Birger Lahti (V) svarade Jessica Stegrud i en replik om Elmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Jessica StegrudSD· i en replikJag tackar ledamoten för anförandet. Det enda jag hör är nej, nej, nej. Ledamoten påtalar förvisso problemen med volatila priser och prisökningar som skadar konkurrenskraft och företag. Det pratas också om…Fru talman! No niin, skulle vi säga på meänkieli. Betänkandet som debatteras här handlar om elmarknadsfrågor. I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet. Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1 i betänkandet. Den innebär att vi i Vänsterpartiet vill att skrivelsen läggs till handlingarna och innehåller även vår motivering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna har förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen omfattar de delar av energiområdet som har påverkan på elsystemet. Den omfattar tidsperioden 2000-2022 och har fokus på de senaste tio åren. Det går förstås att ifrågasätta varför man har landat där.
Riksrevisionen drar slutsatsen att regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet, och det låter ju rimligt. Riksrevisionen menar också att regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet. Riksrevisionen anser således att de statliga aktörerna varken har förberett eller genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som effektivt förenar de energipolitiska grundpelarna.
Jag kan konstatera att regeringen välkomnar granskningen. Man ser den som ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipolitiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar. Den som läser den kommande propositionen blir kanske lite mer fundersam - någonting i kritiken har man missat.
Jag vill understryka att jag och Vänsterpartiet redan från början var emot den avreglering av elmarknaden som hastades fram av ideologiska skäl i mitten av 1990-talet. Genom denna avreglering har det offentliga Sverige tyvärr tappat kontrollen över en mycket viktig samhällsfunktion. Jag vill också belysa att de flaskhalseffekter som råder mellan prisområde 2 och 3 har varit kända av Svenska kraftnät i decennier, men affärsverket har ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa dessa problem.
Ytterligare ett problem är att den avreglerade elmarknaden inte ger det svenska elsystemet den stabilitet och förutsägbarhet som är så betydelsefull för både producenter och konsumenter av el. Marknadens spelregler tillåter till exempel att vindkraftsägare säljer sin produktion utomlands under flera årtionden. Detta underminerar elsystemets tillförlitlighet och förutsägbarhet, för att inte tala om hur de medborgare som ser dessa vindkraftsparker ser på det hela.
Jag är starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna, samtidigt som Sverige är den största exportören av el i hela Europa. Enligt min uppfattning behövs det därför en ny prismodell som återställer elpriserna till mer normala nivåer.
Jag förordar det som kallas Sverigepriser, som efterfrågades i ett tidigare replikskifte. Sverigepriser innebär separata priser för å ena sidan den el som konsumeras i Sverige och å andra sidan den el som exporteras. Svårare än så är det inte. Därigenom stabiliseras de svenska elpriserna utan att det påverkar Sveriges möjligheter att exportera fossilfri el till kontinenten. Vi blir inte en ö för det.
Fru talman! Det finns mycket att säga om elmarknaden och hur den regleras och fungerar - eller rättare sagt hur den inte fungerar. Ni skulle bara veta hur mycket reaktioner jag får från medborgare som har det knapert när de ser hur elnätsägare och elproducenter höjer sina avgifter. Nätägarna har höjt de fasta avgifterna med 70 procent sedan nyår. Är det rimligt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Jag förundras över hur vi i oppositionen har misslyckats med att söka alla möjliga synergier inom energiområdet. Där har vi i oppositionen misslyckats.
Vi får nog alla signaler om vad som gäller för ersättningar till kommuner när de till exempel upplåter närmiljö till vindkraft. Det saknas incitament.
Den enorma kapitalöverföring som skett från svenska företag och konsumenter till elproducenterna, nätägarna och staten är hutlös - och allt med regeringens tysta godkännande. Jag väntar bara på att svenska folket ska säga att nu är det nog.
Som jag nämnde i ett replikskifte kommer jag när vi om ett tag debatterar propositionen om energipolitikens långsiktiga konkurrenskraft att ge mer detaljerade exempel på hur regeringen äventyrar svensk konkurrenskraft.
Jag är ärligt talat mycket förvånad över hur en regering som många tänker står på industrins och småföretagarnas sida saboterar svensk konkurrenskraft bara för att blidka kärnkraften - oavsett vad jag tycker om den. Till syvende och sist handlar det om att man inte vill ha ett scenario där elsystemet klarar av att balansera effekt med förnybar produktion, lagring, ny teknik, smarta elnät och så vidare, för om detta skulle fungera 2035 skulle planerna på ny kärnkraft urholkas och investerarna dra sig ur. Men om regeringen inte bryr sig om hur dyrt det kommer att bli för skattebetalarna eller att konkurrenskraften urholkas, ja, då dansar man fortfarande efter SD:s pipa.
