Mats Green (M) svarade Linus Lakso i en replik om Energipolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:111 Torsdagen den 8 maj” den 8 maj 2025.
Linus LaksoMP· i en replikDet är nästan imponerande – ledamoten lyckas stå och orera i över 13 minuter, och i princip inte ett ord som kommer ur ledamotens mun är sant. När den rödgröna regeringen lämnade över makten hade vi Europas lägsta…Fru talman och kollegor! Förra måndagen, den 28 april, klockan 12.33 inträffade en händelse som borde få flera av mina oppositionskollegor att ganska rejält ompröva sin energipolitik.
En störning inträffade inom det spanska elnätet, vilket ledde till en total elnätskollaps. Det var en unik händelse, som ledde till enorma samhällsstörningar och kostnader. Den spanska motsvarigheten till Svenska kraftnät har så här långt slagit fast att detta hade sin grund i den väderberoende kraften.
Fru talman! Störningar inträffar givetvis. Det är oundvikligt. Det kan vara blixtnedslag, kortslutningar i ställverk eller kraftanläggningar som slår ifrån. Det viktiga är att ha ett robust system med tillräckligt stor mängd svängmassa för att kunna hantera störningar. Det hade inte Spanien, för Spanien har under flera år tryckt in mängder med väderberoende produktion som saknar svängmassa, samtidigt som man har minskat den planerbara produktionen. När störningen inträffade saknades marginaler för att begränsa omfattningen, och kollapsen blev ett faktum inom några enstaka sekunder.
Fru talman! Denna händelse var inte oförutsedd; den var tvärtom ganska förväntad. Ingenjörer och myndigheter i både Sverige och andra EU-länder har varnat för detta. De senaste åren har det inträffat flera händelser i Tyskland, Nederländerna och Danmark som närapå har lett till kollaps av elnätet. Alla gånger har det varit på grund av stor mängd väderberoende kraft i förhållande till planerbar baskraft.
Denna händelse borde få vartenda oppositionsparti att gå tillbaka till ritbordet och vända upp och ned på sin energipolitik. I dagens debatt hanterar vi motioner där Centerpartiet vill forcera in 88 000 megawatt väderberoende kraft, Miljöpartiet 74 000 megawatt och Vänsterpartiet 30 000 megawatt. Socialdemokraterna är i förhållande till detta återhållsamma och vill ”bara” fördubbla mängden vindkraft.
Mina kollegor i partierna till vänster har nu fått svart på vitt vad konsekvenserna av deras egen politik innebär. Kommer de nu att ta ansvar, fru talman, och forma en politik som i stället är baserad på den kunskap vi har om kraftsystemet och försöka bygga ett kraftsystem som gynnar företag, medborgare och Sverige?
Den moderatledda regeringen och våra kollegor Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna lägger nu om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande, stabilt och rent elsystem. Vi har sedan länge valt att lyssna på ingenjörerna och experterna för att vi ska undvika elkatastrofer liknande Spaniens.
Fru talman! Jag nödgas kort beröra ett antal historiska faktum. Jag nämner detta bara för att det spelar en enorm roll för både nuläget och framtiden och för hanteringen här och nu att allt detta har gjorts. Under 20 års tid monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet och Centerpartiet och med benäget bistånd av Vänsterpartiet ned svensk kärnkraft. Därmed slogs världens bästa elsystem i spillror.
Tolv klimatsmarta, högproducerande kärnkraftsreaktorer har blivit sex stycken. Varannan försvann. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att 2014 bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som annars hade varit färdiga att tas i drift ungefär just i dag.
Utöver att man monterade ned kärnkraften med uppenbara konsekvenser för både klimatet och elpriserna försvårade man både för kraftvärmen och för vattenkraften genom en räcka nya och höjda skatter – som vi avskaffade bara några veckor efter att vi tillträdde 2022 – och genom tillståndsprocesser ägnade att riva ut mängder av elproducerande vattenkraft.
Magdalena Andersson ägnade åtta år i regeringsställning åt att montera ned grunden för svensk elproduktion och vill nu att en ny regering helt och hållet rensar upp efter henne på tre år.
