Mikael Dahlqvist (S) svarade Anders W Jonsson i en replik om Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel i debatten ”Protokoll 2024/25:121 Torsdagen den 22 maj” den 22 maj 2025.
Anders W JonssonC· i en replikSocialdemokraterna i regeringsställning brukar vara väldigt ansvarstagande. Jag noterar att under de år vi hade en socialdemokratisk regering var det aldrig tal om att hålla tillbaka den ökning som sker hela tiden av…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 1.
Det vi debatterar i dag är hur regeringen och Sverigedemokraterna medvetet gör det dyrare att vara sjuk. De höjer läkemedelskostnaderna för vanligt folk – barnfamiljer, pensionärer och människor med kroniska sjukdomar. Samtidigt sänker de skatterna för dem som har höga inkomster. Det sker i en tid när hushållen redan pressats hårt av höga priser och en tuff ekonomisk vardag. Det är klasspolitik i sin renaste form: mer till dem som har, mindre till dem som verkligen behöver samhällets stöd.
Regeringens lagförslag innebär att patienter ska betala mer ur egen ficka inom ramen för högkostnadsskyddet. Kostnadstaket höjs från 2 900 till 3 800 kronor den 1 juli, och den nedre gränsen för att få rabatt höjs från 1 450 till 2 000 kronor. Det kan låta tekniskt, men det är djupt politiskt. Det är ett tydligt val från Sverigedemokraterna och regeringen.
När kritiken kommer från experter, patientföreningar och vårdens egna företrädare slår regeringen dövörat till. Det här är en prioritering som slår hårt mot de mest utsatta i vårt samhälle. Vi socialdemokrater har en annan politik. För att värna jämlikhet, skydda hushåll i ekonomisk utsatthet och stå upp för principen att den som är sjuk inte ska straffas med högre kostnader föreslog vi i vårändringsbudgeten att höjningen av egenavgiften skulle slopas.
Det är skillnad på högerpolitik och socialdemokratisk politik. I ett läge där barnfattigdomen ökar och allt fler pensionärer tvingas vända på varje krona väljer regeringen att göra det dyrare att vara sjuk.
Fru talman! Det är särskilt allvarligt att regeringen driver igenom förslaget trots skarp kritik från tunga remissinstanser, bland annat patient- och pensionärsorganisationer, vårdaktörer och myndigheter. De varnar för försämrad följsamhet till behandling, för att fler tvingas avstå från nödvändiga läkemedel och för att det blir ökade kostnader när ohälsan ökar.
En enkät från Apoteksföreningen visar att två av tre apoteksanställda vid apoteken runt om i Sverige varje vecka möter kunder som avstår från läkemedel på grund av priset. Över 90 procent tror att regeringens förslag kommer att göra att fler tvingas avstå.
Regeringens förslag slår hårdast mot dem som är i störst behov av skydd. Ändå har ingen konsekvensanalys gjorts. Vi socialdemokrater menar tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet att det är självklart att redovisa vilka följder förslaget kan få. Förslaget är enligt vår mening inte genomtänkt. Ändå väljer regeringen att gå vidare trots kritiken.
Fru talman! De senaste åren har vi kunnat se hur allt fler svenskar fått det svårare att klara av sin vardagsekonomi i den kostnadskris vi befinner oss i. Människor vittnar om att de är beroende av stöd som välgörenhetsorganisationer ger, som exempelvis Majblomman, Stadsmissionen med flera. De ger till barnfamiljer, funktionsnedsatta och äldre för att de ska kunna sätta mat på bordet.
Enligt Majblommans årsrapport för i fjol har andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet ökat för tredje året i rad. Tittar man på statistik från SCB är nu nästan 20 procent av ensamstående mödrar med barn under fattigdomsgränsen. Sveriges Makalösa Föräldrar vittnar om att barnfattigdomen ökar och att föräldrar skuldsätter sig för att kunna ge sina barn mat. Även kommuner vittnar om att elever äter betydligt mer mat på fredagar och måndagar.
Detta är en verklighet för många barnfamiljer i dag. I det läget höjer regeringen taket i högkostnadsskyddet. Det sker samtidigt som arbetslösheten stiger. Den är nu bland de högsta inom EU. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium.
