Thomas Morell (SD) om (forts. från § 13) Trafiksäkerhet (forts. TU14)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande TU14 som handlar om trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 avseende yrkande 22.

Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Det är många som har varit inne på det här i dag. Vi har även lyft fram Norge som ett kanske ännu bättre föregångsland. Det gäller inte minst antalet människor som dör av annat än trafikolyckor, exempelvis trafikföroreningar. Det är många elbilar i Norge.

Det är 200–300 som omkommer i trafikolyckor i Sverige. Jag delar inte ledamoten Morells åsikt att vi ska dela på trafikolyckor och dem som omkommer av trafiken. Det är 7 000 som får ett förkortat liv på grund av att vi har bilism på fel sätt i vissa fall. Det måste kopplas ihop.

Jag kan ta ett exempel. I Örnsköldsvik har vi E4:an som går förbi Övik. Vi har en rondell mitt inne i Ö-vik där vi har bland landets sämsta luftkvaliteter. Vi måste självklart ta ett ansvar för det ökade antalet dödsfall som beror på det. Det gäller inte bara i ett sådant fall. Det finns ringleder som många gånger inte går tillräckligt långt utanför samhällena. Det påverkar också luftkvaliteten.

Här behövs skarpa åtgärder. Vi har 200–300 och 7 000 som dör på grund av vår trafikmiljö. Det är en väldigt tung del. När det gäller trafikmiljön kommer kanske inte den här regeringen men kanske någon annan regering framöver att bättre stimulera elbilar och skapa en bättre trafikmiljö.

Elbilarna kommer trots allt att generera mindre föroreningar ut till miljön men inte ta bort allt. Det är mycket som rivs upp av dubbdäck. Det finns andra delar av asfalten som är ogynnsamma för luftkvaliteten.

Trögheten i att förbättra luftkvaliteten gör att det tar lång tid. Ofta är inte kommunerna kapabla att lägga resurser på att åtgärda de sakerna. I Öviks fall har man hållit på i 40 år för att komma till rätta med det.

Det finns andra trafiklösningar. I dag är de inte ens med i nationell plan. Då anser jag inte att man väger risken för ohälsa på rätt sätt. Min vädjan till sittande regering är: Ta de lågt hängande frukterna och de värsta fallen,,som det i Ö-vik, och gör någonting nu.

En annan liknande del gäller viltskador. De leder inte alltid till dödsolyckor, men de skapar mycket bekymmer. Det står i vårt underlag att det är 49 000 rådjursolyckor. Det innebär mycket tidsspill, försäkringsskador, stillestånd och påverkan på samhället.

Här är det självklart andra mekanismer som ska gå in med jakttryck och så vidare. Problemet i dag är att jägare vid de stora vägarna inte alltid vill använda sina hundar. Vi har 200–300 hundar som dör i olyckor där trafik är inkopplad när man håller på med jakt.

Detta är komplext. Man måste, som jag var inne på tidigare, försöka se så mycket helhet som möjligt.

En annan viktig sak är det arbete som är gjort. Jag ska ge kredd till regeringen. Vi har samma mål att säkra möjligheten att fortsätta använda A-traktor och att få en trafiksäker lösning för den typen av fordon. Vi är inte tillräckligt långt framme när det gäller 45-kilometersgränsen.

Det finns fortfarande en del saker att slipa på när det gäller trafiksäkerhet. På en A-traktor i dag är exempelvis LGF-skylten väldigt lågt placerad. Jag, som har kört ganska mycket jordbruksredskap och traktorer, vet att det finns regelverk som säger att skylten ska sitta betydligt högre upp. Det kan den inte göra på en A-traktor.

Däremot borde det, i likhet med vad som gäller för en jordbrukstraktor, vara möjligt att sätta upp varselljus eller saftblandare, så att man kan se Atraktorn. Man ser säkert A-traktorn som första bil, men problemet är att man inte ser att det är en A-traktor på vägen när man kommer som bil nummer två eller tre. Det är en väldigt stor olycksrisk.

Jag och Centerpartiet anser att man bör kunna vara fyra personer som är bältade i en A-traktor. Vi driver nu också på för att få 45 kilometer. Atraktorn är ett viktigt fordon för våra ungdomar, inte minst för dem som bor där det inte finns kollektivtrafik.

Olycksstatistiken är positiv, för det är bara två personer i A-traktorer och mopedbilar som har omkommit under 2023 och 2024. Och då vet vi inte ens vad som har varit vållande – om det är A-traktorn eller något annat fordon.

Fru talman! Som avslutning: Körkort är viktigt, och det är också viktigt att det är smidigt. Självklart måste man uppdatera och förbättra körkortet enligt den tid man lever i. Att vi inte har elektroniskt körkort i dag, när vi kan ha allt annat elektroniskt, tycker jag helt enkelt är dåligt. Ett elektroniskt körkort skulle betyda väldigt mycket för smidigheten.

Fru talman! Vi är överens om att vi ska göra någonting i Ö-vik; det hör jag. Vi tycker att det är en lågt hängande frukt. Om jag är rätt underrättad har detta till och med varit inne i den nationella planen men är det inte just nu. Om vi kan hjälpas åt med att få ordning på detta är det bra.

Som jag sa i mitt anförande måste man få ihop de här sakerna. Man ska hålla isär statistiken – det är helt rätt – men man måste samtidigt få ihop den för att kunna få kloka trafiklösningar och en klok helhet. Och det får man inte när man skiljer de här sakerna åt.

Thomas Morell nämnde rökning vid ett annat tillfälle. Det är just rökning i kombination med trafikföroreningarna som blir en extra allvarlig cocktail. Därför måste man även ta in den informationen för att förstå helheten.

Fru talman! Ledamoten Thomas Morell återkommer till att man inte ska blanda ihop statistik. Jag hävdar envist att man måste se helheten för att kunna få till rätt trafiklösningar. Det kan till exempel handla om en annan trafiklösning, som uppe i Ö-vik, men det kan också handla om hur en ringled är utformad.

Detta hör ihop med både trafik och annat. Jag tror att vi kommer att klara av att hålla isär de olika begreppen och vad som orsakar dödsolyckor, andra olyckor och så vidare. Vi måste ha med helheten.