Jag tänker inte ägna hela min tid i anförandet åt att beskriva konsekvenserna av den tidigare, rödgröna regeringens energipolitik, för fakta och verklighet talar för sig själva. Jag kommer framför allt att tala om allt det som vi nu rivstartat med på både kort och lång sikt. Men hade jag varit socialdemokrat, miljöpartist eller centerpartist här i dag hade jag varit betydligt mer ödmjuk.
Den bistra och väldigt frustrerande sanningen är att det under den tidigare regeringen gick snabbt att riva ned världens bästa energisystem men att det tyvärr tar lång tid att återuppbygga det. Jag förstår den frustration många människor ger uttryck för, framför allt i elområde 4 och 3 där jag själv bor.
Fru talman! Har det skett någon förändring under dessa år av Tidösamarbetets politik? Jag kan ge ett svar på det. Ja, faktum är att det hänt otroligt mycket. Det här har varit en rivstart i alla delar. Och nej, fru talman, det är inte en överdrift.
Moderaterna och våra Tidökollegor ger inte upp bara för att vi har givits en dålig hand. Vi har målet tydligt inställt: att återskapa det robusta och långsiktigt hållbara kraftsystem som varje svensk förtjänar och förväntar sig.
Tidösamarbetet började med det mest grundläggande. Vi införde ett leveranssäkerhetsmål – ett mål som säger att vi ska säkerställa att energi ska finnas tillgänglig för människor och företag där de behöver den, när de behöver den. Det ska alltså inte bara vara när vinden blåser och solen skiner. Till detta har vi fattat beslut om att börja planera för energi- och effektbehov både nationellt och regionalt. Att det här inte har skett tidigare är smått otroligt.
Något som är än mer otroligt, fru talman, är att oppositionen röstade nej till allt detta. Utan denna grund finns det inget för framtiden att stå på. Vad oppositionen säger är i klartext att vissa kraftslag bara ska leverera el när de känner för det. Oppositionen har motsatt sig ett krav på att alla kraftslag ska leverera el dygnet runt, årets alla timmar – givetvis med undantag för reparationer och revisioner. Allt detta har man motsatt sig.
Då har jag bara en sak att säga: De olika kraftslagen finns alltså till för kraftsystemet, för industrin och för hushållen – inte tvärtom. Det är alltså inte kraftsystemet, hushållen och industrin som ska behöva anpassa sig efter kraftslagen, utan kraftslagen som ska finnas till för samhällets behov av el. Kraftsystemet är inte heller en välgörenhetsorganisation för kraftslagen.
Vi har tidigare tagit bort de socialdemokratiska och centerpartiska straffskatterna på kraftvärme, som slog specifikt mot elproduktionen. Regeringen har även räddat Öresundsverket i Malmö från att säljas och skeppas till Asien. Verket återinvigdes officiellt i måndags och står nu redo att leverera 450 megawatt el till Skåne, där det behövs som bäst.
Även Öresundsverket var ett offer för den socialdemokratiska regeringens önskan att avveckla all planerbar elproduktion i Sverige i allmänhet och i Skåne i synnerhet. Vi har tagit ett mycket stort steg mot ett mer driftssäkert system.
Vi har kapat tillståndsprocesserna för att bygga elnät. Ledtiden har minskat från 14 till 8 år, och vi vill naturligtvis minska den ytterligare.
Investeringarna i elnätet slår även rekord. Förra året slog vi det tidigare rekordet från allianstiden. Äldre ledningar renoveras och nya byggs för att förbättra överföringskapaciteten.
Den största förändringen har skett för kärnkraften – pelaren i södra Sveriges energiförsörjning. I dag, efter flera decennier, är det återigen tillåtet att bygga kärnkraftverk i Skåne. En region som är utsvulten på planerbar kraft efter rödgrönt styre har nu möjlighet att på sikt börja producera sin egen pålitliga, planerbara el igen.
Utöver detta pågår arbete på våra myndigheter för att förbättra förutsättningar och regelverk för ny kärnkraft. En annan galenskap från tidigare rödgrön regering var att kärnkraftsforskning var helt struken ur budgeten. Man var dessutom förbjuden att ens tänka ny kärnkraft. All forskning finansierades av den motarbetade och strypta svenska kärnkraftsindustrin – men inte längre. Nu finns det 100 miljoner kronor per år öronmärkt till kärnkraftsforskningen och ytterligare 100 miljoner till pilot- och demonstrationsprojekt.