Fru talman! Enligt Socialstyrelsens rapport om ekonomisk utsatthet för 2023 har antalet äldre med låg ekonomisk standard ökat. Vanliga pensionärer – många av dem kvinnor – får efter ett långt arbetsliv nu betala mer för sin medicin. Flera pensionärsorganisationer, bland annat PRO och SPF Seniorerna, vittnar om att många äldre redan i dag avstår från att ta ut läkemedel eftersom det är för dyrt. I Folkhälsomyndighetens statistik för 2023 uppger 6 procent av befolkningen att de avstått från att köpa medicin av ekonomiska skäl. Det är tiotusentals äldre som nu riskerar sin hälsa när hushållsekonomin inte går ihop.
Fru talman! Avslutningsvis: Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att stå upp för principen att behov ska gå före betalningsförmåga. Detta handlar inte bara om läkemedel. Det handlar om klasspolitik.
Regeringen driver konsekvent en linje där de med minst betalningsförmåga får betala mest. Människor med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning innebär detta en oproportionerligt stor belastning samtidigt som höginkomsttagare får stora skattesänkningar.
Vi socialdemokrater har visat att det finns alternativ. I vår budgetmotion för 2025 lägger vi fram en helhetspolitik för minskade klyftor, starkare samhällsgemenskap och ett solidariskt ansvarstagande.
Vi säger nej till regeringens förslag. Vi kommer att fortsätta arbeta för ett samhälle där hälsa inte är en klassfråga. Det är inte vårt Sverige. Vår välfärd ska vara ett skyddsnät för alla, inte en lyx för några få. Det är en väg vi vägrar att gå.
(Applåder)
Fru talman! Jag uppskattar att Mikael Dahlqvist inte i likhet med föregående talare utmålade det som ett väldigt stort problem att kostnaderna för läkemedel ökar.
Kostnaderna har ökat med 49 procent på tio år. Orsaken till det är att vi har fått många nya helt nya fantastiska läkemedel. Kostnaderna för nya läkemedel är höga. När patentet gått ut faller kostnaderna. Det hade varit väldigt olyckligt om vi under de gångna tio åren hade haft kostnader som legat helt still. Det jag hoppas att vi kan se fram emot är egentligen fortsatt ökade kostnader för läkemedel. Det är väldigt många nya läkemedel på gång. Det gäller läkemedel mot Alzheimer och grav övervikt. Allt detta kommer att innebära ökade kostnader. Det är i grunden något positivt, för att inte tala om särläkemedel.
Det jag är nyfiken på att höra är: Vad är Socialdemokraternas långsiktiga strategi vad gäller finansiering? Ska vi ligga kvar med ett högkostnadsskydd som gör att medborgarens, patientens, del i att bekosta läkemedel successivt blir allt mindre? Eller ska staten ta över mer av ansvaret?
Det är lätt att i ett sådant här läge säga nej till en höjning av högkostnadsskyddet. Men man måste också ha ett långsiktigt perspektiv. Hur ser man på finansieringen av läkemedel.
I dag har patienterna en del, regionerna en del och staten en del. För oss är det naturligt och nödvändigt att även den del som patienten står för måste öka till viss del i ett läge där det i dag kanske är 1–2 procent av patienterna, åtminstone de som är över 65 år, som säger att de har svårt att ta ut läkemedel av ekonomiska skäl.
Jag skulle vilja veta: Hur ser Socialdemokraterna på det? Det gäller inte minst inför budgetmotionen som ni ska lägga fram i höst. Ni kompenserade inte för detta i höstens budget. Ni har nu lagt in lite pengar för att täcka för året. Men det är 4–5 miljarder i nästa års budget om ni nästa år ska fullt ut kompensera.
Fru talman! Tack så mycket, Anders W Jonsson, för frågan!
Det är självklart bra att läkemedel kostar pengar utifrån den utveckling vi ser med att det snabbt kommer nya innovationer för stora patientgrupper. Det är självklart också en stor utmaning utifrån kostnadsläget och den snabba prisökningen.
Vi socialdemokrater vill inte ha några behovsprövade stöd. Det är samma sak för barnbidraget. När det gäller högkostnadsskyddet är det samma princip att man betalar precis samma oavsett om man är fattig eller rik. Det är för att undvika att det ska bli stigmatiserande.
Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta att driva den linjen att människor med låga inkomster – till exempel de som har aktivitetsersättning eller försörjningsstöd eller de som är arbetslösa med flera – ska ha ett grundskydd. Det måste ett modernt samhälle år 2025 erbjuda.
Fru talman! Ledamoten Anders W Jonsson frågar mig om långsiktig finansiering av läkemedelskostnaderna. Det är en stor utmaning, precis som vi har en enorm utmaning i äldreomsorgens och sjukvårdens kostnadsutveckling framöver.
Vi socialdemokrater är tydliga med att vi är beredda att höja skatterna. Vi har med vår budgetmotion också tydliggjort det i en fullt finansierad vårändringsbudget där vi föreslår höjda bankskatter.
Vi måste också se över systemet och göra det mer konkurrensutsatt.
När det avslutningsvis gäller vem som ska ha betalningsansvar framöver är det en väldigt spännande och intressant diskussion. Det system vi har med tre som betalar är inte bra.
Fru talman! Socialdemokraterna i regeringsställning brukar vara väldigt ansvarstagande. Jag noterar att under de år vi hade en socialdemokratisk regering var det aldrig tal om att hålla tillbaka den ökning som sker hela tiden av högkostnadsskyddet för läkemedel. Det uppräknas med konsumentprisindex. Där var det inte tal om att man skulle stoppa den utvecklingen.
Om man nu ser framför sig en ökad kostnad för läkemedel måste man ta ställning. Ska patienterna stå för en del av den kostnaden? Från Centerpartiets sida tycker vi att det är bra.
Vi har i dag ett system i Sverige som innebär att barn inte betalar någonting för sina läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att alla som behöver lite läkemedel får betala exakt vad det kostar. Men för den grupp som behöver väldigt mycket och framför allt väldigt dyra läkemedel skyddar vi med hjälp av ett högkostnadsskydd.
Det är ett bra system. Det visar sig i den undersökning som är gjord av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Det är bara 1–2 procent av de äldre som säger att de inte kan hämta ut läkemedel av ekonomiska skäl. Alla övriga säger att de inte har några problem att göra det. Det ska jämföras med tandvården där 15–20 procent av de äldre säger att de inte har möjlighet att genomföra en behandling.
Min fråga kvarstår: Hur ser Socialdemokraterna på detta? Kommer man i höstens budgetförslag att lägga 4–5 miljarder för att återigen kunna säga att beloppet för högkostnadsskyddet ska vara lågt? Ser man framför sig att vi successivt ska se till att patienterna i Sverige inte betalar för sina läkemedel, eller vad är det för vision man har?
Den fråga som vi debatterar i dag handlar inte bara om höjning eller inte av ett högkostnadsskydd. Den hänger samman med läkemedelspolitiken i stort. Jag är intresserad av hur Socialdemokraterna ser på det. Kommer man fortsatt att kompensera och se till även i höstens budget och framöver att kostnaden inte ökar?
Fru talman! Tack så mycket, Anders W Jonsson, för din fråga!
Dagens fråga handlar trots allt om en höjning av högkostnadsskyddet den 1 juli, som vi har finansierat. När det gäller höstens budget inför 2026 får vi naturligtvis återkomma, för i den ska vi se över många olika områden.
Men jag kan i alla fall ge ett tryggt svar till lyssnarna: Vi socialdemokrater värnar om att ha ett högkostnadsskydd, precis som vi har inom sjukvården, för läkemedelskostnaderna. Vi kommer också att se till att de som har det svårast i samhället, de som har lägst inkomster, ska känna sig trygga med att de kommer att ha ett fullvärdigt stöd. Sedan får vi återkomma till om skyddet ska utformas mer offensivt för andra grupper eller på ett annat sätt.
Jag vet att Anders W Jonsson och jag är helt överens om att vi måste hitta en annan modell för läkemedelssystemet i sin helhet, apropå detta med ett långsamt införande av sällsynta mediciner och så vidare. Finansieringen kommer att bli den svåraste frågan. Frågan är också: Ska finansieringen delas som i dag mellan stat och region? Ska det vara enbart stat eller enbart region, eller hur ska det se ut? Men att vi kommer att ha kvar systemen är jag helt övertygad om.
Kommer vi att se till att alltid värna dem som har lägst inkomster? Svar ja. Detaljer kommer i höstens budget.