Fredrik Malm (L) svarade Daniel Riazat i en replik om Lärare och elever i debatten ”Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juni” den 4 juni 2025.
Daniel RiazatV· i en replikJag förstår inte riktigt vad det betyder när det sägs: Jag hoppas att man kommer framåt i de frågorna. Fredrik Malm representerar ett regeringsparti och till och med det parti som just nu har hand om…Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Det som sker i klassrummen i dag avgör hur Sverige ser ut i morgon och i framtiden. Därför är det katastrofalt att svensk skola befinner sig i en så allvarlig situation. En av sju elever klarar inte grundskolan. Matematik- och läskunskaperna är, enligt Pisamätningarna, nere på 2000-talets lägsta nivåer. Våld och hot har tyvärr blivit vardag för många elever och lärare.
Sverige hade en gång i tiden en skola i världsklass. Vi liberaler vill återupprätta den skolan. Vi vill se en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi vill ha en trygg skola som ställer tydliga krav och har höga förväntningar på alla oavsett deras bakgrund. Skolan måste tillbaka till grunderna. Det skulle vara bra för alla, särskilt för de barn och ungdomar som behöver skolan mest.
Lösningen på landets utmaningar när det gäller segregation, långsiktig tillväxt och mycket annat finns i ett utbildningssystem av hög kvalitet. Om barn och ungdomar blir allt bättre i skolan skulle det på sikt leda till bättre kompetensförsörjning på arbetsmarknaden och en starkare och mer konkurrenskraftig svensk ekonomi.
Men god utbildning är inte bara en tillväxtmotor, fru talman. Enligt oss liberaler är den absoluta hörnstenen i ett välmående och demokratiskt samhälle att skolan fungerar. Genom skolgången stärks individens makt över sitt eget liv. Det skapas också en utjämnande effekt om alla, oavsett hurdana hemförhållandena är, får gå i en avgiftsfri skola.
Fler måste vilja arbeta i skolan, och fler måste vilja bli lärare. Regeringen genomför just nu ett antal viktiga insatser för att hantera lärarbristen och stärka läraryrket. Vi arbetar med lagförslag om höjda krav till lärarutbildningen. Vi har statsbidrag för karriärtjänster, kvalitetshöjande insatser, behörighetsgivande utbildning och så vidare. Vi har kunskapsbidraget för att fler skolor ska kunna behålla sina lärare. De kommunala och fristående skolhuvudmännen har dock ett betydande ansvar när det gäller förutsättningarna för skolpersonalen.
Det är ingen hemlighet, fru talman, att vi i Liberalerna vill se ett återförstatligande av huvudmannaskapet för svensk skola. Det skulle vara det enskilt mest effektiva sättet att garantera likvärdighet över landet och säkra stabil och enhetlig finansiering av skolsystemet. Därtill skulle det bidra till att höja läraryrkets status.
Lärares arbetsmiljö måste bli bättre, och lärare måste få vara just lärare. Nyligen kom en utredning om att minska den administrativa bördan för lärare, och jag ser fram emot att lagförslag kommer till riksdagen om detta. Så lite tid som möjligt bör gå till administrativa bisysslor i skolan.
Lärare i utsatta områden har ett särskilt viktigt uppdrag, och därför har riksdagen beslutat att avsätta 165 eller 170 miljoner – tror jag att det är – per år till bättre arbetsmiljö för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.
Fru talman! För drygt 30 år sedan genomfördes mycket stora förändringar i svenskt skolväsen. Huvudmannaskapet flyttades från staten till kommunerna. Det var en enorm decentralisering som har rubbat hela likvärdigheten i svenskt skolväsen. Något år därefter kom friskolereformen, som gav privata aktörer, såväl ideella som vinstdrivande, möjlighet att starta och driva skolor med skattefinansiering. Med friskolesystemet, kommunaliseringen och en hel del andra förändringar, bland annat den minskade regelstyrningen, blev det så att en del saker som tidigare varit självklara i svensk skola, till exempel att det finns matsal, gympasal, skolbibliotek och så vidare, inte längre var lika självklara.
Vad vi nu gör i Liberalerna och regeringen är att vi återreglerar och att vi stärker grunderna i svensk skola. Det här hade behövt göras långt tidigare, men vi gör det nu. Vi har arbetat oerhört målmedvetet med detta, fru talman, sedan vi fick regeringsmakten 2022.
Vi satsar på fler speciallärare, mindre undervisningsgrupper och bemannade skolbibliotek. Vi möjliggör mycket stora satsningar på riktiga böcker i skolan och i skolbiblioteken, både läroböcker och skönlitteratur. Vi ser över läroplaner för att öka fokus på fakta och ämneskunskaper. Läsning och läsinlärning är också något som ska uppvärderas betydligt.
