Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Larry Söder (KD) om (forts.) Lättnader i byggkraven för studentbostäder (forts. CU19)

Larry Söder (KD) höll ett anförande om (forts.) Lättnader i byggkraven för studentbostäder (forts. CU19) i debatten ”Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 maj” den 20 maj 2025.

Herr talman! När man tar steget att vidareutbilda sig på högskola gör man det med entusiasm och framtidstro. Sverige som kunskapsnation ska uppmuntra personer att vidareutbilda sig.

Höstterminen 2023 var totalt 383 500 studenter registrerade för studier vid universitet och högskolor, vilket var en ökning med cirka 11 000 studenter.

Till höstterminen 2023 var det 27 procent av alla 19-åringar som sökte till högskolan. Det är väl dessa, de som precis startar sin utbildning på universitet eller högskola, som har allra svårast att hitta en bostad på den nya orten.

När man är 19 år och entusiastisk inför den nya tillvaron ska inte bostaden vara den del man mest oroar sig för. Det ska finnas tillräckligt med studentbostäder som man kan hyra inom rimlig tid och förhoppningsvis till rimlig kostnad. Allt som oftast är avståndet till universitetet eller högskolan en viktig faktor när man väljer studentbostad.

Problemet med för få studentbostäder har alldeles för länge sopats under mattan. Nu gör regeringen en åtgärd för att göra det ekonomiskt möjligt att bygga fler studentbostäder men även fler lägenheter på samma yta.

I Sverige finns det 95 000 studentbostäder. Flest studentbostäder finns i landets storstäder och på de större universitets- och högskoleorterna. Men det är för få bostäder för de studenter vi har i dag och alldeles för få om vi vill vidareutveckla universiteten.

I Sverige måste varje nybyggd studentbostad som har ett badrum i dag vara utformad så att badrummet är tillgängligt för rullstolsburna. I Norge måste endast en femtedel av alla nybyggda studentbostäder vara tillgänglighetsanpassade. I Finland är det 5 procent.

Tillgänglighetskravet innebär att varje badrum är dubbelt så stort som det skulle behöva vara. Det innebär att 2 300 fler studentbostäder skulle ha kunnat byggas de senaste 25 åren om tillgänglighetskravet inte hade funnits.

Kraven på tillgänglighet i det enskilda boendet är ytterst viktiga för individer med särskilda behov. Undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning från att hitta sin studentbostad och vara delaktiga i sociala sammanhang, då studentbostäderna ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att försöka få fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet i byggandet. Lagändringen syftar till att skapa fler möjliga planlösningar och minska bostadsytan för att rymma fler bostäder inom en given yta.

En del i propositionen som inte ska förbises är att man nu kommer att definiera studentbostäder i plan- och bygglagen. Det underlättar hanteringen av dessa bostäder men även att göra riktade insatser till just studentbostäder. Vi kristdemokrater har länge haft detta som krav: att man ska kunna göra riktade insatser till just studentbostäder och inte behöva ta hänsyn till hela hyresbeståndet.

I och med att undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder införs i plan- och bygglagen behöver termen studentbostad definieras och framgå direkt av lagen. Regeringen föreslår därför att det införs en definition av termen studentbostad i plan- och bygglagen. Studentbostad ska definieras som en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning.

Det är ganska trevligt att inte bara Tidöpartierna tycker så här utan att också Centerpartiet ställer sig bakom det. Man kan alltid önska att det hade kommit fortare och inte så långt in i mandatperioden, men jag är glad att vi står här i dag och kan göra detta. Jag tror att det är bra för studenterna, inte bara i dag utan även i morgon.

Jag yrkar bifall till förslaget.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Ledamoten Larry Söder pratar mycket här om andras pengar och att de inte ska gå till att subventionera studentbostäder. Vi visar i den här propositionen att det var ett effektivt sätt att få fram väldigt många nya studentbostäder med full tillgänglighet. Det var inte förrän investeringsstödet beslutades som produktionen tog fart och flera tusen årligen byggdes. Men min fråga handlar inte om det utan mer om hur Larry Söder ser på andras pengar.

Jag läste hos SVT i dag att ränteavdraget för 2024 uppgick till 61 miljarder kronor för att vi ska underlätta för människor att bo kvar i sitt ägda boende. Jag tycker inte att det är fel. Jag tycker att det är rätt, och jag tycker att det är rätt att vi använder oss av våra gemensamma inkomster för att människor inte ska behöva gå från hus och hem. Men noll kronor gick till studentbostäder. Var det för att det inte är ägt boende, eller? Vinnarna i det här systemet är faktiskt män med hög lön i Danderyd.

Hur förklarar man för studenter som inte får ekonomin att gå runt att de måste bo sämre för att ha råd med sin studentbostad? Det som är viktigt i det här är också att det inte bara är de som har funktionshinder som löper risk att få sämre boendekvalitet och livskvalitet och även fysisk och psykisk ohälsa. Det lyfts fram av Folkhälsomyndigheten. Det har lyfts fram av Boverket tidigare och av flera andra organisationer. Det drabbar alla studenter. Och vi ska tillåta studentbostäder på ned till 13 kvadratmeter för att vi inte orkar stötta studenterna, som är Sveriges framtid.

