Mikael Oscarsson (KD) svarade Peter Hultqvist i en replik om Försvarspolitik och totalförsvar i debatten ”Protokoll 2023/24:67 Onsdagen den 7 februari” den 7 feb 2024.
Peter HultqvistS· i en replikDet var mycket som var intressant och som jag håller med om i Mikael Oscarssons anförande, framför allt synen på armén. Det är också viktigt att understryka att det militära råd som nu har getts inte stämmer med…Herr talman! I debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 6, Försvarspolitik och totalförsvar. Låt mig inledningsvis börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
Herr talman! Denna debatt sker i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Som tidigare påpekats går kriget i Ukraina om några veckor in på sitt tredje år. Flera av oss här i kammaren hade möjlighet att besöka Ukraina för ett par månader sedan, och en del av oss fick själva se kriget och tala med dem som ingår i ledningen.
Det vi ser, herr talman, är att Ryssland inte bryr sig om krigets lagar och att man ger sig på civila och inte minst elförsörjningen. Vi förstår att kriget sannolikt kommer att bli långvarigt. Vi måste ta in dessa erfarenheter när vi nu ska fatta ett nytt försvarsbeslut. Vårt arbete i Försvarsberedningen ska vara färdigt i april, och sedan ska det fattas ett nytt försvarsbeslut till hösten.
När det gäller erfarenheterna från Ukraina är det första vi måste säga att vi måste fortsätta att hjälpa Ukraina. Vi har en skyldighet moraliskt, men det är också något som påverkar vår egen säkerhet. Om Ryssland skulle vinna får det direkta konsekvenser för vårt land, så vi har all anledning att fortsätta att hjälpa till med det vi kan.
Det vi också behöver ta in är erfarenheterna från kriget i Ukraina, och där ser vi bland annat vikten av drönare som används i Ukraina både som vapen och för att leda eldgivning. Det är också viktigt att kunna skydda sig mot drönarattacker, och detta måste vi implementera på ett helt nytt sätt jämfört med vad som sker i dag inom Försvarsmakten.
Vi måste också förstå ammunition. De fredstida prognoserna för svenskt vidkommande och för Europas vidkommande har visat sig vara alldeles för låga. Vi måste nu se till att vi får en helt annan produktion av ammunition för att klara både försvaret av Sverige och försvaret av Europa men också fortsätta att hjälpa till i Ukraina.
När det gäller vår egen roll ser vi fram emot att inom kort få godkännande så att det blir klart med Natomedlemskapet. Vi förstår att vi behöver se till att de luckor som finns i vår del av världen fylls. Vi måste bland annat hjälpa till så att det blir en helt annan möjlighet när det gäller armén. Vi behöver se till att försvarsbeslutet från 2020 inte försenas utan snarare skyndas på.
Utöver att se till att det beslut som togs inte försenas behöver vi få de tre brigaderna på plats 2030. Vi behöver snarare plussa på, för vi behöver kunna hjälpa till med arméstridskrafter för försvaret av Finland men också av Baltikum. Detta är ett ansvar som vi behöver ta, för vi vet att det finns en brist på markstridstrupper i vår del av världen. Vi kan se till att det stärks upp där. Som närmaste granne måste vi se oss själva i spegeln, och om det värsta skulle hända och ett krig skulle uppstå, herr talman, möjliggör våra resurser att vi kan få hjälp av andra Natoländer.
Vi behöver också stärka vår marin. Det handlar om att vi behöver fler ytstridsfartyg. Vi behöver se till att vi både i fred och i kris, och i värsta fall krig, kan skydda handeln på Östersjön, både till Baltikum och till Finland. Göteborgs hamn är den viktigaste hamnen inte bara för vårt land utan också för Norden. Här finns fortfarande mer att göra för att kunna svara upp, både för vårt eget land och som medlemmar i Nato.
Herr talman! Vi har ett bra flygvapen, men vi behöver se till att det finns mer vapen och ammunition och också att bassystemet fungerar fullt ut så vi kan flytta ut våra flygplan och ha bastrupp så att vi kan använda våra Jas-plan på bästa sätt, så som behövs.
Allt detta kommer att kosta en hel del pengar, och vi ser att försvarsanslagen behöver fortsätta att öka. Vi har under lång tid underpresterat och legat på runt 1 procent, och nu ser vi hur våra grannländer i Baltikum - Estland, Lettland och Litauen - ligger på 2 ½ procent, medan Polen ligger på över 4 procent. Det gör de därför att de ser att det ligger en fara i dröjsmål. Det kan vara så att vi, vilket de menar, bara har tre, fyra eller fem år på oss.
Därför är det viktigt att vi nu ser till att öka försvarsanslagen. Och det som vi med säkerhet kan säga är att 2 procent kommer att bli golvet och att vi sannolikt behöver höja anslagen så att vi kan betala de satsningar som krävs.
Herr talman! Med dessa ord vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
Herr talman! Det var mycket som var intressant och som jag håller med om i Mikael Oscarssons anförande, framför allt synen på armén. Det är också viktigt att understryka att det militära råd som nu har getts inte stämmer med riksdagsbeslutet 2020. Det flyttar så att säga fram perspektivet när det gäller framför allt brigadutvecklingen till kanske 2035.
En grundläggande fråga att reda ut inför framtiden är naturligtvis: Gäller det riksdagsbeslut som vi har fattat, och på vilket sätt ser vi till att i så fall genomföra det?
