har potentiellt mycket negativa effekter på miljön eftersom de inte bara bryter ned och tunnar ut ozonlagret utan även är en väldigt kraftfull växthusgas. Ett kilo freon har samma växthuseffekt som upp till 11 000 kilo koldioxid. Trots att problemet med freon inte ges lika stort utrymme i debatten i dag som för några decennier sedan orsakar freon fortfarande stor skada.
För att möta miljöhotet från freoner ska alla material som innehåller freon hanteras som farligt avfall, och materialet ska hållas intakt till dess det är inlämnat till en godkänd anläggning som har rätt kompetens för att destruera materialet. Reglerna är ganska tydliga på det här området, och de bygger på såväl nationell som europeisk lagstiftning.
Problemet är att lagen inte följs i dag. Det finns massvis av exempel på uttjänta kylskåp som fortfarande innehåller freoner, framför allt från livsmedelsbutikssektorn, och som inte återanvänds på rätt sätt. Uttjänta kylskåp från handel och restaurang hamnar i alltför liten utsträckning på en godkänd återvinningsanläggning, vilket är ganska enkelt att kontrollera eftersom vi inte har särskilt många av dem. Problemet med att kylskåp skadas under transport och läcker freon är dessutom utbrett.
Freon förekommer även i gamla byggmaterial, vilket måste ges ökad uppmärksamhet. Erfarenhet från återvinningsbranschen tyder på att enbart en liten mängd av de här byggmaterialen i dag hanteras på rätt sätt. Det vanligaste i många delar av landet är att materialen förbränns.
Det behövs mer riktad information till alla aktörer som hanterar material med freon. Den bristande kunskapen är i dag utbredd, framför allt inom byggbranschen, fastighetssektorn och livsmedelshandeln. Tillsynen och kontrollen bör därför stärkas och förbättras, varför vi från Sverigedemokraternas sida vill se en utredning som tar reda på varför så lite av dessa material i dag tas om hand på rätt sätt och hur man kan gå till väga för att förbättra situationen.
Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för hans anförande i den viktiga debatten om cirkulär ekonomi!
En fråga som vi socialdemokrater ställer oss är varför Sverigedemokraterna inte ser de stora pluseffekter som finns för sysselsättning, innovation och människa när det handlar om miljölagstiftning som är reglerad på EU-nivå. I anförandet talade Kinnunen om EU med ganska nedsättande uttryck – att det handlar om klåfingrighet från EU:s sida. Men syftet med att arbeta landsöverskridande med den här typen av lagstiftning är ju att se till att få sjysta spelregler för företag. De ska ha möjlighet att utveckla produkter på ett bra sätt och konkurrera på sjysta villkor med andra företag på den inre marknad som EU utgör.
I en tid då konkurser står som spön i backen och arbetslösheten skenar i Sverige är det svårt att förstå varför Kinnunen inte vill få fart på svensk ekonomi och möjligheterna för svenska företag och jobb.
Jag är helt övertygad om att svenska folket förutsätter att det stora stödpartiet till regeringen vill undvika den ekonomiska utveckling som vi har nu. Företagen säger att EU är väldigt viktigt för att vi ska få sjysta regler så att inte olika EU-länder reglerar olika, något som skulle vara väldigt negativt för möjligheten till tillväxt och fler jobb.
Varför fortsätter Sverigedemokraterna att vara så negativa till EU-nivån i politiken?
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna!
Vi behöver naturligtvis en rättvis och balanserad politik på förpackningsområdet i Sverige och i Europa. Som jag konstaterade har vi den inre marknaden, vilket gör att vi måste sträva efter likartade regelverk. Man måste ha lika goda möjligheter att återvinna en förpackning från Italien som säljs i Sverige som en svensk förpackning som säljs i Italien. Vi behöver EU-lagstiftningen eftersom vi i dag är en del av den inre marknaden. Där är vi fullständigt överens.
Frågan är i vilken utsträckning man ska se till konsekvenserna. Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att EU-kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet borde ha bekymrat sig mer om exempelvis livsmedelspriserna. Vi vet ju att förpackningsförordningen driver på ökade livsmedelspriser. Förpackningarna blir mer kostsamma. Det är ett faktum som vi bör kunna vara överens om här i kammaren.