Mina frågor till Larry Söder är: Hur garanterar KD att hyrorna faktiskt blir lägre? Det finns ju ingen garanti för att de blir det. Och hur motiverar KD att det är okej att betala ut 61 miljarder i ränteavdrag till rika män i Danderyd men inget till studentbostäder?

Herr talman! Jag tror att det är fler än rika män i Danderyd som får ränteavdrag. Samtidigt är det ju som så att det är ett avdrag. Man får inga pengar i fickan, utan man gör ett avdrag på de räntor man har och betalar därmed in mindre skatt.

Om han har idén att alla pengar du tjänar på ditt jobb är statens medel, då kan jag förstå Leif Nysmeds resonemang. Men jag tycker att de pengar du tjänar på ditt eget jobb är dina pengar.

Sedan kanske vi gemensamt bestämmer att vi ska betala in skatt för att vi ska kunna klara av det gemensamma, men att jag betalar mindre skatt kan jag inte se stöttar dem på det sättet. Man försöker faktiskt möjliggöra att man också kan äga ett eget boende, vilket är socialt bra, ekonomiskt bra och ekologiskt bra. Det har många utredningar visat.

Jag skulle säga att problemet för oss är att vi inte ser till att fler äger sitt boende och kan ta del av ränteavdragen. Det skulle jag önska att vi gjorde, men då måste vi ha en politik som faktiskt ser till att vi ökar andelen egna hem som byggs. Det vi gör i dag är att vi med det investeringsstöd vi haft ser till att vi ökar hyresbeståndet.

Vi kan titta på vilka orter det är som har för många hyreslägenheter i dag – det vill säga hyreslägenheter som står tomma. Det korrelerar ganska bra med de orter där man fick mest investeringsstöd, vilket är ganska intressant.

Jag ser att våra gemensamma pengar är de pengar man faktiskt tar in till statskassan och använder. Men dina pengar, som du har tjänat in, är inte de gemensamma. Det finns en skillnad mellan mig och Nysmed där, tror jag.

Det är också så att hyresbostäder i gemen är en sak. Jag ser mer att jag kan satsa pengar på studentbostäder. Det är därför jag vill ha den definition som kommer i dag.

Herr talman! Jag noterar att ledamoten Larry Söder inte svarar på den viktigaste frågan utifrån den här propositionen: Hur garanterar KD att hyrorna blir lägre? Det kan ni ju inte göra. Det finns ingenting i det här lagförslaget som gör det, utan det är upp till studentbostadsföretagens goda vilja. Det kommer att finnas de som gör detta. Det är jag helt säker på. Det finns goda företag som har ambitionen att faktiskt leverera bra bostäder till en rimlig kostnad. Men det beror inte på effektivitet, utan det är bara färre kvadratmeter som gör att de i så fall kan göra det.

Det kommer också att finnas en hel del skojare som inte kommer att göra detta, utan de kommer att stoppa vinsten direkt i fickan själva. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt.

Sedan sa jag inte att det bara är män med hög lön i Danderyd. Jag sa att de är vinnarna. De är de stora vinnarna som tjänar pengar. De kommer att få ganska stora utbetalningar från Skatteverket nu i juni just på sina ränteavdrag. Det är inbetalad skatt som vi betalar tillbaka. Det är ett sätt att endast gynna och stötta det egna boendet.

Vi ser gärna att man har en mix av boenden där vi även kan stötta hyresrätter och studentbostäder i olika former. Men jag tycker ändå att det är väldigt tydligt att rika män med hög lön i Danderyd är högre prioriterade än Sveriges framtid: studenterna på våra högskolor. De ska nu betala priset med sämre boendekvalitet, sämre livskvalitet och risk för psykisk och fysisk ohälsa – vilket inte ens har utretts.

Regeringen har lagt mycket tid och kraft på att räkna på vad de där kvadratmeterna blir i kronor och ören för bostadsbyggarna. Men man har helt frångått att titta på analysen av vilka psykiska och fysiska effekter det kan få för dem som faktiskt ska bo där. Det tycker jag är väldigt anmärkningsvärt.

Herr talman! Det är klart att de använder kvadratmeterna så att man bygger på ett flexiblare sätt. Om man kan använda varje kvadratmeter på ett flexiblare sätt för att regeringen ändrar detta är det klart att det finns en större möjlighet att det blir billigare för hyresgästen.

Vi hade ett seminarium i våras i riksdagen där båda sidor fick komma till tals. Det fanns också företag som påvisade hur man faktiskt kan bygga med de nya reglerna. Man påvisade också, i alla fall teoretiskt, att det både blir billigare för den enskilde och billigare att bygga. Hur det sedan blir i verkligheten får framtiden utvisa. Jag tror inte att man i en lag ska tala om hur det ska se ut och vilken kostnad det ska vara. Jag står inte för den typen av politik.

Jag vill dock underlätta för företagen att kunna bygga flexibelt och att de ska kunna använda kvadratmeterna på bästa sätt. Då får man fler studentbostäder men också en möjlighet att det faktiskt blir lägre hyra. Jag tycker att seminariet – som jag tror att Leif Nysmed också var med på – faktiskt påvisade att det fanns en möjlighet och att man hade försökt att hitta flexibla lösningar på det. Framtiden utvisar om det blir verklighet, och jag tror att det blir verklighet.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.