Riksflödet
Logga in
Svarade Christofer Bergenblock i en replik ·

Peter Hedberg (S) om Kommunala och regionala frågor

Peter Hedberg (S) svarade Christofer Bergenblock i en replik om Kommunala och regionala frågor i debatten ”Protokoll 2023/24:81 Torsdagen den 7 mars” den 7 mars 2024.

Christofer BergenblockC· i en replikTack för anförandet, Peter Hedberg! Det känns roligt att du lyfte upp de bitar från Centerpartiets förslag som du tycker är bra. Det gäller tankarna om att differentiera möjligheterna till olika former av verksamheter i…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag skulle inledningsvis vilja yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag har funderat en hel del på var jag skulle börja när det kommer till att debattera detta betänkande. Nu hann jag inte först, men jag tänker gå tillbaka till gårdagen, som några har varit inne på.

I går anordnades ett seminarium i riksdagens andrakammarsal för att uppmärksamma det faktum att regeringsformen från 1974 fyller 50 år. Det var ett seminarium som talmannen och KU bjöd in till. Kungen och kronprinsessan närvarade tillsammans med en stor skara före detta statsministrar, före detta talmän, riksdagsledamöter och företrädare för det offentliga Sverige.

Det är tänkvärt att den kung som närvarade i går för att uppmärksamma regeringsformens första 50 år är densamme som när regeringsformen kom till. Men det fanns också andra som närvarade i går och som var med redan på den tid det begav sig. Tiden medger inte att jag nämner alla, men där fanns Ingvar Carlsson, Lena Hjelm-Wallén och den för KU bekante Anders Björck. Det är personer och politiska företrädare som är en länk till historien, och de kunde dela med sig av sina erfarenheter till oss.

I den regeringsform som dessa personer formade och beslutade om finns den vackra lydelsen i 1 kap. 1 § andra stycket: "Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse."

Det är viktiga och förpliktande ord, som tydliggör att kommuner och regioner är bärande delar i det svenska statsskicket. Jag vet att många av oss som har äran att vara riksdagsledamöter också har uppdrag i våra hemkommuner och ibland också inom regionerna. Själv är jag fullmäktiges ordförande hemma i Kramfors kommun. Jag tycker att jag på så sätt får en naturlig koppling till det som sker på hemmaplan och kan delta i de lokala demokratiska processerna. Det är av betydelse.

Det är av stor betydelse att vi som sitter i riksdagen förstår kommunernas olika förutsättningar och att vi förstår de effekter som besluten vi fattar här inne får ute i landet.

Socialdemokraterna står som sagt bakom utskottets förslag i betänkandet, vilket är att avslå samtliga motioner. Men jag tycker ändå att Centerpartiets utgångspunkter gällande den asymmetriska ansvarsfördelningen är intressanta och värda att nämnas.

Kommunerna har, som vi vet, olika förutsättningar att klara av de uppdrag som har ålagts dem. I betänkandet och i sina reservationer lyfter Centerpartiet fram svårigheter gällande att rekrytera specialistkompetens. Men problemen gäller också så grundläggande funktioner som till exempel räddningstjänst eller att hitta gode män. Det finns stora behov, men utmaningarna är också stora.

Kommunala och regionala frågor

Kommunperspektivutredningen, som det finns referenser till i betänkandet, överlämnade den 24 januari i år sitt betänkande, som anknyter till de här frågorna. Den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg konstaterade att det ute i landet finns ett tämligen ljumt eller svalt - välj ord själv - intresse vad gäller frivilliga sammanläggningar. Men han konstaterade också att detta kan komma att förändras, kanske redan inom en tioårsperiod.

Utredningen föreslog även att regeringen bör utreda en ny lagstiftning om geografiska samverkansområden och systematisk uppgiftsfördelning, något som lyfts fram i betänkandet.