Men regeringen fokuserar inte enbart på kärnkraft, även om oppositionen vill få det att framstå så. Vi stärker också de ekonomiska incitamenten för kommuner att bygga vindkraft, ett beslut som har brett stöd i riksdagen. Det verkar dock finnas en skillnad: Medan flera partier i oppositionen verkar fokusera på miljoner till den kommunala verksamheten fokuserar vi på den enskilda människan.
Det viktigaste med den lokala ersättningen är att de svenskar som drabbas negativt av vindkraftsetableringar får någonting för det. Att regeringen arbetar vidare med ersättning till närboende och för förlorade fastighetsvärden är mycket välkommet.
Sist men inte minst förbättrar vi den lokala kraftproduktionen genom det så kallade Kraftlyftet. I denna budget tar vi ett stort steg på vägen och inför ett investeringsstöd till allt som kan stärka effektbalansen där läget är som sämst, i elområde 4 och 3 i allmänhet och i Skåne och Västra Götaland i synnerhet. Investering i elproduktion, värmelager eller effektivisering spelar ingen roll – allt som förbättrar läget är välkommet. Detta stöd sträcker sig fram till 2035. Kraftvärme och gasturbiner är ett av få sätt att på kort sikt öka den planerbara effekten och pressa priserna – i synnerhet, som sagt, i Skåne och Västra Götaland.
Fru talman! Denna regering bygger grunden för ett välfungerande kraftsystem. Med fokus på stabilitet, tillgänglighet och elproduktion som finns där och när du behöver den bygger vi grunden för framtidens Sverige.
Mot detta står en spretig opposition som pendlar mellan tysk energipolitik och ingen politik alls. Centerpartiet vill stoppa utrivningen av småskalig vattenkraft. Miljöpartiet satsar 50 miljoner på att riva ut allt mycket snabbare. Miljöpartiet vill däremot minska skatten på kraftvärme. Samtidigt vill Vänsterpartiet öka den. Vänstern vill avskaffa det kommunala vetot – oklart om det är förhandlat med Centerpartiet. Centern å sin sida vill bygga nya exportkablar till kontinenten för att öka exporten. Samtidigt ställer sig Socialdemokraterna bakom Moderaternas linje att stoppa den nya exportkabeln till Tyskland.
Alternativet till Tidösamarbetets stabila och framtidsbyggande energipolitik är ett kaotiskt hopkok där man precis som tidigare – om uttrycket ursäktas mig, fru talman – går loss i vårt svenska kraftsystem som mer eller mindre galna slaktare.
Avslutningsvis, fru talman: Oppositionen är handfallen. Den är splittrad och har inget helhetsgrepp över huvud taget. Den finansierar inte sina egna förslag, och bevisen för att dess ensidiga fokus på väderkraft skadar samhället är övertydliga.
Som tur är finns det ett enat, verklighetsförankrat samarbete med majoritet i Sveriges riksdag. Tidösamarbetet har en genomarbetad energipolitik som skapar ett långsiktigt, välfungerande kraftsystem och en bättre framtid för Sverige och alla oss som bor, lever och verkar här.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
I detta anförande instämde Tobias Andersson och Josef Fransson (båda SD) samt Camilla Brodin (KD).
Fru talman! Det är nästan imponerande – ledamoten lyckas stå och orera i över 13 minuter, och i princip inte ett ord som kommer ur ledamotens mun är sant.
När den rödgröna regeringen lämnade över makten hade vi Europas lägsta elpriser, Europas största elöverskott och den miljövänligast producerade elen, för att nämna några exempel. Vi blev utsedda av en internationell organisation till att ha världens bästa energisystem.
Däremot har vi ett energisystem i omställning. Det behöver förändras, utvecklas och byggas ut. Hur går det för Mats Green och hans regering i den frågan? Det är ett fullständigt haveri.
När vi lämnade över makten 2022 hade vi kommit upp i en utbyggnadstakt på 3 gigawatt per år. Nu kollapsar utbyggnaden. Den har minskat med 50 procent till i år och förutspås minska kraftigt till nästa år.
