Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Oscarsson (KD) om (forts. från § 15) Livsmedelspolitik (forts. MJU9)

Magnus Oscarsson (KD) höll ett anförande om (forts. från § 15) Livsmedelspolitik (forts. MJU9) i debatten ”Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 mars” den 6 mars 2024.

Fru talman! Vi debatterar här i eftermiddag ett betänkande om livsmedelspolitiken. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I juni i år är det sju år sedan vi i denna kammare antog livsmedelsstrategin. Det var ett oerhört viktigt beslut för Sveriges alla jordbrukare. Att den över huvud taget blev till var tack vare dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, och jag vet många jordbrukare som menar att det här beslutet innebar att man faktiskt kunde satsa på den gröna näringen.

Men tyvärr betydde inte strategin så mycket. När man frågar näringen blir svaret alltid att det bara är en strategi med en massa ord men väldigt lite verkstad. Så upplevs den. Ingen bonde som jag har pratat med har märkt av att det har blivit mer lönsamt eller mer konkurrenskraftigt eller att regelbördan blivit lättare. Inte heller har livsmedelsförsörjningen ökat. Den ligger tyvärr stadigt under 50 procent.

Fru talman! När jag möter jordbrukare runt om i landet är det några frågor som alltid dyker upp i diskussionen. Vi är säkert fler som är med om samma sak. Det handlar om lönsamheten, konkurrenskraften, regelbördan och livsmedelsförsörjningen. Dessutom har vi en miljöbalk som klassar jordbruket som miljöfarligt. Med andra ord: När mjölkbonden går ut till mjölkstallet för att mjölka på morgonen är det en miljöfarlig verksamhet.

En bärande del i livsmedelsstrategin var att vi skulle öka livsmedelsförsörjningen och stärka livsmedelsberedskapen i landet. Från att det varit en icke-fråga för många i samhället och även för politiken är det nu en högst relevant och viktig fråga. När jag ställde frågor om detta till generaldirektören för MSB för några år sedan var han ärlig och sa att de inte jobbade med den frågan över huvud taget. Det var en icke-fråga.

Den dåvarande regeringen tillsatte en utredning som för några veckor sedan redovisade sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid. Det här är en utredning som är oerhört viktig och som lyfter fram olika saker som vi måste göra i Sverige för att få högre beredskap.

Fru talman! Det måste finnas mat för våra medborgare även i kris- eller krigstider. Här är vårt grannland Finland ett lysande exempel. De har tänkt till och kan mätta sin befolkning i över ett halvår utan att behöva importera ett enda vetekorn! I Sverige handlar det om en till två veckor. Sedan är det tomt i hyllorna. Så kan vi naturligtvis inte ha det.

Fru talman! Jag har en god vän som är mjölkbonde och som bor i Jönköpingstrakten. Han berättade för mig att när han på 60-talet ville ta över mjölkgården från sin pappa gick han till banken. Då sa banktjänstemannen: Hur kan det vara möjligt att du ska bli bonde? Vet du inte att vi inte ska producera maten i Sverige? Vi ska ju få mat utifrån, från andra länder som producerar den.

Det här, mina vänner, var som sagt på 60-talet, och då kan man förstå hur det har blivit som det har blivit. Under så lång tid har samhället sagt att någon annan ska producera maten, medan vi ska göra någonting annat. Vi behöver inga bönder. Här finns annan politik!

Det är klart att vi inte kan ha det så här. Vi måste ha en livsmedelsproduktion värd namnet.

Fru talman! Jag är tacksam över att vi nu har en regering som tar de här frågorna på största allvar. Efter att man har samlat in synpunkter från jordbrukare och aktörer inom den gröna näringen händer det nu väldigt mycket rörande svensk livsmedelsproduktion. Livsmedelsstrategins intentioner kommer att genomföras, och regeringen tillsätter nu ett råd med aktörer med fokus på att nå målen i livsmedelsstrategin.

I enlighet med livsmedelsstrategin har regeringen även beslutat att tillsätta en utredning om svensk konkurrenskraft och djurvälfärd som kommer att redovisas i juni - jätteviktigt, precis som många jordbrukare säger. Dessutom tillsattes nyligen en utredning om regelförenkling och översyn av kontroller och avgifter inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Även detta är otroligt viktigt. Vi vet att det är precis det här som våra svenska jordbrukare talar om.

Fru talman! En fråga som jag tycker är jättespännande är att vi har en miljöbalk som säger att det är en miljöfarlig verksamhet att bedriva jordbruk. Jag, min kollega John och andra kollegor runt om i laget har haft den här diskussionen med jag vet inte hur många ministrar under den tid som vi satt i opposition. Vi frågade och frågade, och de sa: Nej, det går inte att förändra miljöbalken.

Men vad händer nu? Jo, nu säger regeringen att man ska se över det här för att se hur man kan ändra uttrycket "miljöfarlig verksamhet" till något annat. Det, mina vänner, är väldigt positivt!

Till sist vill jag säga något om hur viktigt det är att konsumenterna ska få veta i vilket land maten produceras. Regeringen försökte få med sig EU på det förslaget, men det gick inte. Därför kommer nu regeringen att komma med förslag om åtgärder. Även det här är en viktig signal till Jordbrukssverige.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Vi är överens om att det är jätteviktigt att veta varifrån maten kommer. Vi socialdemokrater vurmar för att det ska bli enklare att göra medvetna val både på restauranger och ute i butiker.