Fru talman! Vi gör nu spetsklasserna och spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet permanenta och öppnar upp för fler sådana. Det har riksdagen klubbat tidigare, under förra riksmötet. Det här är mycket bra. Det var tidigare bara en försöksverksamhet som vi i Liberalerna införde för 14–15 år sedan. Men nu är den permanent och kommer att ge möjligheter för fler riktigt duktiga högpresterande ungdomar. De unga snillena kommer därmed att få större möjligheter att läsa i en snabbare takt i skolan. De här spetsklasserna är jätteviktiga. För det första läsåret har man ansökt om 18 klasser på grundskolenivå och 28 klasser på gymnasienivå i den här formen.
Kärnan i detta, fru talman, är att det finns en grupp elever i svensk skola som är väldigt begåvade. De är högpresterande och lär sig väldigt snabbt. De mår bra av en miljö där de får större utmaningar och kan lära sig ännu mer. Men, fru talman, detta utmanar jantelagen, och när det utmanar jantelagen utmanar det också socialdemokratin och vänstern i Sverige.
Fru talman! Socialdemokraterna har alltid haft svårt för människor som sticker ut och människor som tänker nytt. Grunduppfattningen från vänstersidan i svensk politik har varit att om en elev som är väldigt duktig tillåts gå snabbare fram äventyrar detta det stora elevkollektivets möjligheter att utvecklas i skolan. Jag måste säga att jag är helt emot hela den grunduppfattningen. Min grunduppfattning är att varje elev måste mötas av så höga förväntningar som möjligt i den svenska skolan. Liberalerna och den här regeringen ser alla ungdomar och är fast beslutna att stärka spetsklasserna i svensk skola.
Fru talman! Det här betänkandet handlar om väldigt många olika frågor. Jag börjar med en fråga där Fredrik Malm verkligen inte har problem med att Sverige sticker ut. Det är nämligen så att vi är världens enda land som har det här marknadssystemet i skolan; vem som helst kan starta en skola på bekostnad av barn, elever, personal och liknande. Detta system saknar motstycke och finns ingen annanstans. Är det att vara för jante att säga att man vill ha ett jämlikt skolsystem räcker jag upp handen direkt och säger att jag tror på jante.
Jag tror att det handlar om allmän kunskap om hurdant ett skolsystem bör vara. Fredrik Malm har alltid stått emot skolforskningen. Vi har till och med haft debatter där forskare sagt: Nej, det är det här som gäller. Då har Fredrik Malm sagt: Jag har själv barn, så jag vet att det inte stämmer. Men riktigt så funkar det inte med kunskap, fakta och forskning.
En fråga som berör detta handlar om undantaget från kravet på lärarbehörighet för lärare på vissa privatägda friskolor. Det har skapats ett system där man kan kalla sig ”international school” och därmed inte behöver ha behöriga lärare. Tycker Fredrik Malm att det är rimligt att vi har ett skolsystem i Sverige där vi till och med har en lagstiftning om lärarlegitimation men där vissa skolor – för att de ska kunna göra vinster och betala lägre löner etcetera – bara kan låta bli att ha behöriga lärare? På vilket sätt leder det till att elever får bättre kompetens om deras lärare inte är behöriga att vara just lärare?
Fru talman! Inledningsvis vill jag svara på frågan om det som vänstersidan kallar för marknadsskolan. Vad det handlar om är att vi i Sverige har ett skolsystem där vi tillåter fri etablering för företag, stiftelser, föreningar, kooperativ och så vidare. De kan starta skolor och erhålla skattefinansiering i form av skolpeng för att driva skolorna. Därmed är inte kommunerna huvudmän för alla skolor i Sverige. Jag tycker i grund och botten att det är fullt rimligt att vi har valfrihet och att föräldrar och elever kan välja skola. Men vi ska ha ett system som har rimliga incitament, och det har inte det nuvarande systemet.
Det är därför som vi nu gör mycket omfattande reformer för att strama upp friskolesektorn i Sverige. Jag hade önskat att de tidigare vänsterregeringarna under åtta år hade gjort det. Men det var åtta år när friskolekoncernerna skar guld och vinst med täljkniv, eller hur man nu säger. De bästa åren för koncernerna var när Stefan Löfven var statsminister i Sverige.
Vi är nu fast beslutna att göra någonting åt detta. Vi har flera utredningar. Vi har utredningar vad gäller skolpengssystemet, och vi har utredningar vad gäller friskolesystemet. Vi har utredningar för att få bukt med betygsinflation och mycket annat.
