Ciczie Weidby (V) om Offentlig upphandling

Herr talman! Varsamhet och sparsamhet med skattebetalarnas pengar är ett avgörande uppdrag för oss som fått förtroendet att företräda medborgarna och förvalta det gemensammas resurser.

Rätt använda är offentliga upphandlingar ett redskap för att få så mycket som möjligt för varje skattekrona. Fel använda kan de leda till snårig byråkrati som skapar suboptimering och slöseri.

Herr talman! Offentliga upphandlingar ska främja konkurrens, kvalitet och innovation. Upphandlingssystemet ska utvecklas och vårdas genom lagstiftning men också genom nya modeller inom befintligt regelverk.

Ett exempel på detta är hur fler och fler aktörer använder olika dynamiska inköpssystem för att säkerställa kontinuerligt hög kvalitet och samtidigt kontinuerligt konkurrensutsätta priser. Det visar sig av verkligheten fungera på såväl byggtjänster som fruktinköp.

Vi främjar en öppen och transparent upphandlingsprocess. Det är genom sund konkurrens som företag får lika möjligheter att delta. Då skapas också incitament att leverera det bästa möjliga erbjudandet till det offentliga som ska upphandla, vilket inte bara gynnar skattebetalarna utan också driver fram nya idéer och innovationer och hög effektivitet.

Vi värnar kvalitet och utveckling. Genom att sätta hög standard för de varor och tjänster som upphandlas säkerställer vi att det offentliga och därmed ytterst invånare eller medarbetare i verksamheter får tillgång till det allra bästa möjliga. Samtidigt vill vi främja regler som uppmuntrar företag att vara nytänkande och innovativa för att möta samhällets ständigt föränderliga behov. Upphandlingsprocesser får såklart inte låsa fast lösningar utan ska främja att vi följer med i tiden.

Byråkratin behöver minska i upphandlingsprocessen. Vi vill förenkla regler för att underlätta för företag att delta och för att snabba på beslutsfattandet så att vi kan lösa problem när de uppstår. Genom att minska onödiga administrativa bördor kan vi öppna upp för en smidigare och effektivare hantering. Det kan sänka priser och motivera fler att vara med i konkurrensen när systemet fungerar väl.

Herr talman! Lagstiftningen behöver såklart hänga ihop. Det går inte att ha en ordning där vi lagstiftar fram höga krav på producenter för att säkerställa hög kvalitet och trygghet i samhället men samtidigt hindrar myndigheter och andra aktörer från att ställa motsvarande höga krav som konsumenter. Då riskerar vi att stänga ute svenska företag från att vara med och leverera. Säkerhetsläget som vi har just nu motiverar tvärtom att vi ökar möjligheterna för svenska leverantörer och kanske också överväger om vi ibland ska begränsa andras.

Herr talman! Jens Nylander, även känd som Jens of Sweden, har nyligen satt strålkastarljuset på hur det slarvas med skattemedel. Vi i den här kammaren kan diskutera prioriteringar, skattenivåer, besparingar och satsningar, men jag tror att vi alla är överens om att kommuner, regioner och myndigheter inte ska betala dyra fakturor till företag som inte ens finns.

Nylander gör med hjälp av artificiell intelligens sammanställningar, granskningar och kontroller av miljontals fakturor. Bland avslöjandena finns ett annonsföretag som bluffat till sig nära 300 miljoner skattekronor av myndigheter.

Nylander avslöjar också hur slöseriet kan bli när upphandling inte används. Exempelvis har en kommun köpt tjänster för ungefär 3 500 kronor i timmen, totalt nära en halv miljon, utan att över huvud taget prisjämföra. En annan kommun köpte ett gäng elverk utan serviceunderlag på en övergiven militäranläggning för 2,1 miljoner skattekronor.

Nylander har upptäckt personer som arbetat heltid i en myndighet och samtidigt fakturerat en annan myndighet via bolag för samma tid. Det är sådant som kan vara svårt att upptäcka för en person men som med hjälp av den tekniken går att upptäcka, precis som man upptäckte att assistansbolag förfalskat årsredovisningar genom att ett AI-verktyg kände igen identiska texter över flera år. Detta är artificiell intelligens i det allmännas tjänst.

