Rickard Nordin (C) svarade Martin Kinnunen i en replik om Riksrevisionens rapport om Industriklivet i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.
Martin KinnunenSD· i sitt anförandeNär det gäller folklig acceptans tror inte jag att det finns särskilt stor folklig acceptans om Industriklivet används för att ge bidrag till företag som misslyckas fullständigt med sin verksamhet. Vi har sett exempel på…Herr talman! När det gäller folklig acceptans tror inte jag att det finns särskilt stor folklig acceptans om Industriklivet används för att ge bidrag till företag som misslyckas fullständigt med sin verksamhet. Vi har sett exempel på det. Jag tror att den folkliga acceptansen för sådana här stödsystem är känslig om pengarna går till fullständiga misslyckanden.
Därför, herr talman, välkomnar vi att Riksrevisionen granskar Industriklivet.
Det pekas i rapporten på just det problem som jag hör talas om när jag pratar med företag som söker sådana här stöd, nämligen att man inte är säker på vilket stöd man ska söka. Det kan exempelvis leda till att bolag tvingas lägga ganska betydande pengar och tid på att anlita konsulter som får hjälpa dem att komma fram till vilket stödsystem som passar dem bäst.
Man kan definitivt resonera kring huruvida det är statens uppgift att ge pengar till ofta stora företag för att göra deras verksamhet billigare. I grunden finns det en ideologisk problematik med detta. Samtidigt har vi i dag situationen att Sverige verkar på en europeisk och en global marknad där man har betydande inslag av statsstöd i väldigt många av de länder som våra företag konkurrerar med. Det gör att den ideologiska ingången blir komplex, varför man också måste se till exakt vad man gör.
Det är positivt att regeringen har ett pågående arbete med att effektivisera och se över systemen och att man tidigare i år gav ett uppdrag till myndigheterna att undersöka just den här gränsdragningsproblematiken. Jag är inte främmande för att vi i framtiden slår ihop stöden till ett, exempelvis.
Det är inte okomplicerat att ha sådana här stödsystem. Vilket bolag ska ha pengar, och vilket bolag ska inte ha pengar? Hur administrativt kostsamt är det att söka stödet i förhållande till värdet av pengarna? Det finns stor anledning att framöver iaktta försiktighet.
När stöden misslyckas är det Sverigedemokraternas åsikt att man noggrant bör utreda detta. När det gäller Northvolt har vi efterlyst en kommission som ska se över varför det gick som det gick, hur det kom sig att exempelvis AP-fonderna sannolikt bröt mot olika former av regelverk för att kunna putta in mer pengar än vad de hade tillåtelse att göra och även vilken bedömning som gjordes från myndighetens sida när man beviljade pengar från Industriklivet.
Herr talman! Dagens industri har nyligen rapporterat att det finns en överenskommelse eller ett avtal, beroende på hur man vill uttrycka sig, mellan regeringen och SD om att inte ge ytterligare stöd till gröna projekt, exempelvis Stegra. Samtidigt hävdar Ebba Busch och andra i regeringen att någon sådan överenskommelse inte finns.
Kan Martin Kinnunen bara hjälpa till att reda ut det här? Hur ligger det till egentligen? Finns det någon överenskommelse, något avtal eller något liknande, och vad består det i så fall av?
Herr talman! Det som skedde i vårändringsbudgeten var att man flyttade medel från ett ställe till ett annat. Det betydde att Industriklivet fick ökade pengar att använda. Samtidigt fördes det en diskussion rörande ett enskilt företag – vi kan ju säga att det hette Stegra, till exempel.
Det Sverigedemokraterna och regeringen är överens om är att denna överflyttning inte har skett för att pengar ska gå till ett enskilt företag. Man kan också konstatera att myndigheten enligt det regelverk den har i dag inte beviljar ett bolag flera stöd för samma projekt.
Herr talman! Tack så mycket för det svaret, Martin Kinnunen! Jag tycker att det är bra när vi kan reda ut sådana här saker som verkar lite oklara.
Bara så att jag har förstått saker och ting rätt: Det som står i vårändringsbudgeten är alltså det som gäller. Det finns inget annat som gäller, förutom såklart det som normalt sett sker hos myndigheter, exempelvis när man ansöker. Det är vårändringsbudgeten som gäller och inget annat.
Herr talman! Rickard Nordin undrar om det är vårändringsbudgeten som gäller och inget annat. Det är klart att det är regeringens och Sverigedemokraternas budget och även vårpropositionen som gäller – naturligtvis!
Det som understryks är att denna överflyttning inte hade att göra med att ett visst bolag som heter Stegra skulle få mer pengar. Vi kan konstatera att så som myndigheten arbetar med stöden beviljar man inte stöd till samma företag för samma projekt. Jag skulle bli förvånad om man helt plötsligt ändrade om allt detta så att ett visst bolag fick pengar. Men det finns ingen hemlig överenskommelse som nämner vilka summor olika företag ska få.
Jag tyckte också att den kommunikation som företrädare för detta företag hade i medierna där man förväntade sig att politiken skulle trixa med stödformerna och fixa fram mer pengar till företaget var provocerande. Men det är naturligtvis inte så att Sverigedemokraterna och regeringen har en lista över exakt vilka företag som ska ha pengar och inte.