Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magdalena Thuresson (M) om Utrikespolitisk debatt

Magdalena Thuresson (M) höll ett anförande om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari” den 14 feb 2024.

Fru talman! Det finns onekligen mycket att ta upp i en utrikespolitisk debatt den 14 februari 2024.

Processen att bli medlem i Nato, som inleddes våren 2022, är på väg mot mål. Sverige kommer snart att vara medlem i Nato. Endast ett medlemslands slutgiltiga ratificering återstår. Det betyder att vi inom kort kan påbörja nästa del, att bygga ett försvar tillsammans med våra allierade. Sverige står inte längre ensamt.

I december presenterade regeringen den nya reformagendan som pekar ut inriktningen för det svenska, mycket omfattande, biståndet de kommande åren. Situationen i Röda havet intensifieras och kan få omfattande följder. Protesterna i Iran är inte längre högst på agendan, men det modiga folket i Iran behöver fortsatt omvärldens stöd.

Om mindre än 100 dagar kan väljarna gå till vallokalerna och rösta i Europaparlamentsvalet. I höst är det presidentval i USA, ett val som kommer att påverka också oss.

Fru talman! Jag har bara sex minuter till mitt förfogande. Jag kommer därför att avgränsa mig till två saker, det långsiktiga stödet till Ukraina och den humanitära situationen i Gaza.

Ryssland har under lång tid utmanat och hotat den europeiska säkerhetsordningen. Många har varnat, men de flesta ville inte inse allvaret i och med Rysslands agerande. För snart två år sedan var det ingen som längre kunde blunda.

Det vi inte trodde skulle kunna hända hände. Det var en fullskalig invasion av ett självständigt, fredligt och demokratiskt land i Europa - krig. Trots att många före invasionen sa att priset av en invasion skulle bli för högt för Putin var det så det blev.

Den politiska ledningen i Ryssland agerar laglöst och tvekar inte att använda militärt våld och våld mot civila för att nå sina politiska mål.

Fru talman! Det är obehagligt att tänka på kriget. Det är inte långt bort, och det är grymt. Rysslands angrepp mot civila väcker avsky. Tanken på de kidnappade och bortförda ukrainska barnen lämnar ingen oberörd. Ukraina måste inte bara vinna det här kriget. Världen måste också hålla Ryssland ansvarigt för sina brott.

Sverige har hittills stöttat Ukraina med stöd motsvarande 30 miljarder kronor. Det är ett omfattande stöd. Men vi måste vara förberedda på att stötta Ukraina under väldigt lång tid, och det kommer att kosta väldigt mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men priset att inte stötta Ukraina är mycket högre, fru talman. Vad skulle det betyda för svensk säkerhet och säkerheten i vårt närområde om Rysslands olagliga och oprovocerade krig lönar sig?

Det vore katastrofalt, eftersom det skulle skicka en signal till Ryssland att det kan nå sina mål genom att totalt ignorera alla internationella överenskommelser som vi enats om ända sedan det andra världskriget.

Ryssland vill ändra den internationella rättsordningen och är dessutom en kärnvapenmakt. Omvärlden måste visa Ryssland att militärt våld inte kan flytta landgränser.

Det är därför helt avgörande för säkerheten i Sverige, i vår del av världen, ja för hela världen, att Ukraina vinner kriget mot Ryssland. För det kommer omvärldens stöd att vara avgörande.

De flesta bedömare spår att kriget kommer att pågå länge, och att Ryssland väntar ut att väst ska bli krigstrött, att stödet till Ukraina ska avta och att andra konflikter tar vårt fokus och vår energi. Vi måste vara glasklara med att så inte kommer att ske.

Jag är tacksam över att statsministern i regeringsförklaringen, och nu i dag också utrikesministern i utrikespolitiska deklarationen, så tydligt har uttryckt att vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Jag är också tacksam över att konstatera att den hållningen delas av samtliga partier i Sveriges riksdag. Men, fru talman, det är ord som förpliktar. Vi har alla ett ansvar att hålla frågan om stödet till Ukraina högst på agendan även när annat påkallar vår uppmärksamhet. Vi kommer inte att tappa fokus på Ukraina.

