Lars Beckman (M) svarade Märta Stenevi i en replik om Konsumenträtt m.m. i debatten ”Protokoll 2024/25:111 Torsdagen den 8 maj” den 8 maj 2025.
Märta SteneviMP· i sitt anförandeStatsministern har sin padda, och jag har med mig min dator! Nu har vi en lång stund debatterat konsumenträtt här i kammaren. Men konsumenträtt för vem? När konsumenten ska hävda sin rätt gentemot ett företag eller en…Herr talman! Statsministern har sin padda, och jag har med mig min dator!
Nu har vi en lång stund debatterat konsumenträtt här i kammaren. Men konsumenträtt för vem? När konsumenten ska hävda sin rätt gentemot ett företag eller en långivare, vilka möjligheter har den då? Vem är det som erbjuder stöd, och vem granskar missförhållanden?
Herr talman! Hälften av landets kommuner saknar i dag helt kommunal konsumentvägledning. Då hänvisas invånarna i stället till Konsumentverkets konsumentvägledning. Men där kan man inte få samma hjälp som i kommunerna. Man kan till exempel inte få hjälp att skriva en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden eller hjälp med att tolka ett avtal.
Även om du nu har turen att bo i en kommun med konsumentvägledare, är det då självklart att just du kan få hjälp på ett sätt som du kan ta till dig? Enligt arvsfondsprojektet Konsumenträtt för alla saknar hälften av landets konsumentrådgivare helt utbildning i bemötande och tillgänglighet. Det innebär att personer med funktionsnedsättning får ännu svårare att hävda sina rättigheter, eftersom det inte är möjligt att ställa frågan eller att ta till sig svaret.
Herr talman! Visste ni att antalet svenska män som är subfertila, det vill säga har så dålig kvalitet på sina spermier att de har svårt att få barn, är på väg mot 50 procent? Inom en kort framtid, i de låga födelsetalens Sverige, kan snart hälften av alla män ha svårt att få barn.
Anledningen är troligtvis livsstilsfaktorer och miljögifter. Men hur ska man veta hur man undviker kemikalierna som hindrar familjebildningen? Hur når vi konsumenter så att de kan göra medvetna val och undvika så mycket som möjligt av de evighetskemikalier som dödar de små simmarna och orsakar så mycket sorg när barnen inte blir till?
Herr talman! Det finns de av oss som inte vill stödja företag som missbrukar lagstiftning, utnyttjar kryphål eller helt enkelt har som affärsmodell att sabotera vår gemensamma miljö. Men hur vet vi vilka dessa företag är?
Herr talman! En del här inne minns säkert skriverierna kring mitt fondinnehav 2021. Till skillnad från nuvarande statsråd hade jag redovisat alla mina innehav väldigt noggrant. Jag hade inte, som en del andra statsråd just nu, deltagit i beslut i regeringen som potentiellt hade kunnat gynna min plånbok. Nej, rapporteringen 2021 handlade om att 200 kronor av mitt sparkapital hade placerats i olja via en fond som jag fått rekommenderad av min bank. Inga fel hade begåtts.
Att de där 200 kronorna fortfarande dyker upp i kommentarsfälten, ofta med hashtaggen #SD2026, har mest att göra med att jag är miljöpartist. Jag flyttade mina pengar. Kommentarerna kan jag hantera. Men, herr talman, är det lätt att tränga igenom fondinformation i dag? Vad är egentligen skillnaden mellan en rådgivare och en säljare inom finanssektorn? Är det enkelt för våra äldre att förstå?
Herr talman! Alla de här frågorna arbetar Sveriges Konsumenter med. I decennier har de hjälpt Sveriges konsumenter – mig, dig, alla andra – att förstå våra rättigheter, så att alla de kloka förslag som debatteras här får genomslag och för att vi ska kunna kräva vår rätt. Men i sin blinda jakt på civilsamhället har regeringen tagit bort pengarna till Sveriges Konsumenter helt. Det drabbar äldre. Det drabbar barn. Det drabbar funktionsnedsatta. Det drabbar oss allihop.
Vi vill se ett starkt civilsamhälle som helt fristående från ekonomiska intressen och företag kan stötta oss konsumenter och säkerställa att lagstiftningen också kan användas. Jag vill därför uppmana mina kollegor att trycka på regeringen och återföra anslaget till Sveriges Konsumenter så att vi kan få det här stödet och konsumenterna faktiskt får nytta av alla de lagar vi har talat oss varma för i dag. Efter den lilla uppmaningen yrkar jag bifall till reservation 22.
Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för inlägget! Jag tog replik på grund av att Sveriges Konsumenter nämndes i debatten.
Herr talman! Moderaterna värnar civilsamhället. Det är en väldigt viktig del av vårt samhälle. Men ett civilsamhälle som finansieras av skattebetalarna kan rimligtvis inte vara ett civilsamhälle.
De som ligger bakom Sveriges Konsumenter, har grundat och driver dem är Hyresgästföreningen. Jag tror att de gjorde en miljard i vinst. Även LO, PRO och andra organisationer står bakom Sveriges Konsumenter. Det är helt rätt och riktigt att de driver Sveriges Konsumenter för sina medlemmars skull. Sveriges Konsumenter gör sannolikt ett väldigt bra jobb. Men skattebetalarna ska naturligtvis inte betala för Sveriges Konsumenter, på samma sätt som skattebetalarna inte betalar för Skattebetalarnas Förening. De finansierar sig helt själva.