Utredningen menar att detta kan vara ett sätt för kommunerna att samarbeta mer. Därför ser vi socialdemokrater fram emot hur regeringen avser att agera framgent gällande rekommendationerna. Det är nämligen så att vi måste tänka utifrån de långa linjerna - något som betonades en hel del under gårdagens seminarium och något som jag tror att konstitutionsutskottets alla partier och ledamöter kan vara en viktig bidragande kraft i.

Jag vill också lyfta upp säkerhetspolitiken. Det är ju en speciell dag i dag, särskilt för dem som har förespråkat ett Natomedlemskap. Säkerhetspolitiken och den civila beredskapen har blivit högaktuella områden, inte bara på nationell nivå utan också regionalt och lokalt.

Utifrån det jag nyss nämnde om kommunernas och regionernas olika förutsättningar blir det naturligtvis nödvändigt för i första hand regeringen men också alla andra partier i riksdagen att noga följa det arbetet i kommuner och regioner. Vi behöver också skjuta till de medel som är nödvändiga för att säkerställa tillräckligt god beredskap i enlighet med de ambitioner vi nu har.

Herr talman! Avslutningsvis: Det är inte bara förhållandet mellan det nationella och de regionala och kommunala nivåerna som behöver uppmärksammas. Vi i konstitutionsutskottet besökte tidigare i veckan Bryssel och olika institutioner inom Europeiska unionen. EU påverkar i allra högsta grad kommuner och regioner. Och många kommuner och regioner är aktiva aktörer i olika EU-forum och samarbeten.

Som avslutning på detta anförande skulle jag därför vilja säga till alla som tittar på denna debatt och till de skolklasser som tidigare satt på läktaren här och nu förhoppningsvis vandrar runt i riksdagen att rösta i valet till Europaparlamentet. Det påverkar oss alla - riksdag, kommuner och regioner. Rösta!

(Applåder)

Herr talman! Tack för anförandet, Peter Hedberg! Det känns roligt att du lyfte upp de bitar från Centerpartiets förslag som du tycker är bra. Det gäller tankarna om att differentiera möjligheterna till olika former av verksamheter i kommunerna eller asymmetriskt ansvar, som det kallas i betänkandet.

Precis som ledamoten lyfter fram ser det väldigt olika ut i våra kommuner. Ledamoten själv kommer från Kramfors som har ungefär 18 000 invånare. Det sträcker sig från 2 400 invånare i Sveriges minsta kommun upp till nästan 1 miljon i den största. Det är inte konstigt att förutsättningarna ser väldigt olika ut mellan Dorotea, Kramfors, Varberg och Stockholm.

Likväl väljer Socialdemokraterna att rösta nej till de förslag som Centerpartiet lyfter fram. Jag förstår att en del av det är kopplat till Kommunperspektivutredningen, som tar upp delar av detta. Den skulle i förlängningen kunna innebära genomförande av en del av de förslag som Centerpartiet lyfter fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Ledamoten tog dock inte upp ett av Centerpartiets förslag som inte nämns av Kommunperspektivutredningen: ett nytt frikommunförsök. Socialdemokraterna stod bakom det frikommunförsök som genomfördes under hela 80-talet och som resulterade i den nya kommunallagen från 1991.

Min fråga till Socialdemokraterna och ledamoten blir alltså: Varför ställer Socialdemokraterna inte upp i dag på ett motsvarande och kanske ännu mer omfattande frikommunförsök för att ge kommuner som till exempel Kramfors möjlighet att hitta nya vägar i styret av sin verksamhet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en replik i en KU-debatt! Det hör inte till vanligheterna.

Jag vill återkoppla till det jag sa i mitt anförande gällande de långa linjerna. I konstitutionsutskottet diskuterar vi ofta den frustration vi kan känna över att våra politiska partier inte i tillräckligt stor utsträckning diskuterar längre än ibland kanske kvartalsvis eller i bästa fall per budgetår.