Jag tror att det är svårt att ifrågasätta att förpackningarna kommer att fortsätta att öka i pris de närmaste åren till följd av EU:s politik på området. Det handlar inte om ett enstaka öre, utan det handlar om att en mjölkförpackning kommer att bli flera procent dyrare på grund av beslut som har fattats på EU-nivå.
Det här kan man tycka olika saker om. Vi kan tycka att det är rimligt att förpackningarna ska bli så här mycket dyrare, eller så kan vi tycka att man kanske borde ha gått lite mer försiktigt fram. Man kanske borde ha väntat in branschen och innovationer och satt upp ett regelverk som inte hade fått samma konsekvenser för livsmedelspriserna.
Från Sverigedemokraternas sida är vi kritiska mot detta, eftersom vi är oroade över att livsmedelspriserna fortsätter att öka.
Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för svaret!
Vi socialdemokrater är djupt oroade över prisutvecklingen inte minst i Sverige och över de kostnader som vanliga svenskar har i dag. Det har aldrig varit så dyrt att vara svensk i modern tid som under den här regeringen med Sverigedemokraternas stöd. Det beklagar vi. Vi önskar verkligen att regeringen skulle ha en annan politik som hjälper svenska folket genom den här ekonomiskt svåra tiden.
Det var dock inte det ledamoten Kinnunen sa i sitt anförande i debatten om cirkulär ekonomi. Det var i stället ett nedsättande språk om EU-byråkratin och att EU inte ska ha händerna i syltburken. Vi socialdemokrater tycker alltid att det är viktigt att vi har en balanserad lagstiftning. Vi ska se till att vi inte får regleringar som på något sätt är överlappande eller besvärliga för företag och som riskerar fördyringar. Företag kan också behöva tid för implementering, och sådant måste man alltid hålla ögonen på.
Men en sak är säker, och det är att det behövs regleringar som gäller i alla våra 27 medlemsländer för att vi inte ska få 27 olika system som blir extremt dyra för företag. Därför är det djupt beklagligt när det finns partier som hela tiden på ett populistiskt sätt vill vara ett ankare i EU-debatten, salta i såren eller försöka sätta en nagel i ögat på EU och säga att det är EU:s fel.
I det här fallet handlar det om möjligheter till fler jobb och bättre förutsättningar för företag att kunna verka. Det är svårt att förstå varför Sverigedemokraterna alltid är emot pluseffekter för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.
Herr talman! Ledamoten får ursäkta; jag försöker bara föra fram att jag tycker att det är dåligt att EU driver på för att mjölkpaketen ska bli flera tioöringar dyrare.
Jag tycker att det är fel. Jag tycker inte att EU borde ha en politik som orsakar att mjölkpaketen blir flera tioöringar dyrare. Det tror jag är dåligt för Europa och dåligt för svenska konsumenter. Det blir upp till Jytte Guteland att förklara för väljarna varför det är rätt att mjölkpaketen ska bli flera tioöringar dyrare.
Vad vi ser i Europa rent allmänt är en kontinent med alltför låg tillväxt, en kontinent där befolkningarna i dag blir fattigare relativt befolkningarna på andra kontinenter. Därför har vi i dag en ganska stor konsensus i Europa att man ska bedriva ett förenklingsarbete. Det har presenterats flera omnibuspaket, och det kommer att komma fler som delvis kommer att förenkla saker på miljöområdet. Jag hoppas att det kan komma förenklingar även på förpackningsområdet.
Det jag vet är att Socialdemokraterna har varit kritiska och bekämpat de här omnibuspaketen i Europaparlamentet. I riksdagens EU-nämnd har man haft avvikande ståndpunkter. Jag tycker att det är beklagligt.
Vi har haft en problematisk prisutveckling på livsmedel. Den har dock varit precis lika hög i Sverige som i Europa som helhet. Det är inte så att matpriserna har stigit mer i Sverige än i andra europeiska länder.
Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det är olyckligt att den europeiska förpackningsregleringen har utformats på ett sätt som driver upp livsmedelspriser. Det hade inte behövt vara så. Man hade kunnat göra det bättre.