Fru talman! Jag går nu över till att säga några ord om den humanitära situationen i Gaza. Den kan inte beskrivas på annat sätt än som fruktansvärd. Sverige som land är inte, och ska inte vara, passivt när så många civila och inte minst barn far illa.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas. Men krigföringen måste ske på sådant sätt att civila skyddas. Det är en mycket svår uppgift i ett så tätbefolkat område som Gaza, men det är inget som man kan avstå från för att det är svårt.

Hamas bör uppmanas att omedelbart kapitulera för att få slut på kriget. Gisslan måste omedelbart och villkorslöst friges. Det går inte att ta del av rapporter från Gaza utan att bli djupt berörd, och vi måste bidra för att hindra död och lindra nöd.

Mer humanitärt stöd måste komma in i Gaza så att de civilas lidande kan mildras. För att det ska vara möjligt krävs ett humanitärt eldupphör. Sverige och EU behöver sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitär hjälp in i Gaza.

Långsiktigt finns bara en väg framåt för hållbar fred, en förhandlad tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Det kommer inte att bli en enkel process, men det är den enda vägen framåt.

Fru talman! Det är en näst intill omöjlig uppgift att beröra dessa två ämnen under en så kort talartid. Det finns betydligt mer jag skulle vilja ha sagt, men på grund av talartiden får jag lov att stanna här.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Tack, Magdalena Thuresson, för anförandet! Enligt FN har fler barn dödats i Gaza än i alla andra konfliktområden på jorden det senaste året. Fyra månader av bombningar har resulterat i tusentals skadade och dödade barn. Nästan 1 miljon barn har tvångsförflyttats och lever nu i trånga, överfulla områden utan tillräcklig tillgång till vatten, mat och skydd. Barnen lider av allvarliga skador och är svårt traumatiserade.

Barnkonventionen är lag i Sverige, och den innebär att vi är skyldiga att skydda barn både i landet och internationellt. Att stoppa biståndet till FN-organet UNRWA är inte att skydda barnen i Gaza. UNRWA är den organisation som ser till att hjälpen når ut på marken. Jag anser att det är djupt oansvarigt att stoppa biståndet till UNRWA och att därmed riskera livet på tusentals barn, och naturligtvis andra människor, i Gaza.

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag ska kommentera det som Lotta Johnsson Fornarve säger och påminna om vad utrikesministern sa tidigare i debatten: Biståndet är inte fryst och stoppat för all framtid, utan det är pausat fram till dess att en utredning är klar. När denna utredning sedan finns på bordet får vi ta ställning till hur vi går vidare.

Vi har ett ansvar för att agera. Men vår lojalitet är inte med en enskild organisation, utan vårt ansvar är att se till att hjälpen når fram. Därför har vi också ökat stödet till andra organisationer i väntan på att utredningen ska bli klar. Det viktiga är att mer humanitärt stöd kommer in. Det finns andra aktörer. Dem ska Sverige stötta till dess att vi har en utredning att ta ställning till och kan se hur vi går vidare därefter.

Fru talman! Jag tackar för svaret, men att stoppa eller pausa biståndet till UNRWA i det här läget innebär att man riskerar livet på tusentals barn i Gaza just nu.

Det är UNRWA som har musklerna. Det är de som har infrastrukturen, och det är de som har möjligheterna att nå ut. Det säger också alla de andra stora biståndsaktörerna inne i Gaza, som framför att de är beroende av UNRWA för att få ut sitt stöd.

Att stoppa stödet innebär därför verkligen ett stort risktagande, och man riskerar livet på många människor. Det är 2,2 miljoner människor som står inför en svältkatastrof. Stödet behövs här och nu - vi kan inte vänta! Det här är alltför viktigt.

Det finns flera länder som inte har stoppat sitt stöd till UNRWA på det sätt som Sverige har gjort. Varför är Sverige så hårda när det gäller detta?

(Applåder)

Fru talman! Det finns ingen konflikt när det gäller hur otroligt nödvändigt och viktigt det är att det kommer in nödhjälp till den extremt hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza.