Fru talman! Jag är den första att tillstå, och jag tror att jag sa det även i mitt anförande, att detta såklart borde ha gjorts långt tidigare. Men vi gör det nu för att det är helt nödvändigt.
Den andra frågan arbetar man med. Det har varit en diskussion under många år. Samtidigt vill vi ha de här utbildningarna som också är tvåspråkiga. Jag förutsätter att man också kommer framåt i den frågan.
Fru talman! Jag förstår inte riktigt vad det betyder när det sägs: Jag hoppas att man kommer framåt i de frågorna. Fredrik Malm representerar ett regeringsparti och till och med det parti som just nu har hand om Utbildningsdepartementet. Att bara hoppas att saker och ting tar sig framåt kommer inte att leda till att någonting händer.
Jag måste absolut ge Fredrik Malm och Liberalerna att det nog aldrig har funnits en regering som den blåbruna som finns just nu som har tillsatt fler utredningar om saker som redan är utredda. Vissa av utredningarna har också kommit fram till väldigt bra saker. Men om jag inte minns fel finns det inte en enda proposition just nu där vi kan ta ställning till några av de förslag som utredningarna har föreslagit.
Vi kan som exempel ta reglerad undervisningstid. Hur kommer det att bli med den frågan, som är något som lärarna längtar efter? Hur kommer det att bli med frågan om att ha begränsningar och att göra om hela marknadsskolesystemet? Var är de förslagen? Jag har inte sett dem. Nu har det snart gått tre år av de fyra åren under en mandatperiod, och Fredrik Malm hoppas att saker och ting går framåt. Så kan politik inte gå till helt enkelt.
När det kommer till marknadsaktörerna kan man ha lite ordlekar och tala om stiftelser och icke-vinstdrivande aktörer, vilket Fredrik Malm var noga med att påpeka. Majoriteten av de aktörerna har också missgynnats av att vi har ett extremt ojämlikt marknadssystem.
Vår skolminister i Sverige kommer till exempel från ett av dessa bolag. Det råder helt enkelt svängdörrar mellan bolagen och politiken. Fredrik Malms parti är för övrigt kopplat till en koncern som kallas för Knäckebröd-och-vatten-koncernen. Där gav man knäckebröd till barnen i förskolan för att kunna göra större vinster och lägga dem i sin egen ficka.
Jag kommer återigen till frågan om lärarlegitimation. Varför ska det finnas skolor i Sverige där lärarna inte behöver vara behöriga? Varför gäller detta undantag just de vinstdrivande aktörerna som kallar sig international school, men som egentligen bara är ute efter att tjäna pengar?
Fru talman! Det var väldigt mycket här, vitt och brett och högt och lågt.
Daniel Riazats parti och mitt parti är olika partier. Liberalerna införde allmän rösträtt i Sverige. Det var ungefär samtidigt som Vänsterpartiet ville avskaffa rösträtten och införa proletariatets diktatur.
(Applåder)
Därefter var Vänsterpartiet under 74 års tid anhängare av ett system där politbyrån fattade beslut som man sedan genomförde. Jag instämmer i att det kan gå väldigt fort. Då kan man införa någonting över en natt.
Nu är det så att vi i Sverige har ett annat system. Jag kan påminna Daniel Riazat om att det system vi har i Sverige innebär att om kammaren ska stifta en lag måste den lagen först ha blivit utredd. Vi har ett lagkrav på att saker och ting ska utredas.
Daniel Riazat säger att regeringen bara utreder en massa saker, men att det inte kommer några förslag. Det är för att de först måste utredas. Jag kan också upplysa Daniel Riazat om att efter att utredningen har lämnat sitt betänkande måste det remitteras. Därefter måste man skriva en lagrådsremiss, och den ska också remitteras. Sedan kommer förslag till riksdagen.
Fru talman! Daniel Riazat tar upp den reglerade undervisningstiden. Det är något som vi liberaler kämpar för. Det är jättebra att också Vänsterpartiet gör det. Problemet är att Vänsterpartiet bidrog till att skolan kommunaliserades i Sverige, vilket har blivit en olycka för många lärare i landet med dåliga arbetsgivare.
När gör ni upp med marknadsskolan? frågar Daniel Riazat. Nu kommer en stor utredning som föreslår att man kraftfullt ska reglera friskolesektorn. Jag ser fram emot det lagförslaget. Jag kan inte säga exakt när det kommer, men det ska komma under denna mandatperiod. Det är vi överens om.
(Applåder)