Azra Muranovic (S) om Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Det har väl inte undgått någon att det är alla hjärtans dag i dag. Det passar väldigt bra, eftersom dagens debatt ger möjlighet att tala om någonting som ligger mig väldigt varmt om hjärtat - att vi mitt i alla de problem som den här debatten skildrar också ger en bit av våra hjärtan till de människor som inte har samma förutsättningar som vi.

Genom vårt svenska bistånd kan vi bidra till att förbättra förutsättningarna att ta sig ur sjukdom, fattigdom, förtryck, okunskap och utsatthet. På så sätt kan spänningar och konflikter minska, både i länder och mellan länder. Det är också ett uttryck för en djupt medmänsklig solidaritet och omsorg om våra medmänniskor. Det är en hjärtefråga även för mitt parti, Kristdemokraterna.

En stor bit av mitt hjärta finns i Afrika, efter fyra år som sjuksköterska på Tanzanias landsbygd. Dit har vi återvänt ungefär vartannat år under ett sammanlagt tidsspann på fyrtio år.

Att ha kunnat följa ett lands utveckling under så lång tid har gett många djupa insikter, inte minst när det gäller civilsamhällets betydelse för att bygga hållbara strukturer för demokrati och utveckling samt för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Organisationerna tillför ett mervärde genom lokal närvaro och förankring och genom att de ger möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor.

Sverige ska bidra till ett livskraftigt och mångfasetterat civilt samhälle i utvecklingsländer. Det ger en styrka och långsiktighet när människor som har en gemensam värdegrund och delar intressefokus samverkar över landsgränser och kontinenter. Det minskar också risken för korruption, för det uppstår en trohet mellan tros- och intressefränder som gör att man vill hushålla med resurserna för att de ska räcka till mycket.

Fru talman! Barn är ofta de som drabbas allra mest av fattigdom, krig, klimatförändringar och katastrofer. Barn omfattas av de mänskliga rättigheterna men har också egna rättigheter som måste värnas. Genom investeringar i den yngre generationen kan man genom biståndet lägga grunden till en mer långsiktig positiv utveckling i fattiga länder.

Respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna är genomgående i regeringens politik. Jag är glad över att regeringen i upprepade sammanhang tar upp religionsfriheten och erkänner det faktum att kristna är en särskilt förföljd grupp i världen. Det är mycket oroande att ta del av rapporter om överfall mot religiösa minoriteter i Indien. Förra sommaren mördades hundratals kristna i Manipur och kyrkor brändes ned. När världen protesterade hejdades våldsvågen, men det fortsätter att komma rapporter från olika delar av landet om religiösa trakasserier riktade mot både muslimer och kristna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Indien anses vara världens största demokrati, åtminstone den folkrikaste, och är en viktig handelspartner för oss i Sverige. Vi måste trycka på gentemot den hindunationalistiska regeringen om att de mänskliga rättigheterna gäller även för kristna och muslimer.

Klimatförändringarna slår allra hårdast mot dem som redan lever i utsatthet. Regeringens fokus på klimatbistånd är därför oerhört viktigt, och man agerar på flera fronter parallellt. Genom Swedfund och de internationella utvecklingsbankerna kan vi potentiera de svenska biståndsmedlen och stödja en grön omställning för att i stor skala få ned utsläppen i länder med stor andel fossila bränslen. I många sådana länder finns också goda förutsättningar för sol- och vindkraft.

Samtidigt behöver motståndskraften mot klimatförändringar stärkas, exempelvis genom stöd till organisationer som bidrar till klimateffektiva småjordbruk. På så sätt öppnas en väg ut ur fattigdom samtidigt som bättre odlingsmetoder gör att jorden berikas, skördarna blir bättre, marken tas till vara på ett effektivare sätt, maten räcker till fler, arbetstillfällen skapas och den lokala marknaden stärks.

Fru talman! Vi lever i en svår tid. Det demokratiska utrymmet minskar i många länder. Covid-19-pandemin kastade länder och människor tjugo år tillbaka i utvecklingen, vilket inte minst gäller flickors och kvinnors rättigheter. Miljontals flickor fick avbryta skolgången och blev bortgifta. Det ledde till fler tonårsgraviditeter med ökade risker både för modern, som själv är ett barn, och det nyfödda barnet.

Klimatförändringarna leder till konflikter, brist på livsmedel och risk för att smittsamma sjukdomar sprids. Allt detta leder till att människor blir mer utsatta.

Den reformagenda som beslutades i mitten av december är viktig för att effektivisera det svenska biståndet så att det räcker till fler. Förutsättningarna konkretiseras i de olika strategier som har beslutats därefter. Det gäller strategin för demokrati och mänskliga rättigheter och civilsamhällesstrategin.

Som ett exempel på vikten av det civila samhället kan jag nämna hur civila ställde upp i Armenien när deras landsmän i höstas flydde hals över huvud från Nagorno-Karabach. Man stod vid gränsen och delade ut mat och vatten, man ställde sina bilar till förfogande för transporter och man öppnade sina hem.

Med regeringens strategi ser jag goda möjligheter att den ambition vi har om ett effektivt och generöst bistånd i världsklass ska kunna förverkligas.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för frågan.

Frågan om alla människors lika värde, det vill säga jämställdhet, är en av de bärande principerna både för vårt land sedan många år och decennier och för den regering vi har i dag. I de olika programmen, skrifterna, reformagendan och inte minst strategin för demokrati och mänskliga rättigheter, som ledamoten kan läsa, finns dessa frågor med.

Vi behöver arbeta med att stärka flickors och kvinnors rättigheter. Vi behöver också stärka hbtqi-personers rättigheter, möjligheter och förutsättningar, för det finns länder där människor förtrycks och förföljs för att de avviker från den gängse normen.

Herr talman! Det är kanske så att man läser med lite olika glasögon.

Enligt min uppfattning är dessa frågor med hela tiden, men man har tagit bort det lilla signalordet "feministisk utrikespolitik".

Vår upplevelse under den förra regeringen, eller de förra regeringarna rättare sagt, var kanske att det snarare hade blivit ett honnörsord som man hängde på lite här och där utan att det kanske innebar så stor skillnad.

Vi vill i stället jobba med det, men vi inser också att det kanske inte i precis vartenda sammanhang är aktuellt att hänga på jämställdhet, låt oss säga när det gäller vilka grödor som är lämpliga att plantera på vissa jordar, för att ta ett väldigt konkret exempel. Frågorna finns med där det är relevant.

Herr talman! Tack, Azra Muranovic, för den kompletterande frågan!

I reformagendan och banan för biståndet finns barns rättigheter med redan från början. I den övergripande och inledande delen finns ett särskilt stycke som poängterar just barns utsatta position och att vi måste värna barns specifika rättigheter. Det finns alltså med redan från början i inledningen, där tonen sätts för regeringens politik.

När det gäller de länder som ledamoten nämnde är det länder där regeringen har sagt att vi drar tillbaka det bilaterala utvecklingsavtalet. Däremot är det inget som hindrar till exempel de barnrättsorganisationer som arbetar i länderna från att fortsätta att göra det. Det globala biståndet finns ju där, och civilsamhällesagendan finns där.