Det som händer i verkligheten, Mats Green, är alltså precis det motsatta till det du står här och säger. Utbyggnaden av fossilfri energi bromsar in kraftigt.
Det Sverige har gemensamt med Spanien är att vi har mycket förnybar energi och därmed också låga elpriser. Det som inte är sant är att det är fastställt vad felet i Spanien berodde på.
Vi hade en liknande situation i England 2019. Då var självutnämnda experter och förståsigpåare som Mats Green snabbt ute och svingade. Man skyllde såklart på den förnybara energin. I slutändan visade det sig dock vara ett konventionellt kraftverk som orsakat felet.
Fru talman! Då tycker jag att Linus Lakso ska titta på vad som hände i både Spanien, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Deras motsvarigheter till Svenska kraftnät har konstaterat att det berodde på för mycket, ibland bara, väderberoende energi i kraftsystemet.
Sedan står Linus Lakso här och påstår att vi hade Europas lägsta energi- och elpriser. Ja, det har vi väl fortfarande. Men har priserna ökat eller minskat sedan Miljöpartiet satt vid rodret? De har minskat i alla elområden, men inte tillräckligt. Skåne är nu helt utlämnat till en miljöpartistisk energipolitik, med allt vad det innebär. De har bara väderberoende kraft som bara levererar el när den känner för det.
Miljöpartiet har motarbetat kärnkraften. Man har motarbetat kraftvärmen. Man har gått in för att Skåne aldrig någonsin mer ska få planerbar baskraft. Jag kan tycka att det är ganska magstarkt att säga att Sverige skulle ha noll problem med bara väderberoende kraft i systemet – vilket vi gudskelov inte har, men Miljöpartiet gör ju allt för att vi ska komma dit.
Och så idealiserar de ett kraftsystem som Tysklands, där man egentligen har genomfört den miljöpartistiska visionen. Vad fick det för konsekvenser för miljön och klimatet? Jo, man har blivit mer beroende av kol, olja och gas. Det är den bistra, krassa verkligheten.
Ska Sverige klara klimatmålen är kärnkraften ett väldigt stort svar. Den är definitivt inte det enda svaret men en väldigt stor del av svaret. Om man vill ha Tysklands kraftsystem får man också Tysklands priser och Tysklands utsläpp, och dem vill vi inte ha.
Återigen: Miljöpartiet har utlämnat Skåne till bara väderberoende kraft. Därmed har Skåne extremt volatila och höga elpriser. De behöver få mer planerbar baskraft.
Fru talman! Det är en ren lögn att vi idealiserar Tysklands energisystem. Vi är väldigt nöjda med grunden i det energisystem vi har i Sverige. Däremot behövs det mycket mer. Vi behöver mer effekt, som Mats Green pratade om. Problemet är bara att det är ett rent falsarium att regeringen eller Mats Greens parti över huvud taget har en politik för det. Det finns i princip inga pengar avsatta för att öka incitamenten för reglerbar kraft. Det är struntsummor.
Hela den satsningen är också en direkt kopia av Miljöpartiets politik, i motsats till vad Mats Green påstår. Vi hade en satsning som hette Kraftsteget, med samma innehåll. Sedan kommer Mats Green och kallar det Kraftlyftet och låtsas att det är moderat politik.
Däremot finns över huvud taget inget mål om hur mycket reglerbar kraft vi ska ha, och det inkluderar också Skåne. Därför kommer vi inte att få mer reglerbar kraft med den här regeringen. Vi kommer inte heller att få lägre elpriser i Skåne. För detta behövs många billiga kilowattimmar, och det kan vi få genom solkraft och vindkraft.
Mats Green och hans parti sätter stopp i ungefär 80 procent av fallen när man vill bygga ut vindkraften, och det är säkert en högre siffra i Skåne. Det är precis tvärtom, det vill säga det är moderat politik som hindrar lägre elpriser i elprisområde 4.
