Mattias Ottosson (S) svarade Maria Stockhaus i en replik om Digitaliserings- och postfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.
Maria StockhausM· i sitt anförandeTänk er en läkare i norra Sverige som med hjälp av AI i realtid kan analysera röntgenbilder och rädda liv utan att patienten behöver skickas 30 mil söderut! Tänk er en lantbrukare i Småland som med AI-optimerade sensorer…Herr talman! Tänk er en läkare i norra Sverige som med hjälp av AI i realtid kan analysera röntgenbilder och rädda liv utan att patienten behöver skickas 30 mil söderut! Tänk er en lantbrukare i Småland som med AI-optimerade sensorer förstår exakt när grödan ska skördas så att inget går till spillo! Eller tänk er en myndighet som tack vare automatiserad handläggning kan korta väntetider från månader till dagar och samtidigt förbättra rättssäkerheten!
När man pratar digitalisering och AI får åtminstone jag lite av den känsla som Jim Carrey förmedlade i filmen The Cable Guy. Många här är säkert så unga att de inte kommer ihåg den. Han står på en stor satellitdisk och säger: ”There’s no end to the possibilities.” Det handlar om stora möjligheter men också om utmaningar med integritet, säkerhet och sårbarhet.
Herr talman! I dag listade man i Svenska Dagbladet en lång rad misslyckade digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Både centraliserade politiska modeller med självständiga myndigheter och 290 kommuner och 21 regioner är en fördel i många sammanhang, men AI och digitalisering för med sig en del utmaningar.
Digitaliseringen har också inneburit nya möjligheter för icke-demokratiska krafter. Desinformation kan spridas i rasande takt, och integriteten kan hotas. Vi får inte vara naiva inför det här. Det kräver ansvar, struktur och politik som håller för verkligheten. Men det värsta vi kan göra är att stå stilla och titta på när andra länder formar framtiden medan vi fastnar i utredningar, tvekan och retorik. Sverige måste ligga i digital framkant, inte för att det är tekniskt spännande utan för att det är avgörande för välfärden, konkurrenskraften och människors frihet.
Det är precis detta den moderata regeringen arbetar för. Vi har exempel på internationellt kända svenska företag som bygger sin affärsidé på digitala lösningar. Sådant vill regeringen se fler exempel av.
Herr talman! Sverige är ett digitalt utvecklat land. Sverige ligger bland topp fem i EU när det gäller digital kompetens och digital användning. Av alla svenskar använder 97,6 procent internet. Det kan jämföras med EU-snittet som ligger på drygt 91 procent. I EU:s Digital Decade-rapport presterar vi mycket väl, även om Danmark, Finland och Nederländerna ligger före oss. Men marginalerna är små.
Sverige halkar dock efter inom offentlig sektor. Företag som utsätts för konkurrens har en annan press på sig att hänga med eller försvinna. Därför är det viktigt att politiker på alla nivåer lyfter frågorna. Nästa vecka är jag värd för ett AI-seminarium här i riksdagen som ska fokusera på AI i den kommunala sektorn. Då kommer flera kommuner som har exempel på implementeringar av AI att vara med och berätta om sin resa.
Regeringen har tagit flera initiativ för att offentlig sektor ska få bättre framdrift när det gäller digitalisering och AI. Det handlar bland annat om uppdrag om kompetenshöjande insatser för AI inom socialtjänsten och uppdrag att underlätta användningen av generativ AI inom offentlig sektor. När det gäller AI mer generellt tillsatte regeringen AI-kommissionen, som levererade sina slutsatser i förtid. Nu förbereds förslagen på Regeringskansliet, och några av dem har redan blivit satsningar i vårpropositionen. Det gäller AI-verkstäder och regulatoriska sandlådor.
Herr talman! Vi har ett tydligt mål. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi levererar med detta mål i sikte, men vi nöjer oss inte med det. Just nu pågår en översyn av hela digitaliseringsstrategin. Mycket har hänt, och utvecklingen går snabbt. Det är hög tid för en uppdatering och nya förslag som stöttar Sveriges digitala utveckling.