Precis som ledamoten lyfter upp nämnde jag Kommunperspektivutredningen. Men jag tycker egentligen inte att diskussionen behöver stanna där. Vi har en hel del att diskutera, till exempel dimensionering av gymnasieskolan, kostnaderna och ansvaret för högspecialiserad vård, räddningstjänst och en mängd andra olika områden.

Socialdemokraterna säger nej till de motionerna i dag, eftersom vi vill se ett större grepp, ett helhetsgrepp, om kommun- och regionfrågan. Nu väntar vi till exempel på Utjämningskommitténs förslag. Det ska komma till sommaren, om jag inte minns fel.

Det finns ganska många trådar som vi behöver plocka upp. Socialdemokraterna har egentligen inte uteslutit någonting på lång sikt, förutom att vi är väldigt tveksamma till att centralisera mer makt till Stockholm och den här nivån.

Jag lyfte fram Centerpartiets viktiga diskussion om den asymmetriska ansvarsfördelningen. Men jag är nog inte villig att här och nu säga ja till någon av de specifika motionerna. Jag förutsätter att vi kan komma tillbaka till det och diskutera vidare i utredningar och debatter.

Herr talman! Jag tackar för svaret på repliken. Jag sitter som ordinarie ledamot i socialutskottet. Där har vi för vana att ta replik på varandra. Jag kanske för över detta som ersättare i konstitutionsutskottet i denna debatt. Det är ofta i de här debatterna som man kan känna på och pröva varandras ingångar.

Herr talman! Det gläder mig att Socialdemokraterna är tydliga med att de inte längre vill centralisera mer makt till den statliga nivån. Den formen av förslag hör vi med jämna mellanrum från liberaler, som vill centralisera hela skolväsendet till staten, och kristdemokrater, som vill centralisera hela sjukvården till statlig nivå. Det löser inte någon form av problem över huvud taget. Gigantiska omorganisationer mår samhället knappast bra av.

Vi måste däremot vara öppna och pröva nya idéer och grepp och försöka hitta vägar framåt när det gäller de stora olikheter som finns mellan kommuner och regioner i dag. Just därför lyfter vi fram frikommunförsöket som genomfördes under en väldigt lång period, i princip hela 80-talet. Det resulterade i förslag och förändringar i början av 90-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Även om Socialdemokraterna inte ställer sig bakom motionsyrkandet i kammaren i dag kan det finnas anledning att fundera på och ta den diskussionen med sig tillbaka till partiet. Ett nytt frikommunförsök, där initiativet till stor del kommer underifrån, tror jag skulle gagna utvecklingen i våra kommuner, som ser så olika ut.

Herr talman! Om vi har lärt oss någonting de senaste fem tio åren är det att vi inte har råd att utesluta någonting när det gäller olika former av samverkan och samarbeten kommuner och regioner emellan. Vi har ju ett delat ansvar för mycket - sjukvården, skolan och andra områden - mellan staten, regionerna och kommunerna. Och vi har 290 kommuner i landet. Precis som ledamoten lyfte upp i sin första replik varierar de i fråga om både geografisk yta och befolkningsstorlek.

Det är inte jag som bestämmer hela det socialdemokratiska partiets politik - tack och lov för det! - utan det gör partikongressen. Men vi i KU arbetar med de långa linjerna, försöker höja blicken och se framåt; vi blickar kanske inte tillbaka särskilt mycket utan tittar på vad vi kan göra bättre. Jag tror att den diskussionen kan bli ganska levande. Om regeringen går vidare med förslagen från Kommunperspektivutredningen, på vilket sätt som man nu väljer att göra det, kommer Socialdemokraterna naturligtvis att vara en bidragande part.

Men jag vill poängtera att riksdagens alla partier har ett ansvar för att diskutera kommuners och regioners långsiktiga förutsättningar, mer än vad som gäller för just en vårändringsbudget eller en höständringsbudget. Verksamheterna som bedrivs där är alltför viktiga för att handla om bara de dagsaktuella behoven och kriserna.

Jag tackar för replikerna. KU är också ganska roligt, eller hur?

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.