Låt mig nämna något om Spanien. Det man misstänker där är att det är fråga om ett så kallat N minus 2-fel – när två stora fel inträffar samtidigt. Det har faktiskt också hänt i Sverige. På senare år har vi varit nära en absolut systemkollaps i Sverige i samband med att två kärnkraftverk snabbstoppades samtidigt på grund av ett elfel i ett ställverk. Det visar snarare att stora produktionskällor som snabbt kan falla bort är ett problem som kan orsaka blackouter.
Fru talman! Att diskutera miljöpolitik eller energipolitik med Miljöpartiet kan ibland vara lite svårt. Miljöpartiet lever i ett eget parallellt universum.
Jag återkommer till baskraften i Skåne. Om Miljöpartiets resonemang hade stämt, det vill säga att väderberoende kraft levererar in de lägsta elpriserna, hade Skåne haft lägst elpriser i Sverige, inte högst. Bevisligen är det fullständigt fel.
Jag applåderar att Miljöpartiet har ändrat sig vad gäller baskraft. Nu kallar man det grön baskraft. Vi har redan grön baskraft i Sverige, nämligen kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft. Tidigare har man förnekat den tekniska betydelsen av baskraft och har bara velat tala om väderberoende kraft. Nu har Miljöpartiet ändå gett lite vika för naturlagar och tekniska faktum.
Så var det frågan om Spanien. Det blev två fel. Än så länge har Spaniens motsvarighet till Svenska kraftnät sagt att avbrottet berodde på den väderberoende kraften; de klarar inte att hantera den. Linus Lakso kan titta på myndighetens uttalanden.
Om Miljöpartiets kardinalargument om att väderberoende kraft är snabb och billig hade stämt skulle Skåne och elprisområde 4 ha haft de lägsta elpriserna i Sverige, inte högst. Jag kan också erinra om att tack vare alla åtgärder på kort och lång sikt som regeringen har vidtagit är det lägre elpriser i alla elområden än vid maktskiftet 2022. Det kan Linus Lakso förneka, men fakta är fakta.
Vi ska inte riskera att släppa loss Miljöpartiet i Sveriges kraftsystem igen. Vi såg hur det gick förra gången, och vi vet hur det kommer att gå i framtiden.
Fru talman! Jag tackar för Mats Greens anförande.
Jag tänkte inte begära replik, men lögnerna blir så många. Det är synd att skolklassen försvann ut.
Jag börjar med reaktorerna. Jag kan sträcka mig så långt att den första reaktorn löstes in. Det var helt klart politiska beslut, men mycket berodde också på påtryckningar från danskarna. Det fanns ytterligare en reaktor där jag kan sträcka mig så långt som att säga att politiska påtryckningar innebar att även den försvann.
Jag tar sossarna i försvar den här gången när man säger att allt är deras fel. Jag har tidigare sagt att det skulle vara kul att se när näsan växer varje gång man ljuger. Det är synd att det inte fungerar så.
Sedan har jag något ytterligare att säga. Mats Green påstår att Skåne skulle ha de lägsta priserna om de överensstämde med väderberoende el. Titta på var kablarna ut i världen ligger, Mats Green, när vi exporterar som mest. De går från prisområde 4. Vi importerar de höga priserna, eftersom de vill ha vår el och är beredda att betala betydligt mer än vi skulle behöva, om vi separerar exportpriserna.
Någonstans går gränsen för hur man kan uttrycka sig. Alla som lyssnar förstår att det är fråga om politik, men det finns en gräns för hur mycket man kan ljuga och försöka klistra på något. Det finns saker där vi är överens med Moderaterna, och jag kan komma till dem om jag får chansen.
Fru talman! Jag sa även i mitt anförande att det inte bara är Socialdemokraternas fel. Vänsterpartiet har också sin del i detta, och Centerpartiet har definitivt sin del i detta.
Centerpartiets tre bidrag till svensk energipolitik under 50 år har varit åtalsexercis, tankeförbud och dogmatism. Både socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister och centerpartister har naturligtvis sin del i detta. Att nu höra Birger Lahti förneka det blir ironiskt med tanke på förstamajtalen i förra veckan. Vänsterpartiet, Birger Lahtis parti, brukar regelbundet i sina förstamajtal ta åt sig en del av äran för den svenska kärnkraftsavvecklingen.
Ljuger jag så ljuger ni i era förstamajtal. Det finns de som skulle säga att ni gör det. Jag gör inte det, men jag kan säga att ljuger jag så ljuger ni.