Herr talman! Även om de flesta i Sverige är digitala finns det människor som av olika anledningar tycker att det är svårnavigerat eller som på grund av någon funktionsvariation har svårt att vara delaktiga i det digitala samhället. Av alla svenskar använder 95 procent internet dagligen. För dem som fortfarande står utanför har regeringen bland annat tagit initiativ till Ring Digitalidag, lanserat av PTS i år. Det är ett konkret stöd där digitala nybörjare kan få hjälp över telefon.
Förutom att kunna ta del av information med mera som digitala verktyg erbjuder ger ofta digitala tjänster snabbare och effektivare samhällsservice. Det vill vi att fler ska kunna ta del av. I december fick regeringen en återkoppling på uppdraget att föreslå insatser för att öka andelen individer som är digitalt inkluderade. Dessa förslag bereds nu i Regeringskansliet.
När det gäller digitalisering i offentlig sektor är regeringens ambition tydlig. Sverige ska vara ledande i utvecklingen av öppna, säkra och effektiva offentliga tjänster. Det är glädjande att se att andelen användare av digitala tjänster har ökat från 93 till 96 procent mellan 2022 och 2024. Det är ett bevis för att vi är på rätt väg, men som jag nämnde tidigare finns mer att göra.
För att få bättre styrning och framdrift i digitaliseringsfrågorna har PTS och Digg fått i uppdrag att förbereda ett sammangående. Digg går upp i PTS för att man ska få bättre samordning mellan initiativ inom digitalisering.
Om digitala lösningar ska fungera i Sverige och Sverige fullt ut ska kunna ta del av de möjligheter som AI ger krävs en fungerande infrastruktur, något som AI-kommissionen lyfter fram. Regeringen satsar 3,8 miljarder kronor på att snabba på bredbandsutbyggnaden i glesbygd.
Fru talman! Det betänkande vi debatterar heter Digitaliserings- och postfrågor. Frågan om framtidens postutdelning har vi diskuterat vid ett flertal tillfällen i utskottet. Faktum är att brevvolymen har halverats på bara tio år. Samtidigt ökar ehandeln och paketleveranser dramatiskt. Detta innebär utmaningar. Regeringen följer utvecklingen och har beredskap för att vidta åtgärder för att säkra postutdelningen i hela landet. Detta är viktigt inte minst ur beredskapssynpunkt.
Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten Maria Stockhaus är en klok person, och jag håller med om mycket av det hon framförde i sitt anförande.
Jag har en seriös fråga, och den handlar om AI-kommissionen, som ledamoten kort berörde. Jag tyckte att hon uttryckte det på ett väldigt bra sätt, att det är farligt att stå stilla. Sverige får inte hamna på efterkälken, utan vi måste möta det med öppna armar och på ett klokt sätt.
AI-kommissionen leddes av Carl-Henrik Svanberg, en erfaren företagsledare, men han hade hjälp av ett stort antal experter som har jobbat med det här under rätt många år. De fick sitt uppdrag 2023 och presenterade sitt förslag redan i höstas. De gjorde det väldigt tidigt, och skälet var att de tyckte att det här är så viktigt att vi inte får stå stilla. Nu får regeringen möjlighet att ta dessa frågor redan innan och alltså snabba på processen.
Det är 75 olika punkter. I min värld var det som kom i vårbudgeten ganska tunt. Min ärligt menade fråga är: Hur ser ledamoten på detta? Hur kan vi hålla det här tempot? Och när det nu var så lite – hur kan vi öka tempot så att vi får den utveckling vi vill ha? Annars hamnar vi hopplöst efter i Sverige.
Vi har historiskt sett legat väldigt högt i de här frågorna, men vi tappar och tappar. Det är klart att det inte är en bra konkurrenssituation för svenskt näringsliv att vi hamnar i det läget.
Fru talman! Jag delar otåligheten. Man hade önskat att en AI-kommission hade tillsatts betydligt tidigare, men jag är tacksam för att vi fick en kommission och att de har förslag så att vi får en tydlig ram.