Fru talman! Detta måste jag få sagt. Det är bara från ett parti jag har hört en riksdagsledamot säga att LKAB aldrig kommer att tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Det enda jag hör är nej, nej, nej. Ledamoten påtalar förvisso problemen med volatila priser och prisökningar som skadar konkurrenskraft och företag. Det pratas också om konsekvensanalyser. Men till saken hör att vi sitter med konsekvenserna av tidigare förd politik, och den politiken var Vänsterpartiet en del av. Finns det någon självreflektion?
Ledamoten talar emot kärnkraften. Någonstans ska den väl få finnas kvar i energimixen, men Vänsterpartiet sätter stort hopp till exempelvis vätgasteknik. Men den är otroligt ineffektiv, svår att hantera miljövänligt, väldigt reaktiv och har ännu inte provats i stor skala. Jag vill höra lite mer om hur Vänsterpartiet vill se elmarknaden utvecklas framöver, och då menar jag inte pristak utan produktionskapacitet och hur den fördelas i Sverige.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Jessica Stegrud för frågorna.
Givetvis finns det självkritik, bland annat vad gäller skatten på kraftvärmeverk och konsekvenserna av det. Den kritiken tar jag till mig.
Men Sverigedemokraterna och Jessica Stegrud får nog också vara självkritiska så småningom. Vänsterpartiet vill se över elsystemet i sin helhet, men vad säger industrin? Det var en representant från Sverigedemokraterna med i Kiruna, och jag hoppas att han förmedlade det LKAB sa. Budskapet var tydligt. De vill ha tillförlitlighet så att de vet att det finns så mycket energi som de behöver när de gör sina investeringar. De pratade om förnybart, vindkraft och det som levererar billig el. Det var tydligt och utan frågetecken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Man bör ha bilden framför sig att vi har investerare som i dag står på kö men att det finns kommuner som säger nej till havsbaserad vindkraft från vindkraftverk som står så långt ut i havet att de knappt syns. Högerstyrda kommuner säger nej, men man törs inte trampa dem på tårna och säga att detta inte är rimligt.
Vad gäller Stegruds anförande råder det ingen tvekan om Stegruds och Sverigedemokraternas syn på vindkraft. Ni vill inte ha det. Ni tar bara upp nackdelarna med vindkraft, och det är ett problem.
Fru talman! När ledamoten talar om industrin handlar det oftast om några få riktigt stora industribolag i norr. Men Sverige är större än så, och det finns en mängd små och medelstora företag och industrier i södra och mellersta Sverige som också behöver komma till tals och som upplever konsekvenserna av den tidigare förda politiken, nämligen det jag tjatar om hela tiden: elöverskott varvat med effektbrist. Det är inte ett tecken på en marknad och ett elsystem i balans, och som det har påpekats tidigare här tar det tid att bygga upp ett välfungerande och stabilt elsystem igen. Jag tycker därför att det blir lite snävt.
Vad gäller vurmen för kärnkraft ser jag som min uppgift som politiker att se till hela elsystemet. Faktum är att vi behöver en stabil baskraft. När det inte blåser, blåser det inte, och då måste något annat gå in och täcka upp. Att fylla på systemet med en massa väderberoende energislag kan gå snabbt, men det finns en massa annat att ta hänsyn till. Jag har ingen förkärlek för något kraftslag per se, utan jag och Sverigedemokraterna ser till hela systemet. Poängen är att det måste fungera för alla i vårt land.
Att döma av resultatet av vindkraftsetableringarna har incitamenten varit fel. När det blåser mycket blir det elöverskott, och priserna dumpas. Många vindkraftsbolag går nu med förlust och genererar varken vinst eller utdelning. Det är en varningssignal. Den havsbaserade vindkraften säljs till väldigt höga priser i Norge, och samma signal kommer från Storbritannien. Man måste titta på helheten och lönsamheten.
Fru talman! När det gäller vindkraftsparker som går med förlust hoppas jag att ledamoten har satt sig in i varför det ser ut så. Man har sålt mycket billigt på långtidskontrakt, och när Ukrainakrisen kom steg priserna. Det är inga konstigheter. Men vindkraftsparkerna är fortfarande det billigaste produktionsslag som finns. Jag har träffat ägare som huserar på samma områden och hört hur de ser på det kinesiska ägandet, och jag hoppas att det kommer att lösa sig. Några har förhandlat sig till nya kontrakt, och de klarar sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Ledamoten säger att det är några få bolag i norra Sverige, men på sträckan Kiruna-Narvik går den tyngsta lasten i Sverige. Industrierna där uppe kommer att göra stordåd när de tar bort sina utsläpp, men utsläpp är inget som berör några partier i Sverige på kort sikt. Givetvis ska även södra Sverige ha el när det behövs, men då kan borgerliga kommuner inte stup i ett säga nej till varje vindkraftspark. Det är havsbaserade vindkraftsparker som står en mil ute till havs och knappt syns, men de säger nej.
Jag är övertygad om att om fem till tio år har vi effektbalans med förnybart, om man låter det ske. Men om man sätter käppar i hjulet blir det givetvis svårare.