Nu står Birger Lahti och påstår att större delen av den kärnkraft som har stängts ned skedde på grund av den för honom så förhatliga marknaden. Hur ska Vänsterpartiet ha det? Har ni varit delaktiga i att avveckla svensk kärnkraft eller var det marknaden? Det säger ni i era egna förstamajtåg.
Birger Lahti står här och förnekar det uppenbara faktumet. Låt mig få reflektera: Kärnkraft i Sverige har alltså bara lagts ned under socialdemokratiska regeringar, och inte en enda reaktor har lagts ned under en moderatledd regering. Står Birger Lahti på fullt allvar och säger att detta bara är en tillfällighet?
Fru talman! Jag tackar Mats Green för replikskiftet.
Det gläder mig om Mats Green har lyssnat mer på våra förstamajtal än vad jag själv har gjort. Jag vet inte var man har varit stolt över att vi skulle ha stängt reaktorer.
Jag kan sträcka mig så långt som att säga att marknaden har stängt fyra reaktorer och politiken kanske två. Men man ska inte klistra på att det alltid har varit socialdemokratiska regeringar.
Varför blir det så? Jag är jätteglad att Moderaterna inte har suttit i regering medan detta har gjorts. Det kanske finns någon statistik där.
Sedan var det frågan om tillförlitlighet. Moderaterna var med i en energiöverenskommelse 2016. Det var inte förbjudet att tänka kärnkraft i den överenskommelsen. Vad hände? Jo, man ville byta ut ett ord, men investerarna vallfärdade inte till att bygga kärnkraft genom att man bytte ordet. Jag ger inte mycket för den regeringens och Moderaternas tillförlitlighet vad gäller energipolitiken.
Sedan var det frågan om priset på el. Vi kommer att fortsätta att debattera energipolitiken, och jag hoppas att alla lyssnar på vart vi är på väg om regeringen får igenom allt man vill. Jag kan förstå att kärnkraften har sin plats, men hur stort och hur mycket återstår att se. Men för den här regeringen har det blivit religion att kärnkraften kommer att lösa allt. Tvärtemot kärnkraften går den förnybara tekniken framåt, och det vet alla.
Fru talman! Mitt parti har i 50 år varit konsekvent vad gäller energipolitiken. Det har egentligen Birger Lahtis parti också varit, även om Birger Lahti står här och försöker övertyga församlingen och åhörarna om att man inte har varit konsekvent, att man absolut inte har haft någon del i kärnkraftsavvecklingen – trots att man hörde till linje 3 och att ett antal vänsterpartistiska partiledare berömmer sig av att ha medverkat till att avveckla svensk kärnkraft. Det säger ganska mycket om hur långt debatten har kommit i Sverige. Det man har applåderat vill man nu ta avstånd från och springa så långt ifrån som det är möjligt.
Vänstern har alltid varit kärnkraftsmotståndare, och kommer alltid att vara kärnkraftsmotståndare. Det är ett faktum som Birger Lahti ska omfamna och vara ärlig och tydlig med.
Jag har också ganska många frågor när det gäller Vänsterns energipolitik. Vänsterns största enskilda satsning är att man ska öka överföringskapaciteten från Norrland till södra Sverige. Birger Lahti är själv norrlänning men säger i princip att den elen inte kommer att behövas i Norrland, för industrisatsningar där, utan att det är bättre att i stället skeppa den till södra Sverige.
Vi säger tvärtom: att södra Sverige får fixa en stor del av sina egna energiutmaningar genom att återuppbygga kärnkraften. Det var ändå så min föräldrageneration genialt nog planerade Sveriges kraftsystem – kärnkraft i söder och storskalig vattenkraft i norr.
Vad är då Vänsterpartiets förslag vad gäller allt detta? Jo, Birger Lahti, ni vill lägga ned kärnkraften. Ni vill skatta bort kraftvärmen, och ni vill riva ut vattenkraften.
Om man vill gå in för att förstöra världens bästa elsystem ska man göra exakt just det. Låt oss inte gå den vägen igen! Det klarar inte Sveriges industri, och det klarar framför allt inte Sveriges välfärd.