Däremot är det fler länder än Sverige som har fattat beslut om att pausa sina utbetalningar till UNRWA till dess att det finns en utredning klar. Jag vill också understryka att det här är ett beslut som är fattat av myndigheten. Det är Sidarutiner. När det framkommer misstanke om korruption eller i det här fallet något så allvarligt som att det ska ha förekommit terrorism är det rutin på myndigheten att pausa utbetalningar, ta emot utredningar och sedan se hur man går vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nödhjälpen till Gaza måste öka. Därför har vi skjutit till mer pengar till andra organisationer. Som jag nämnde i mitt anförande behöver vi sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitärt stöd inne i Gaza. Det behövs också ett eldupphör av humanitära skäl så att vi kan hindra död och lindra nöd. Det är oerhört viktigt.

Fru talman! När världens näst största demokrati snart går till val tycker jag att det förtjänar en EU-politisk debatt under den utrikespolitiska debatten. Men när EU-ministern inte är här får Moderaterna, det parti hon tillhör, mina frågor.

Svensk EU-politik har man i decennier gjort upp om över partigränser och över blockgränser. Det har varit en styrka i svensk EU-politik att man, när man som minister åker till Bryssel för att förhandla för svensk räkning, har vetat att man har ett brett stöd över partigränser och blockgränser i Sveriges riksdag med sig i ryggen.

Vi socialdemokrater har flera gånger sträckt ut handen till regeringen för att säga att vi finns här om regeringen vill fortsätta denna goda tradition. Men det har varit kalla handen. I stället gör regeringen upp i mörka rum på Regeringskansliet med Sverigedemokraternas män.

Hur menar Moderaterna att det här är det som blir bäst för Sverige?

Fru talman! Tack för frågan! Jag delar inte den bild som presenterats. Regeringen vill ha ett ökat engagemang i EU, så som har sagts i den utrikespolitiska deklarationen i dag.

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Från regeringens sida har man varit tydlig med att om vi ska stärka svensk röst och svenskt inflytande i EU, vilket är oerhört viktigt, är det också viktigt att komma in tidigt i processer och att vara engagerad. Det är denna regering, och det avser den fortsatt att vara.

Regeringen har en väldigt framåtlutad position i EU-samarbetet och vill öka svenskt engagemang i dessa frågor. Det är viktigt att komma in tidigt i processer. Det är självklart bra med stora och breda överenskommelser, och jag har svårt att se att Jessika Roswall skulle tacka nej till att ha samtal med Socialdemokraterna. Man har samtal med alla partier och förankrar regeringens ståndpunkt i EU-nämnden, precis som brukligt.

Fru talman! Det här är inte en bild som man inte kan dela, utan det här är fakta. Den svenska regeringen ger kalla handen och vägrar att räcka ut handen till Socialdemokraterna och göra upp brett över blockgränserna när det gäller den svenska EU-politiken. Jag tycker att det är dåligt. Det är dåligt för Sverige, och det är inte att ta ansvar för Sveriges bästa.

Det är en speciell dans, den här nya svenska EU-politiken med den regering som består av tre partier men som är den svagaste minoritetsregering vi någonsin har haft i Sverige. Ett parti, nämligen Socialdemokraterna, är ensamt större än minoritetsregeringen. Det är alltså en speciell dans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det finns en husse, som inte är Kristersson. Så länge moderater, kristdemokrater och liberaler gör som husse säger eller inte hotar husse får de springa lite fritt. Men så fort det är någonting som husse inte är nöjd med drar han i kopplet eller ger ett kommando, och då rättar sig regeringen in i ledet. Det är en väldigt speciell dans som pågår nu.

Jag tror att denna dans är dålig för Sverige. Det hade varit bättre om regeringen hade tagit den utsträckta handen från Socialdemokraterna och gjort upp brett om svensk EU-politik.

Fru talman! Det är att ta till vara Sveriges intressen i EU att ha en framåtlutad position och komma in tidigt i processer. Det är så man kan påverka på riktigt. Processer i EU tar väldigt lång tid, och om man kommer in mot slutet är möjligheterna att påverka betydligt mer begränsade än om man har en framåtlutad position och är med från början och låter Sverige ha en tydlig röst.

