Jonny Cato (C) svarade Magnus Jacobsson i en replik om Integration och jämställdhet i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Magnus JacobssonKD· i en replikÄven om denna debatt ibland kan vara lite het, precis som många debatter, tror jag att vi också är några som - hör och häpna - läser varandras texter med viss nyfikenhet. Jag kommer att ge Cato möjligheten att utveckla…Fru talman! Med anledning av att Centerpartiets budgetmotion tyvärr föll i den inledande voteringen hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.
Integrationen är tveklöst en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Regeringen har nu fullt fokus på vem som ska få komma hit och vem som inte ska få det, i stället för att fokusera på hur vi kan skapa bästa möjliga förutsättningar för att de som har skyddsskäl ska kunna komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle.
Propositionslistan på integrationsområdet är tom, och reformerna lyser med sin totala frånvaro. En regering som säger sig prioritera att minska utanförskapet och åtgärda integrationsproblemen måste kunna svara på frågorna om hur fler ska lära sig det svenska språket och hur fler ska få det första jobbet och därmed bli en del av vårt gemensamma Sverige.
Sverige präglas sedan länge av en långvarig och allvarlig social klyvning. Det är en klyvning som skär mellan människor och mellan platser - mellan dem som har utbildning, språk och yrkeserfarenheter och dem som inte har ett jobb och mellan å ena sidan välmående och företagsamma orter och å andra sidan utsatta stadsdelar och bruksorter. Friheten och möjligheterna i vårt land är alldeles för ojämnt fördelade. Ibland är skillnaderna väldigt stora, och ibland är de nästan obefintliga.
Man kan inte annat än att konstatera att Sverige har gigantiska integrationsutmaningar. Men det är också viktigt att säga att det finns många lyckade exempel där integrationen fungerar väldigt bra. För att de lyckade exemplen ska bli fler behöver integrationsperspektivet genomsyra hela samhället och alla politikområden.
För att integrationen ska bli bättre behöver det bli enklare och billigare att anställa. Nyanlända ska tidigt få lära sig om det svenska samhället. Det kan handla om praktiska frågor, som vart man vänder sig när man är i behov av hjälp, hur arbetsmarknaden ser ut och vilka regler som gäller här. Vad vi förväntar oss av nyanlända och vad nyanlända kan förvänta sig av samhället behöver vara glasklart. Den som behöver ska kunna få vidareutbildning och svenskundervisning. Det är av största vikt att nyanlända inte fastnar i klassisk svensk byråkrati och långa utredningar. Integrationen är en investering i människor, en investering som får kosta varje krona för att varje människa ska kunna bli sitt bästa jag och därmed bidra till det gemensamma.
Vi behöver ställa krav på den som kommer hit. Men vi behöver också ställa högre krav på oss själva som samhälle och som politiker, och inte minst som riksdagsledamöter, att skapa förutsättningar för den bästa tänkbara och välfungerande integrationen.
Det finns många skiljelinjer i svensk politik, både åt höger och åt vänster. Men en stor skiljelinje i svensk politik handlar om att jag genuint tror att den absoluta majoriteten av alla människor som kommer hit, som flyr undan krig och förtryck, vill gott, vill lära sig svenska och vill komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Men för många får inte de förutsättningar som krävs.
För att Sverige ska stå starkt nu och i framtiden behövs effektiva reformer som förbättrar vårt mottagande av nyanlända med ett tydligt jobbfokus. Att få det första jobbet är nyckeln till mycket - till ekonomisk frihet och till att bli ännu bättre på svenska språket. Och vi ska inte underskatta vikten av att få kollegor och nya bekantskaper. Arbete är inte bara viktigt för integrationen. Jag tror att det är en förutsättning för den.
Precis som första jobbet många gånger är nyckeln till en lyckad integration är goda kunskaper i svenska språket många gånger nyckeln till att få det första jobbet. Kvaliteten i svenska för invandrare, sfi, är inte tillräckligt bra. Samtidigt finns det utbildningsanordnare som visat sig väldigt framgångsrika i att lära ut språk. I dag kan den som läser sfi inte välja en annan utbildningsanordnare än kommunen eller den anordnare som kommunen upphandlat. Centerpartiet vill därför att det införs en resultatbaserad sfi-peng. De som ska lära sig svenska får sedan möjlighet att välja var de vill studera, och utbildningsanordnaren får betalt genom en skolpeng baserad på resultat.
Precis som det finns ett gap i sysselsättningen mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor. Integrationen är därmed också en fråga om jämställdhet. Och här har vi mycket att göra. Särskilt kvinnor som är utrikes födda och som har flytt från sitt hemland har svårt att komma i arbete tillräckligt snabbt. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan är i hemmet, vilket kraftigt minskar möjligheterna att komma ut på den svenska arbetsmarknaden och därmed komma in i det svenska samhället.
Socialdemokraternas nya samhällsanalys är både spännande och skrämmande. Socialdemokraterna slår fast: Vårt fokus på feminism har gjort att vi missat pojkarna.
Jag tror att man kan reflektera mycket över detta citat.
När jag blev integrationspolitisk talesperson bestämde jag mig för att åka på en liten integrationsturné och besöka de utsatta områdena. Jag insåg väldigt fort att de som inte var på gårdarna och på lekplatserna var de unga tjejerna. Jag frågade poliser, fältsekreterare och fritidsledare var de unga tjejerna var. Svaret blev alltid detsamma, att de var i skolan eller hemma. Om det är någon grupp som vi har fokuserat för lite på så är det de unga flickorna med utländsk bakgrund. Det är dem som vi har missat. Det är dem som vi behöver prata mer om, samtidigt som vi pratar mer om pojkarna.