Allt kostar, som sagt, pengar. Och det är rätt så stora pengar som vi diskuterar när vi pratar om att utöka den militära förmågan. Därför har vi lagt fram ett förslag om en beredskapsskatt som skulle ha en fördelningspolitisk profil som omfattar framför allt kapitalvinster och höginkomsttagare. Jag kan bara nämna att vi har kunnat notera vinster i banksektorn på 155 miljarder kronor förra året. Det är stora pengar som finns där.
Skulle ni från er kant, Mikael Oscarsson, vid en framtida överenskommelse om försvaret och dess finansiering kunna vara öppna för en beredskapsskatt så att vi får in mer pengar till detta och så att vi inte hamnar i en situation där detta ställs mot skolan, vården och omsorgen, som inte skulle vara en bra diskussion att ha? Detta handlar om så stora belopp att vi måste ha även nya finansieringskällor.
Så vad säger du, Mikael Oscarsson, om en beredskapsskatt?
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar för frågorna.
Det är glädjande att vi har en samsyn när det gäller att vi behöver göra rejäla satsningar på försvaret, och inte minst på armén som vi behöver se till att stärka både för vår egen skull och för att kunna svara upp som medlemmar i Nato. Det handlar inte minst om det ansvar som vi har på Nordkalotten tillsammans med Norge och Finland för att svara upp där men också i Baltikum.
Herr talman! Vi måste se till att göra prioriteringar också. Om vi exempelvis skulle behöva göra satsningar i skolan anser vi för vårt vidkommande inte att vi ska införa en ny skolskatt, utan vi måste göra prioriteringar.
Ledamoten kanske kan reda ut lite mer konkret hur mycket detta förslag egentligen kommer att ge. Det har i olika sammanhang sagts att det skulle kunna användas som något slags allroundmedel när det gäller de satsningar som man vill göra. Kan ledamoten förklara mer i detalj hur Socialdemokraternas förslag ska se ut och vilka intäkter som han ser ska komma in? Och finns det fler områden där ledamoten anser att det behöver införas specialskatter för att uppfylla de önskemål som exempelvis Socialdemokraterna nu har?
Herr talman! Jag nämnde tidigare orden den obotfärdiges förhinder. Med detta menas att man i olika sammanhang inte är beredd att ta de nödvändiga stegen för att få fram de förslag som är rimliga utifrån den verklighet som vi har.
Vi har i dag exempelvis en situation där regeringen levererar 16 miljarder kronor i ökade statsbidrag till kommun- och regionsektorn. Bara regionsektorn har ett underskott på 24 miljarder kronor. Vi står alltså inför stora nedskärningar på detta område, vilket kommer att drabba vanliga människors möjligheter till sjukvård, vård och omsorg.
Jag besökte Vilhelmina kommun häromdagen, och jag kan bara konstatera att de kämpar med underskott och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt tycker företrädare för den nuvarande regeringskonstellationen att det räcker med dessa 16 miljarder kronor.
Behoven är alltså stora. Då blir det ofrånkomligen så att det ena ställs mot det andra. Och eftersom vi prioriterar försvarsfrågan och inte vill att den ska komma i konflikt med de andra områdena där behoven är stora och finansieringen är underdimensionerad tar vi steget och säger att vi faktiskt är beredda att införa en speciell skatt, en beredskapsskatt, för att kunna klara detta.
Tidigare i historien har det också gjorts särskilda insatser för att bygga upp försvaret i olika sammanhang. Jag tycker därför inte att detta är särskilt kontroversiellt. Det är ett sätt att kunna åstadkomma någonting i praktiken utan att skapa för mycket spänningsfält och problem i förhållande till andra sektorer.
Samtidigt tycker vi att de ekonomiska klyftorna har ökat på ett sådant sätt i vårt land att de rikaste har fått en sådan utveckling att de faktiskt kan bidra i ökad utsträckning, och då är försvaret ett väldigt passande område. Sedan kan man kalla det ena och det andra för vad som helst. Men det viktigaste är att vi får ökade inkomster.
Kommer ni att föreslå någon form av skattehöjning för någonting över huvud taget som ska finansieras? En beredskapsskatt är till för försvaret.
Herr talman! Jag tycker att försvaret ska ses som en hemförsäkring. Man måste ha den, och man får se till att betala vad den kostar.
Jag hörde ledamoten tala om Vilhelmina och lite andra saker. Men faktum kvarstår, nämligen att vi ser det som fel väg att gå att införa speciella skatter. Jag nämnde exempelvis en skolskatt för att man behöver göra speciella satsningar i skolan. Här handlar det om att göra prioriteringar.
Vi har under lång tid, som jag sa i mitt anförande, underpresterat. Vi har legat på runt 1 procent. Det har gjort att vi inte har kunnat betala, och det har skapat underskott. Vi har inte kunnat genomföra försvarsbesluten i den tid och den omfattning som vi skulle ha gjort. Det måste bli ändring på detta. Vi kan inte lämna springnotor till kommande generationer, utan vi måste se till att klara att bygga upp både ett militärt och ett civilt försvar på det sätt som krävs. Därför är det viktigt att vi i budgeten skjuter till de pengar som krävs för att vi ska kunna få det försvar som är helt nödvändigt och göra de satsningar som krävs för armén, för marinen, för flygvapnet och för det civila försvaret.