Vi vill se mer svenskt på tallriken och i glasen, och vi tror att ett viktigt steg i detta är att införa ursprungsmärkning av kött på restauranger och i storhushåll. Ledamoten nämnde konkurrenskraften, och vi socialdemokrater är säkra på att det är ett viktigt steg i arbetet för att införa denna typ av ursprungsmärkning.

Vi socialdemokrater har tidigare, i regeringsställning, försökt införa egna nationella bestämmelser på detta område. Vi skickade in en anmälan till EU-kommissionen som landsbygdsminister Peter Kullgren, som tillhör ledamotens eget parti, drog tillbaka när han tillträdde.

Sedan dess har vi socialdemokrater bevakat frågan med stort intresse och i ett antal interpellationsdebatter försökt få svar på hur regeringen tänker agera, särskilt nu när vi vet att de EU-gemensamma bestämmelserna stoppats. Därför blev vi extra glada när landsbygdsministern i den senaste debatten öppnade upp för att kolla på möjligheten att lägga fram förslag om att införa egna nationella bestämmelser. Vi hör också att ledamoten själv är positivt inställd till detta.

Jag vill därför fråga ledamoten: Hur långt har man kommit i processen, och hur lång tid kan vi förvänta oss att det ska ta innan vi ute på restaurang kan få veta varifrån köttet som vi äter kommer?

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Skönnbrink, för din mycket viktiga fråga!

Precis som ledamoten var inne på har det varit en del interpellationsdebatter som jag själv har sett och hört. Det här är en fråga som har varit aktuell under en tid och som landsbygdsministern, som ledamoten nämnde, har öppnat upp för. Vad jag förstår är det på gång, och regeringen jobbar med frågan för att se hur man kan göra på bästa sätt.

Som ledamoten var inne på har man försökt, men man gick så att säga på pumpen när EU sa att det inte skulle bli något av. Då förstod vi att vi måste göra något själva, för frågan är viktig.

Konsumenterna ska kunna veta varifrån köttet eller kycklingen kommer och vad som serveras på tallriken. Sedan får man som konsument göra sina egna val. Konsumenterna måste få upplysningar om vilket land det kommer ifrån. Detta tycker jag är viktigt.

Jag vet som sagt att regeringen kommer med förslag om detta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag vet inte riktigt på vilket sätt ledamoten menar att man har försökt. Som jag sa gjorde vi tidigare, i regeringsställning, en anmälan till EU-kommissionen, men den anmälan valde landsbygdsminister Peter Kullgren att dra tillbaka för att invänta EU-gemensamma bestämmelser på området.

Med facit i hand är det beklagligt att det har gått ett och ett halvt år men att det fortfarande inte har hänt något i denna fråga. Det känns som att processen behöver påskyndas ganska mycket då vi behöver göra allt vi kan för att öka självförsörjningsgraden och få fler att välja svenska alternativ.

Jag var på en UF-mässa i Karlstad och träffade ungdomar som hade tagit fram en merch, alltså en t-shirt, med texten Ät svenskt kött! Det är glädjande att de också tycker att detta är en viktig fråga. Tyvärr får man inte ha den typen av kläder på sig i kammaren - annars hade jag burit tshirten här i dag. Jag stöttar dem helhjärtat i detta.

Åtta av tio konsumenter tycker att detta är en viktig fråga. De vill veta varifrån köttet kommer. Som ledamoten säger ska man veta om det är svensk oxfilé man får på tallriken eller om den kommer från Brasilien. Det är väldigt skevt i dag. När man rullar köttbullar hemma har man full koll på varifrån nötfärsen kommer, men om man går ut och äter på restaurang har man ingen koll på vilket ursprung hamburgaren har.

Jag vill därför fråga ledamoten: Vad är det som gör att man låter denna process ta så lång tid? Vi vet att vi särskilt i tider av höjd beredskap behöver öka produktionen av svenska livsmedel, och då behövs denna typ av åtgärder här och nu. Vad är det som gör att man inte försöker skynda på detta så att vi får det på plats snart?

Fru talman! Tack återigen, ledamoten Sofia Skönnbrink, för din fråga!

Det var tydligt när regeringen lyfte upp förslaget i EU-sammanhang att man inte fick gehör för det, och då tog man bort det. Sedan försökte man påverka på olika sätt under en tid, men man märkte att det inte gick. Som ministern svarade i interpellationsdebatten tänker man därför ta tillbaka frågan och komma med förslag.

Det jag hör från regeringshåll är att man jobbar aktivt med detta nu, så det kommer säkert snart ett förslag om hur man vill åtgärda det. Precis som ledamoten var inne på är det en viktig fråga att konsumenter som tycker att detta är viktigt ska veta varifrån maten kommer.

Ledamoten var inne på att ungdomar nu säger att man till exempel ska äta svenskt kött. Det är jätteviktigt. Vi är säkert många politiker här i kammaren som står bakom att det är viktigt att jobba för svenskt kött och även svenskt jordbruk.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.