Daniel Helldén (MP) svarade Energi- och näringsministern Ebba Busch i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2023/24:56 Onsdagen den 17 januari” den 17 jan 2024.
Energi- och näringsministern Ebba BuschKD· i en replikVi fortsätter att duellera i kammaren, Helldén och Busch! Jag har funderat mycket på nettonollmålet till 2045. Det väcker ju ganska stort intresse även internationellt, alltså att vi i Sverige har sagt att vi ska klara…Fru talman! Jag tänkte prata lite om kärnkraften så här i slutet av debatten. Det är inte så många kvar här i kammaren, men det finns många som är intresserade av frågan.
Det finns många anledningar till att kärnkraften är en dålig affär. Den tar extremt lång tid att bygga, vilket gör att elen kommer för sent. Den kräver enorma investeringar ur skattebetalarnas fickor, och det verkar som att Vattenfalls utredningar visar att det är ännu mycket dyrare än regeringen någonsin tänkt sig. Kärnkraften är också att betrakta som en stor säkerhetsrisk i en tid av höjd beredskap och konflikt. Detta är ju allmänt känt, och det är helt obegripligt att vi i det osäkra världsläge vi står inför har en regering som vill satsa på att bygga in fara i vårt energisystem.
Fru talman! Elektrifiering av svensk industri och svenska transporter är en helt avgörande del i att bli av med det fossila beroendet. Vi ska dock inte byta vårt fossila beroende mot ett miljömässigt, geopolitiskt och säkerhetsmässigt beroende av kärnkraft. Regeringens ovilja att ta tag i den gröna omställningen - den som verkligen behövs - med förnybar energi är skadlig för svensk energi, svenskt näringsliv och svenska plånböcker. Det behövs någonting annat nu och här, det vill säga vindkraften.
(Applåder)
Fru talman! Vi fortsätter att duellera i kammaren, Helldén och Busch!
Jag har funderat mycket på nettonollmålet till 2045. Det väcker ju ganska stort intresse även internationellt, alltså att vi i Sverige har sagt att vi ska klara detta fem år före väldigt många andra. För att lyckas med det har vi landat i att det behövs otroligt mycket mer el. Vi ska möta ett elbehov som är minst det dubbla jämfört med i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
När det nu är första chansen att debattera på detta sätt, fru talman, behöver jag ändå förstå om vi delar synen att Sveriges elproduktion måste fördubblas. Delar vi synen att det är bråttom? Jag undrar också var baskraften ska komma ifrån när Miljöpartiet inte vill bana väg för mer kärnkraft. Jag fattar verkligen inte det. Hur ska det gå till med en massa mer intermittent, väderberoende kraftproduktion och utan mer baskraft?
Fru talman! Först och främst har vi en massa baskraft i vattenkraften, som också är en reglerkraft. Det är det bästa och mest effektiva system vi har.
Ja, vi behöver sannolikt en fördubbling av energin till 2045 om vi ska göra omställningen av industrin. Det gäller inte minst stålindustrin, som behöver enorma mängder energi. Jag vet att diskussionen är hur man ska klara detta. Den som läser Energimyndighetens rapport från april 2023 som ligger även på ministerns bord ser att det som behövs är 100 terawatttimmar, som ska gå till att göra vätgas som sedan lagras. Där har vi den stora lösningen. Det är en tredjedel av hela energibehovet som ligger där.
Fru talman! Jag vill för det första höja ett varningens finger för att vi riskerar att hamna i ett läge där kraftproduktion i Sverige inte finns där den behövs när den behövs och vid rätt tillfälle; alltså effektbrist. Då spelar det ingen roll att vi kan exportera jättemycket när det blåser och solen skiner vissa dagar eftersom det kommer att saknas el för att kommunerna ska kunna säga ja på rätt ställe vid rätt tillfälle.
För det andra tror jag att det finns en reell risk för att vi får vätgasledningar där svensk kraftproduktion går till andra länder i stället för att användas för svensk industri.
För det tredje finns det inte ett väl fungerande system för vätgas. Om man är orolig för säkerhetsriskerna med ett kärnkraftverk är riskerna med vätgasen stora. Det är inte realistiskt ens de kommande tio åren med ett fullt utbyggt system för att skapa lagring motsvarande den baskraft som bara kan komma från kärnkraften.
Fru talman! Det pratas mycket om att det inte är möjligt med vätgas, men det är vad den stora industrin i norr arbetar för att använda. I till exempel Luleå arbetar man med vätgaslagring - och även på andra ställen. Det är den väg man ska gå. Om man inte gör det kommer inte elen att behövas eftersom det inte går att ställa om den typen av energi. När vi pratar med de statliga bolagen och de privata bolagen är det den vägen de tänker gå.
Det finns andra lösningar, och det råder en fantastisk utveckling just nu med reglerkraft, lagringsmöjligheter och så vidare som kommer att ha den effekten.
Jag är inte ett dugg orolig för problem. Det som oroar mig är att ni lägger allt krut på kärnkraft, så om ni lyckas slarva bort skattebetalarnas medel eller har en planekonomisk modell - ett spännande sätt - kommer vi inte att ha den el som behövs och kan inte göra omställningen. Då klarar vi inte 2045-målet.