Helena Storckenfeldt (M) svarade Katarina Luhr i en replik om Riksrevisionens rapport om Industriklivet i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.
Katarina LuhrMP· i en replikJag tackar ledamoten Storckenfeldt. Jag tänkte fatta mig kort. Jag tycker att det låter som att Miljöpartiet, oppositionen och även Tidöpartierna har samma inriktning. Vi tycker att Industriklivet är ett viktigt stöd och…Herr talman! Industriklivet är ett av statens största och mest betydelsefulla klimatpolitiska stödprogram. Det handlar inte bara om utsläppsminskningar, utan det handlar även om framtidens industri. Syftet är att möjliggöra stora tekniksprång inom industrin i allt från stål och cement till kemi och gruvnäring. Det är investeringar som stärker både vår konkurrenskraft och vår förmåga att leda klimatomställningen globalt.
Men som Riksrevisionens granskning visar finns det brister vi inte får blunda för. Målstyrningen och uppföljningen har varit otillräcklig. Det har betalats ut mycket pengar i stöd – utan att vi med 100 procents säkerhet vet vilken klimatnytta som faktiskt uppnåtts. Det är kanske svårt att uppnå den graden av säkerhet. Däremot är vi övertygade om att det är otroligt viktigt att spåra varenda krona.
Investeringarna som skett tack vare Industriklivet är viktiga, men det är också viktigt att kunna erkänna när man behöver skruva i systemen.
Herr talman! Industrins gröna omställning måste ske om Sverige även fortsättningsvis ska vara en stark industrination – men då krävs att varje krona ger maximal effekt. Politiken måste vara teknikneutral, kostnadseffektiv och resultatorienterad. Stöden ska gå till de projekt som har störst potential att minska utsläppen och samtidigt bygga upp exporterbar teknik, nya jobb och global klimatnytta.
Vi kan inte bygga klimatpolitiken på förhoppningar, utan vi måste bygga den på resultat. Här är det uppenbart att det behövs tydligare uppföljning.
Regeringen har redan vidtagit konkreta åtgärder i linje med de rekommendationer som har lämnats. Ett gemensamt uppdrag har getts till Naturvårdsverket och Energimyndigheten för att se över regelverket och eventuell överlappning mellan Industriklivet och Klimatklivet. Det är ett led i att förbättra styrningen, öka effektiviteten och se till att statliga medel används där de gör störst nytta. Uppdraget ska redovisas i december 2025.
Industriklivet är ett avgörande verktyg för att uppnå nettonollutsläpp till 2045, men det måste fungera och fylla sitt syfte med respekt för skattebetalarnas pengar. Sverige har en unik möjlighet att visa världen att det går att förena ekonomisk tillväxt med ambitiös klimatpolitik. Våra industrier står redo med teknik, innovationskraft och vilja att ställa om. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar, inte hinder. Med rätt villkor, stabila spelregler och en politik som fokuserar på resultat snarare än symboler kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland – inte bara i ord utan också i handling.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt. Jag tänkte fatta mig kort.
Jag tycker att det låter som att Miljöpartiet, oppositionen och även Tidöpartierna har samma inriktning. Vi tycker att Industriklivet är ett viktigt stöd och att det är viktigt att det går till rätt projekt och faktiskt bidrar till industrins omställning. Ledamoten lyfter fram att det är viktigt att se till att varenda krona går dit den ska, det vill säga effektiv användning.
Jag har därför en undran. Den översyn som regeringen nu gör handlar om att se över att klimatkliv och industrikliv inte överlappar, att det inte ska finnas någon oklarhet om vilket stöd man ska söka och att man inte ska wobbla däremellan.
Det vi vill följa upp i Riksrevisionens rapport är egentligen ansökningsprocessen. Den anses vara otydlig, det vill säga att det sitter olika bedömare för de olika projekten som har fått otydliga instruktioner, vilket gör att de kanske bedömer samma projekt på helt olika sätt. Det kan skapa en orättvisa och innebära att det inte blir en tillräckligt effektiv process.
Varför anser inte regeringen att det är viktigt att gå vidare och i grunden utreda processen, så att varje krona används på det mest effektiva sättet?
Herr talman! Jag börjar med att välkomna Miljöpartiet till effektiviseringsdebatten. Det är ofta vi på den borgerliga sidan lyfter upp att man ska kunna spåra varenda krona, men det är inte riktigt lika ofta vi hör det från vänstersidan i politiken. Varmt välkomna! Det är jätteviktigt att vi båda driver denna linje om en effektiv klimatpolitik som också har resultatfokus.
Jag tror att det finns flera saker här som vi kan ta med oss framöver. Som jag nämnde tror jag att det för industrins omställning är viktigt med sådana här stora system men också att det utvecklas framtida stödsystem. Vi har exempelvis lanserat Kväveklivet och liknande. Jag tror också att det är jätteviktigt att vi kan se när det finns brister och skruva i de systemen.
Vi behöver en klimatpolitik som är just effektiv och resultatbaserad. Och vi måste fortsätta ha respekt för skattebetalarnas pengar. Jag tror att det är oerhört viktigt att bibehålla acceptansen för klimatpolitiken och egentligen alla politikområden. Det är fundamentalt.
Vi har, som jag nämnde i mitt anförande, börjat med det första uppdraget till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Man ska se över en del av hur man kan skruva i Industriklivet för att nå bäst resultat. Jag är övertygad om att det finns mer som vi kan ta oss an.
Herr talman och ledamoten! Som jag uppfattar ärendet anser regeringen att det inte stämmer att det är en otydlig process och att man därför inte behöver gå vidare med att förbereda ansökningsprocessen, titta på tydliga riktlinjer för dem som söker och ge tydliga instruktioner till dem som ska utvärdera. Man hoppar över det steget och säger att det inte behövs.
Jag skulle vilja veta varför. Vad baserar man den åsikten på – att man tycker att det fungerar bra?
Herr talman! Jag måste säga rakt och tydligt till Katarina Luhr att jag inte vet exakt varför man har valt att genomföra enbart den ena av rekommendationerna och inte den andra.
Detta är ett utvecklingsområde, och jag tror att vi måste vara öppna för utvecklingspotentialen som finns inom alla stödsystem i Sverige. Vi måste kunna vara öppna för att se över och ändra om i systemen.
Det gäller inte enbart när det kommer en rapport från Riksrevisionen, utan man måste ha det i bakhuvudet också framåt när man arbetar för att stödsystemen ska bli så effektiva som möjligt. Det gäller Klimatklivet, Industriklivet och Kväveklivet; det gäller politik generellt sett.
Jag håller alla dörrar öppna för att se över hur Industriklivet kan bli ännu mer effektivt och bidra till Sveriges klimatomställning.