Herr talman! Den här typen av AI-avslöjanden påminner om att det bästa botemedlet mot korruption och slösaktighet inom det offentliga är transparens och öppenhet. Därför är det viktigt att offentliga upphandlingar är välfungerande och görs i skattebetalarnas tjänst.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Tack så mycket, Ciczie Weidby, för frågorna!

För att börja med frågan om förenklade regler är jag ganska säker på att en hel del av inte minst de småföretagare som vill vara med och leverera när till exempel en kommun ska upphandla tjänster för parkförvaltning inte håller med om att det är så enkelt att fylla i de där 800 sidorna i upphandlingsunderlaget. Jag är ganska säker på att det finns en och annan kvinna i äldreomsorgen som gärna hade varit med och levererat när man ska upphandla en tjänst för till exempel hemtjänst men som tycker att det finns en del i underlagen som är komplicerat.

Vi ska ställa höga krav, men vi ska också vara tydliga. Vi ska se till att det är enkelt att göra rätt för dem som vill vara med och att de som åker ur upphandlingssystemet, de som inte får leverera, inte är de som fastnar i byråkrati utan de som helt enkelt inte är tillräckligt bra för att få erbjuda service eller produkter till våra invånare. Det ska vara kvalitet, inte krångel, som avgör om man är med och levererar till det offentliga för skattebetalarnas pengar.

På tal om pengar kommer vi till prisfrågan. Det är klart att i en vänsterpartists värld är detta ett nollsummespel där det inte är fråga om en välfungerande dynamisk marknad där det finns flera olika aktörer som levererar exempelvis mobiltelefoner till Alvesta kommun. Då spelar det ingen roll hur många man är eller hur väl det fungerar, för det blir direkt en fråga om att det blir sämre för någon när ett pris ska bli lägre.

Det är tvärtom så att om vi har ett välfungerande upphandlingssystem kan man komma i en situation där det finns kanske fem aktörer som är redo att erbjuda en kommun en lösning. Då kan man tänka sig att de behöver göra det till ett bättre pris än om det bara finns en. Detta är poängen. Vi ska inte pressa priser på saker när detta inte går att göra, men i välfungerande konkurrens kommer vi att få ett bättre prisläge.

Herr talman! Jag ska erkänna att det även om jag ibland kanske till och med kan prata något för fort var svårt att hinna med alla Ciczie Weidbys tre frågor på två minuter. Därför är det bra att jag nu får ägna två minuter åt den tredje frågan.

Du sätter fingret på något mycket relevant, Ciczie Weidby, när det gäller vad som inte funkar vid upphandlingar. Vi lägger oproportionerligt mycket kontroll, krav, granskning och uppföljning i upphandlingsmomentet men har alldeles för lite uppföljning under processen. Det är det som gör att vi så ofta inte får det vi har köpt - att kommuner kan ha boenden som upphandlats för unga som mår dåligt och har jättesvåra problem, där det påstås att de ska få välfungerande heldygnsvård men de inte får det. Det är det som gör att det kan finnas byggarbetsplatser som klart och tydligt uppger att de ska följa alla regler men inte gör det. Detta kan i värsta fall sluta med att människor får sätta livet till på sitt arbete. Det är helt oacceptabelt och fruktansvärt och ska inte förekomma i Sverige.

Detta är skälet till att de krav som ställs inte bara ska ställas vid ett skrivbord när det görs en upphandling utan också måste ställas genom hela leveransprocessen så att vi följer upp och säkerställer att man gör och ger det man får betalt för.

Du ber mig ange ett antal underleverantörer. Det är såklart inte möjligt för mig att säga exakt si eller så många. Det viktiga är att den som svarat på ett anbud, vunnit en upphandling och ingått ett avtal ska vara ansvarig, oavsett om man inte har en enda underentreprenör eller om man har flera. Man är ansvarig för att avtalet, lagen och alla krav som ställs följs, inte bara på leveransens första utan också på dess sista dag.