Sveriges Konsumenter är en viktig organisation. Men jag skulle vilja vända på frågan och fråga varför Miljöpartiet tycker att skattebetalarna ska betala Sveriges Konsumenter. Vi förde över pengar till Allmänna reklamationsnämnden. Det är ett allmänintresse. Man kan som konsument göra anmälan till Allmänna reklamationsnämnden. Det var väldigt långa kötider tidigare. Nu är de väsentligt kortare. Men varför ska skattebetalarna betala någonting som LO, PRO och Hyresgästföreningen har grundat och bildat? Som jag sa gick Hyresgästföreningen med över en miljard i vinst. Varför ska skattebetalarna betala det? Är inte poängen med ett civilsamhälle att det är just ett civilsamhälle?
Herr talman! Det enkla svaret är att vi har ett gemensamt intresse av att stärka konsumenternas ställning på marknaden och av att staten har möjlighet att gå in och klippa de band som annars uppstår med ekonomiska intressen.
När man för över pengar till Allmänna reklamationsnämnden från Sveriges Konsumenter missar man det faktum att man då också tar bort möjligheten för många personer att få hjälp att skriva ansökningar till Allmänna reklamationsnämnden. Man tar även bort hjälpen att tolka avtal och att driva frågor. Det är det som händer. Det kan man tycka är en uppgift som ligger på Hyresgästföreningen, men jag tycker att det är ett gemensamt ansvar.
Jag kan tycka att det är ett gemensamt ansvar för oss att lägga pengar i en statsbudget – jag tror att det här handlade om 5 miljoner kronor – på att säkerställa att det finns finansiering och möjligheter att söka EU-medel för att driva konsumenträtt. Det är det debatten handlar om i dag. Alla de förslag som har debatterats handlar om att medborgarna ska ha möjlighet att tillgodogöra sig nyttan av lagstiftningen.
Om man är i 80-årsåldern är det inte helt självklart hur man skriver till Allmänna reklamationsnämnden. Det är inte helt självklart hur man tolkar ett avtal. Det är definitivt inte enkelt att ta sig igenom hur man säger upp ett abonnemang.
Att gå in med en i sammanhanget mycket liten peng som gör det möjligt för civilsamhället att växla upp mot andra pengar och därmed stötta medborgarna där kommunerna inte har lyckats med det tycker jag är ett väldigt effektivt och bra sätt att använda skattemedel och därmed också stärka konsumenterna gentemot de ekonomiska intressen som drivs av till exempel Svenskt Näringsliv och andra organisationer.
Herr talman! Vikten av Sveriges Konsumenter som organisation är det ingen som ifrågasätter. Det är väl jättebra att LO, Hyresgästföreningen och PRO bland andra har bildat den organisationen?
I valet 2018 tyckte Hyresgästföreningen att det var så viktigt att kampanja mot de borgerliga partierna att de lade 10 miljoner extra från sina medlemspengar i en rent politisk kampanj riktad mot bland andra Moderaterna. Hyresgästföreningen har alltså resurser, och att de kan använda pengarna som de vill är oerhört viktigt.
Nästa vecka arrangerar Socialdemokraterna och Moderaterna ett seminarium som jag hoppas att ledamoten Märta Stenevi kommer på. Det handlar om bankbedrägerier. Det är Sveriges Konsumenter medarrangörer av.
Det är ingen som ifrågasätter Sveriges Konsumenter. Tvärtom – de gör säkert jättemycket nytta i de här frågorna. Men det som det handlade om, och som jag tog replik på, var varför skattebetalarna ska betala det. Det är inte så att PRO, Hyresgästföreningen och LO saknar ekonomiska resurser.
Det kanske till och med är så att jag och Märta Stenevi skulle kunna skriva en gemensam debattartikel om att arbetarrörelsen borde utveckla Sveriges Konsumenter ännu mer och att LO i stället för att köpa annonser mot borgerligheten i valet 2026 borde ge Sveriges Konsumenter 30–50 miljoner extra. Det kanske skulle göra mer nytta för LO:s medlemmar än att annonsera mot de borgerliga partierna.
Det är alltså inte vikten av Sveriges Konsumenters verksamhet debatten handlar om. Frågan är varför Miljöpartiet anser att skattebetalarna ska betala för den.
Herr talman! Vi är skattebetalare, och Sveriges Konsumenter är till för skattebetalare. Det är inte en uppgift som jag tycker att vi ska ducka för.
Det är väldigt intressant att prata om att pengar går till påverkanskampanjer. Jag hoppas att Moderaterna kan byta fot och ställa sig bakom det lobbyregister som vi har föreslagit och som man i dag har sagt att man inte vill stå bakom.
Det skulle vara väldigt intressant att fundera över vad som händer med till exempel pengar som pumpas in i Svenskt Näringsliv och som går till Rödgrön röra och andra kampanjer eller för den delen vilka skattemedel som har gått till Sverigedemokraternas trollkonton och finansierat rena attacker och hatkampanjer mot sådana som mig själv och en del andra i min närhet. Det kan vi med stor glädje prata om.
De 5 miljoner som har gått till Sveriges Konsumenter innebär att vi som representerar alla Sveriges medborgare, alla Sveriges konsumenter, i den här kammaren – inte bara de som är anslutna till LO, Hyresgästföreningen eller för den delen de som är moderater, miljöpartister eller sverigedemokrater – har sett till att pengar går till att stötta allas möjligheter att utnyttja sina rättigheter. Det handlar om möjligheterna att driva frågor i Allmänna reklamationsnämnden, tolka avtal, förstå sina rättigheter och driva sin rätt att gå ur ett avtal. Det är vårt gemensamma ansvar.
Om ledamoten vill skriva en gemensam debattartikel – låt oss prata om hur vi upprättar ett lobbyregister och spårar vilka pengar som går till vilka påverkanskampanjer, till vilka trollkonton, till vilka Facebookgrupper och till vilka organisationer med skumma avsikter! Det ska jag gärna skriva en gemensam debattartikel om.