Gudrun Brunegård (KD) om (forts. från § 7) Kommunala och regionala frågor (forts. KU15)

Fru talman! I kommunerna bygger vi Sverige. Så sa Birger Ekstedt, som var Kristdemokraternas första partiordförande. Partiet bildades den 20 mars 1964, i dagarna för 60 år sedan.

Nog ligger det mycket i det påståendet, för i kommunerna bygger vi bokstavligen våra hem. Där behöver alltså finnas en bostadsplanering. I kommunerna får våra barn sin barnomsorg och sin skolgång, och det är i kommunerna som våra äldre nära och kära får sin omsorg på livets höst. Dessa områden är kommunala ansvar, även om uppgifterna i vissa fall kan utföras av någon annan.

Till den kommunala sektorn hör formellt också regionerna, eller landstingen som de hette fram till 2018, under mer än 150 års tid. Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvård och numera också för kollektivtrafik och regional utveckling.

Kommuner och regioner är dessutom på många håll, utan konkurrens, de största arbetsgivarna. Ju mer man tänker på det, desto mer inser man hur rätt Birger Ekstedt hade: I kommunerna bygger vi Sverige.

Sedan kommunreformen 1971 har Sverige ett enhetligt kommunbegrepp, med en gemensam lagstiftning och med ansvar för samma uppgifter i hela landet.

När vi i går högtidlighöll 50-årsdagen för riksdagens beslut om regeringsformen ställde jag frågor om det grundlagsskyddade kommunala självstyret, för just det faktum att kommuner och regioner ansvarar för samma uppgifter gör att medborgarna med rätta har en förväntan att få god och likvärdig kvalitet i skolan, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, oavsett var man bor i landet. Men med olika yttre utmaningar och med förändrad demografi har förmågan att möta dessa förväntningar och krav förändrats.

Om en kommun i dag inte själv kan rekrytera hemspråkslärare kan man exempelvis via digitala hjälpmedel lösa det med fjärrundervisning från en annan kommun. Har regionen för få röntgenläkare kan röntgenbilderna läsas av med hjälp av radiologer så långt borta som i Australien. Och kommuner kan bilda olika typer av kommunalförbund eller gemensamma nämnder för att klara av att tillgodose behovet av sakkunniga inom exempelvis miljö- och byggområdet.

En viktig princip inom politiken är medborgarnas möjlighet att vart fjärde år utkräva ansvar av de förtroendevalda. Det är förstås svårare med samverkansformerna. Men det finns områden där ansvariga kommun- och regionpolitiker inte har lyckats hitta lösningar på sina utmaningar. Regeringar har med både piska och morot försökt stimulera fram kreativa lösningar på hur regionerna kan korta vårdköer eller hur behandling av specifika sjukdomar genom nationella riktlinjer ska utföras enligt best practice, oavsett var i landet patienten bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Just nu utreds olika sätt att klara utmaningarna, både möjligheten för kommuner att på frivillig väg gå samman för att bättre kunna fullgöra sina uppgifter och möjligheten att införa starkare statlig styrning av vården, till exempel. Det är en svår och viktig balansgång mellan kommunal självstyrelse och medborgarnas rätt till likvärdig välfärd.

Ett antal utredningar och rapporter, som just nu handläggs i Regeringskansliet och som tidigare talare har pekat på, visar att regeringen är väl medveten om problematiken och arbetar aktivt för att hitta lösningar.

Fru talman! Med dessa reflektioner yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack för frågan, Christofer Bergenblock!

Detta är en hypotetisk fråga. Det ligger förmodligen ganska långt fram i tiden. Vi ingår i ett samarbete med andra partier. Det var väl Olof Palme som sa att politik är det möjligas konst. Man får hitta vägar att genomföra det som är möjligt på det sätt som är möjligt. Vi är glada över att vi nu utreder om och hur man kan få till en starkare statlig styrning.

Vi har, som jag var inne på, sett att 21 olika regioner inte klarar av att tillgodose medborgarnas rättmätiga behov av likvärdig vård i dag. En region kan ha årslånga köer för en viss åtgärd medan andra regioner kan klara av den på några veckor. Då är det inte jämlik vård. Under covid-19-pandemin kunde vi också se hur väldigt olika regionerna klarade av det. Jag är därför glad att regeringen med stödparti har hittat åtminstone den minsta gemensamma nämnaren: en starkare statlig styrning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Det finns olika sätt att styra statligt, exempelvis genom gemensamma nationella riktlinjer för hur olika sjukdomar ska behandlas, enligt best practice. Men trots att man har det klarar inte alla regioner av att ge den vård som man har fastställt.

Vi måste göra avvägningar. Vad är medborgarnas behov? Och vad är politiskt möjligt?