Sedan vet ledamoten precis som jag att vi har ett beredningstvång i den här världen. AI-kommissionens rapport är förträfflig, men den är ingen statlig utredning. En del av de förslag som ligger i AI-kommissionens rapport kommer att behöva utredas. En del kommer i digitaliseringsstrategin, som uppdateras nu. Den nya strategin kommer att presenteras nu i vår, och en del av frågorna kommer att tas om hand där.
Något som Carl-Henrik Svanberg lyfte fram tydligt var vikten av att se till att det finns en bra digital infrastruktur på plats. Där satsar regeringen pengar på att bygga ut bredband och satsar dessutom på forskning om 6G, till exempel, för att säkerställa att vi har en infrastruktur som håller i dag och som också kan hålla i framtiden. Det är alltså flera saker som görs, och mer kommer. Men vi har ett beredningstvång.
En fråga som jag lyfte upp i mitt anförande och som är en utmaning är att vi har ett antal regioner och kommuner som är självstyrande och som bestämmer över sin egen utveckling. Där har regeringen ett samarbete med SKR för att stötta kommuner och regioner, men till syvende och sist handlar det om politiskt ledarskap ute i kommuner och regioner och om att våga ta de nödvändiga stegen.
Jag hoppas bli inspirerad av de kommuner som jag ska möta i nästa vecka. Några har vågat ta tag i inte minst AI-frågan, men många har inte ens vågat ta fram en AI-strategi i sin egen kommun.
Fru talman! Tack så mycket för svaret, Maria Stockhaus!
Min känsla är att ledamoten har en positiv inställning. Jag upplever att ledamoten, som är en tung moderat företrädare, har ett visst inflytande på vilken politik Moderaterna lägger fram och driver i regeringen.
Bland de 75 punkterna finns det vissa saker som jag tycker är viktigare än andra. Man kan alltid rangordna. Det gäller till exempel hur vi utbildar människor och hur vi får in det här i skolan. Förra gången tog vi stor hjälp av folkbildningen, till exempel när vi hade den stora hemdatorreformen, som vi kan kalla det, så att alla svenskar fick följa med på resan.
Jag delar uppfattningen, och det tar naturligtvis ännu längre tid att bygga upp och bygga ut strukturen. Jag tror ändå att signalen om att ha något slags nationell plattform skulle vara viktig för utbyggnaden. Jag tror också att det skulle underlätta för många regioner och kommuner och även för Svenskt Näringsliv att ha en gemensam plattform. Det är så exempelvis offentlig sektor kan börja dela data med varandra, vilket är en viktig del i detta.
Det finns alltså en hel del som man skulle kunna påbörja. Det är lätt att gömma sig bakom kravet på att vi ska utreda, men det är klart att vi ska göra det. Vi ska naturligtvis följa det regelverk vi har, men vi har ju gjort saker snabbt tidigare – väldigt snabbt.
Jag tycker att AI-kommissionen har föregått med väldigt gott exempel genom att halvera sin tid. Det skulle också regeringen kunna göra, för det här behöver vi egentligen inte träta om. Vi har ju en gemensam syn på att det här är oerhört viktigt för svensk konkurrenskraft, och då borde vi gemensamt kunna hitta en ännu snabbare väg framåt.
Fru talman! Jag delar otåligheten, men jag har respekt för att det är stora och komplicerade frågor och dessutom ett decentraliserat politiskt system som vi har i vårt land.
Det finns uppdrag att titta på säkra sätt att dela data mellan myndigheter. I dagsläget kan man inte ens ha utbyte mellan regioners journalsystem då man har organiserat data på helt olika sätt. När det gäller den frågan har vi jättemycket data, och där pågår ett arbete för att säkerställa hur vi kan hitta säkra sätt att dela data. Det är grundläggande, inte minst för AI-utvecklingen, att vi får detta på plats.
Jag har respekt för att det här är svåra frågor. Vi ska inte stå stilla, men vi måste se till att vi inte äventyrar integritet och säkerhet i Sverige.