Det är också en prioriterad fråga för regeringen att öka antalet svenskar i EU-institutionerna. Också det är ett viktigt sätt att göra Sveriges röst starkare och att öka vårt inflytande i EU-samarbetet.

Det handlar helt enkelt om att se till att Sveriges röst hörs från början och att Sverige har en position tidigt i processerna så att vi kan påverka för Sveriges bästa. Det är en EU-politik som tar till vara Sveriges bästa.

Fru talman! Världen är mindre trygg nu än den har varit under flera decennier. För regeringen verkar det räcka med att gå med i Nato och att rusta det svenska försvaret.

Vi tror inte att det räcker. Vi tror att Sverige också måste fortsätta att arbeta för en fredlig och säker världsordning. Det är ett viktigt skäl för att satsa på det svenska biståndet, som sedan vår tid i regeringen är i världsklass.

En effektiv hunger- och fattigdomsbekämpning samt stöd till demokratirörelser och till dem som står upp för mänskliga rättigheter och jämställdhet är några av de viktigaste insatser vi kan göra för att undvika nya krig, hunger och flyktingkatastrofer.

Vi ser också att Ukraina måste vinna kriget mot Ryssland, och det är bra att Sverige tillsammans med övriga EU inte vacklar i sitt stöd och att Sverige är en stark röst. Men det behöver inte ske på bekostnad av utvecklingssamarbetet i resten av världen.

Jag skulle därför vilja fråga: Varför ser inte Moderaterna att ett fortsatt starkt utvecklingssamarbete med resten av världen också är viktigt för svensk säkerhet?

Fru talman! Att rusta försvaret och gå med i Nato handlar ju om att göra Sverige säkrare. I Janine Alms partikollega Jacob Risbergs anförande sa han att han önskade att han skulle kunna säga, fritt ur minnet: Älskade barn, det blev aldrig krig. Det är just för att föräldrar ska kunna säga så till sina barn som vi gör allt det här - rustar upp försvaret och går med i Nato. Det är för att det inte ska bli krig. Det är en rätt viktig aspekt att ha med i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad gäller utvecklingsbiståndet har regeringen slagit fast att det är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att säkerställa svenska intressen, fred och trygghet. Utvecklingsbiståndet är ett väldigt viktigt utrikespolitiskt verktyg.

Sverige har fortfarande ett enormt stort bistånd, och det måste vi fokusera och analysera bättre än vad man gjort tidigare, till exempel för mer säkerhet.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Min fråga handlade om varför Nato och upprustningen är det som Moderaterna oftast tar upp i debatten som det som ska göra oss säkrare. Varför tar Moderaterna inte i stället upp till exempel fredsarbete eller stöd till civilsamhället som jobbar med fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling? Varför ser man inte längre att stärkande av svaga samhällen runt om i världen också är en prioritering för ökad svensk säkerhet?

Nato och upprustning i all ära, men man drar ändå ned på biståndet. Man drar ned på fredsarbetet. Man drar ned på det som skulle göra världen säkrare i ett större perspektiv. Det var det min fråga gällde.

Jag tar den igen: Hur kommer det sig att Moderaterna inte ser detta?

Fru talman! Det Janine Alm Ericson säger stämmer helt enkelt inte. Det står tydligt i regeringens budget för utgiftsområde 7 att detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen. Det stämmer heller inte att biståndet minskar. Det regeringen har gjort är att ändra budgeteringsprincipen för biståndet. Vi står inte längre bakom att det varje år ska vara kopplat till en viss andel av bni utan har i stället en ram.

Tittar man på hur mycket pengar Sverige lägger på bistånd de tre år under vilka vi kommit överens om denna ram, 56 miljarder årligen, och hur mycket pengar Sverige lade på bistånd de tre åren innan kan man se att biståndet ökar.

Det här är viktiga frågor, Janine. Detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen, enligt regeringen, och biståndet ökar faktiskt de kommande åren. Vi står dock inte längre bakom principen att biståndet ska öka automatiskt år efter år kopplat till andel av bni. I stället har vi den här nya modellen med en ram.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.