Joakim Järrebring (S) svarade Martin Kinnunen i en replik om Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv i debatten ”Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari” den 31 jan 2024.
Martin KinnunenSD· i en replikSom jag sa tidigare: Är kostnaderna oproportionerliga tillåter EU att man ändrar normerna. I Sverige har ribban satts högre. Man skulle kunna använda andra definitioner, men grundproblemet är att vi har satt ribban…Herr talman! Inledningsvis vill jag passa på att yrka bifall till reservation 6.
Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition som syftar till att genomföra EU:s nya vattendirektiv. Sverigedemokraterna har inga starka synpunkter på de lagändringar som föreslås. Vad vi nu gör i riksdagen är att administrera beslut som är fattade på överstatlig nivå.
Herr talman! Sverigedemokraterna har under många år lyft fram kritik mot hur dessa frågor hanterats på EU-nivå och inte minst mot hur vi i Sverige har valt att implementera EU-lagstiftningen. Implementeringen går i grunden ganska långt tillbaka - det var regeringen Persson som satt vid makten när vattendirektivet först införlivades i svensk rätt, och redan där blev det fel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Även om vi inte har några synpunkter på implementeringen i sak, herr talman, kan riksdagen i dag såklart tycka till om vattenförvaltningen i stort. Det är också anledningen till att Sverigedemokraterna har en reservation i detta betänkande.
Kritiken mot vattenförvaltningen har varit intensiv såväl från kommuner och regioner som från de areella näringarna. Det är uppenbart att dagens system inte fungerar. Grundproblemet är att man inte klarar av att beakta värden som står i konflikt med varandra. Detta leder fram till negativa konsekvenser för lantbruket, vattenkraften, andra kulturvärden med mera.
Det är även uppenbart att miljökvalitetsnormerna som de ser ut i dag skapar problem i tillämpningen. Processen är i dag extremt komplex. EU ger möjlighet till mindre stränga normer om kostnaderna är oproportionerliga, men i Sverige har vi satt ribban högre - här måste kostnaderna vara orimliga.
Resultatet har blivit att Sveriges tillämpning skiljer sig från hur man gör i andra medlemsstater. Detta missgynnar exempelvis svenskt jordbruk och svenska kulturvärden. Om ändring inte sker kan dessa värden komma att påverkas än mer negativt. Det är exempelvis orimligt att det ska vidtas samma åtgärder i glesbefolkade skogsområden som i tätbefolkade områden och att de ska kosta lika mycket.
Herr talman! Systemet för avgörande av åtgärder under EU:s ramdirektiv för vatten måste förändras i grunden. Detta har redan utretts av Vattenförvaltningsutredningen, som föreslog att vattenmyndigheterna läggs ned och att deras uppgifter fördelas ut på myndigheter och länsstyrelser. Tyvärr genomförde den socialdemokratiska regeringen inte dessa förslag.
Sverigedemokraterna har som bekant ett samarbete med regeringen, men detta samarbete omfattar i dag inte vattenfrågorna. Vi har dock utnyttjat de samarbetsformer som finns för att samtala med regeringen om vikten av att få till stånd åtgärder i dessa frågor. Nu har vi fått klarhet i att det pågår ett aktivt arbete på departementet. Det är glädjande och positivt, men det är såklart inte tillräckligt.
Vad regeringen ämnar göra är än så länge oklart, och någon tidsplan finns heller inte. Vi ser därför att det är viktigt att Sverigedemokraterna och andra partier i riksdagen trycker på. Det är därför vi har yrkat bifall till förslaget till tillkännagivande till regeringen om att genomföra den förändring som Vattenförvaltningsutredningen redan föreslagit och på så vis skapa bättre villkor för areella näringar med bättre möjligheter att väga intressen mot varandra.
Herr talman! Jag har samma frågor till Martin Kinnunen som jag ställde till Johanna Hornberger.
Jag studsade på en sak som ledamoten sa i sitt anförande kopplat till vad som är rimligt när det gäller åtgärder för att garantera vattenkvaliteten. Ledamoten ondgjorde sig över att orimliga kostnader är undantagna i vår lagstiftning. Jag förstår inte riktigt den kritiken. Motsatsen till orimliga kostnader är ju rimliga kostnader. Det låter för mig rimligt att det är rimliga kostnader för att garantera vattenkvaliteten som är lagkravet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Man kan också fundera över hur Sverigedemokraterna ibland väljer att vara i opposition och ibland väljer att vara de som i praktiken styr den här regeringen. Vi har ju sett ett antal frågor som från början inte var reglerade i det så kallade Tidöavtalet men som senare, efter påtryckningar från Sverigedemokraterna, kanske - inte vet jag - med hot om att hoppa av samarbetet, tvingats in i till exempel klimathandlingsplanen. Detta är tydligen en fråga som Sverigedemokraterna inte brinner riktigt lika starkt för, eftersom man nu ställer sig i opposition.
Det skulle vara lite intressant att höra hur Martin Kinnunen resonerar om de här frågorna. Han får gärna reda ut detta med rimliga och orimliga kostnader och vad som är så fel med den definitionen.
Herr talman! Som jag sa tidigare: Är kostnaderna oproportionerliga tillåter EU att man ändrar normerna. I Sverige har ribban satts högre. Man skulle kunna använda andra definitioner, men grundproblemet är att vi har satt ribban annorlunda än andra länder. Jag nämnde oproportionerliga kostnader eftersom just det står i EU-regelverket. Sverige har satt ribban högre, och det tycker både vi och exempelvis Svenskt Vatten är beklagligt.
Sverigedemokraterna har inget formellt samarbete med regeringen i vattenfrågorna. Däremot har vi ett löpande samarbete, och Sverigedemokraterna är en konstruktiv kraft för att försöka åstadkomma så positiv politisk förändring som möjligt. Vi har också tagit upp vattenfrågorna med regeringen, så sent som i förra veckan här i kammaren och på andra sätt, varför vi kunnat försäkra oss om att det numera pågår ett aktivt arbete på Regeringskansliet i dessa frågor. Problemet tidigare var att det inte hände så mycket under Socialdemokraternas åtta år vid makten. De problem som jag lyfte fram har ju förekommit i alla de tio år jag har suttit i riksdagen.
Herr talman! Martin Kinnunen säger att Sverigedemokraterna är en konstruktiv kraft i samarbetet med regeringen. Ja, möjligtvis en konstruktiv kraft för sverigedemokratisk politik, för särskilt konstruktiva när det kommer till klimathandlingsplanen har de inte varit. Nu har vi en klimathandlingsplan som är ett luftslott, eller snarare ett koldioxidslott eftersom koldioxidhalten ökar med regeringens och Sverigedemokraternas politik.
Som regeringsunderlagets största parti och med betydande påverkan på statsbudgeten, hur avser Sverigedemokraterna att säkerställa att kommunerna, som redan kämpar med ekonomiska utmaningar på grund av det otillräckliga inflationsskyddet i statsbidragen, får nödvändiga resurser för att hantera vattenförvaltningen effektivt och upprätthålla nödvändig krisberedskap?
Herr talman! Ledamoten nämnde klimathandlingsplanen, och vi kommer att ha en spännande debatt om den i kammaren framöver. Jag hävdar att Sverigedemokraterna har varit en extremt konstruktiv kraft i detta arbete och lyckats åstadkomma den bästa klimathandlingsplanen som någonsin har lagts på riksdagens bord. Jag delar alltså inte ledamotens bild av denna process.
Socialdemokraterna har ju själva varit ute på något slags turné och bett om ursäkt för alla brister som fanns under deras åtta år vid makten. En sådan brist var just klimatpolitiken eftersom de inte lyssnade på vanligt folk. Dessa brister åtgärdar vi nu i klimathandlingsplanen, och det borde även Socialdemokraterna tycka är positivt eftersom folklig förankring nu är en grundläggande del av klimathandlingsplanen, vilket det som sagt inte var under Socialdemokraternas år vid makten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Herr talman! Järrebring tar också upp inflationsskydd. Man kan önska att det fanns ett inflationsskydd i budgeten så att ingen drabbades, men så fungerar det inte. Politiken och Riksbanken kan inte arbeta med att trycka ned inflationen om vi samtidigt smäller på en stor budgetpost som heter inflationsskydd. Om vi räknar upp alla statens utgifter med inflationen kommer vi inte att lyckas besegra inflationen.
Kommuner och regioner har fått stärkta statsbidrag, vilket är positivt, och Sverigedemokraterna har kämpat hårt för detta. Men bidragen kan inte utjämna alla kostnadsökningar i samhället, för de slår brett. Kommunerna måste ha bättre beredskap och bli bättre på att hushålla med sina resurser.