Fru talman! Det finns mycket i Tidöavtalet som är direkt dålig politik. När det kommer till integrationen ekar det, som sagt, otroligt tomt. De integrationsreformer som vi är i så stort behov av lyser verkligen med sin frånvaro.
Men jag får ofta frågor om det finns bra saker i Tidöavtalet. Och givetvis finns det bra saker där. Att regeringen ska titta på kvalificering in i välfärden är ett sådant förslag.
Nyanlända behöver i större utsträckning bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning. Ett sätt skulle kunna vara att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.
Fru talman! Jag inser att jag överskridit min talartid.
Politiken kan otroligt mycket bättre när det gäller integrationsfrågor. Men för den som är ny i Sverige är föreningslivet och civilsamhället många gånger helt avgörande. Där finns nätverk, kontakter och jobbmöjligheter. Civilsamhället gör otroliga insatser, vill många gånger så mycket mer och behöver ges betydligt bättre förutsättningar. Vi behöver på riktigt se över hur stödet till civilsamhället kan blir mer långsiktigt. I alldeles för många fall handlar det om kortsiktiga projekt som behöver mer långsiktighet och som kan införas i betydligt större skala.
Fru talman! Den svenska integrationen behöver bli bättre. Förväntningarna på nyanlända behöver bli tydligare och förutsättningarna för att komma in i och bli en del av det svenska samhället behöver bli bättre. Fler unga pojkar och flickor behöver se sina mammor och pappor gå till jobbet varje morgon. Integrationen är en av mandatperiodens absolut viktigaste frågor.
Jag vill passa på att önska en god jul och ett gott nytt år - och så småningom även en riktigt trevlig helg!
(Applåder)
Fru talman! Även om denna debatt ibland kan vara lite het, precis som många debatter, tror jag att vi också är några som - hör och häpna - läser varandras texter med viss nyfikenhet. Jag kommer att ge Cato möjligheten att utveckla sina tankar i en fråga, och det kommer han att få göra av det enkla skälet att jag är seriöst nyfiken på hur man har funderat.
Det gäller just etableringslånet. Jag har nämligen själv gått och grunnat rätt mycket på den frågan. Hur hanterar man bidrag versus lån? Hur hanterar man egenansvar och medborgares känsla av att bara ge och ge? Det tror jag faktiskt är en viktig fråga att ibland fundera över när vi pratar om integration. Det finns också väldigt mycket bildsättningar och ryktesspridningar.
När jag själv har letat på detta tema har jag hittat att det redan finns en låneform via CSN men att det då gäller heminredning och liknande. Min fråga är alltså väldigt öppen: Hur har ni tänkt när ni har resonerat kring hur etableringslånet ska fungera rent praktiskt, Jonny Cato? Du ger nu en viss signal här om att det ska fungera ungefär som vid studier, och då är det ju så att det finns en bidragsdel och en lånedel.
Vi kan också leka med tanken att någon kommer till Sverige genom migration. Sedan när man ska integreras vill man studera, och då kanske man redan har byggt upp en skuld i form av ett integreringslån - och sedan ska man studera och kanske få en studieskuld.
Jag är ärligt nyfiken på hur ni har resonerat och tänkt gällande denna frågeställning.
Fru talman! Jag vill börja med att göra en liten iakttagelse. Ofta när vi har dessa debatter i arbetsmarknadsutskottet väljer Kristdemokraterna att begära replik på Centerpartiet. Man gör det dock sällan på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, där den egentliga konflikten kanske bör ligga. Men det finns kanske anledningar till det.
Jag gav ett exempel på hur man skulle kunna utveckla en kvalificering in i välfärden, det vill säga den utredning som föreslås i Tidöavtalet. Det är upp till Tidöavtalets partier att leverera förslag på hur kvalificering in i välfärden kan se ut. Jag nämnde ett exempel, men vi är öppna för att titta på andra lösningar. Man behöver titta brett på frågan, vilket görs inom Tidöavtalet.
Att just etableringsbidraget skulle kunna bli ett etableringslån vore ett sätt att få på plats en lägre kostnad för migrationen. Fler människor kan komma hit, men kostnaderna för migrationen sänks. Jag är öppen för att titta på andra typer av lösningar, men man ska vara ärlig med att säga att det alltid - för varje enskild sak man tittar på när det gäller kvalificering in i välfärden - blir svåra diskussioner. Det kommer säkerligen att bli det bland Tidöpartierna om barnbidraget och även om andra frågor. Det är svåra frågor även i mitt parti, och därför har vi landat i att vi tror att etableringslån skulle kunna vara en lösning.
Det ska bli väldigt intressant att ta del av denna utredning - och många andra utredningar, för är det någonting man är bra på i Tidöpartierna är det att utreda.
Fru talman! Jag noterar iakttagelsen, men jag tror inte att Cato noterade min inledning. Jag hade egentligen inte för avsikt att gå i polemik, utan jag är ärligt nyfiken. Det beror helt enkelt på att jag tror att vi behöver hitta olika lösningar om vi över tid också ska stärka legitimiteten i både migrationen och integrationen.
Jag tror att det är precis samma situation om vi pratar om arbetskraftsinvandring. Jag är inte helt säker på att vi rör oss i rätt riktning just nu, med tanke på den otroliga brist på arbetskraft som finns runt omkring i Sverige. Jag tror alltså att vi i politiken är tvungna att hela tiden pröva, känna efter och lyssna lite grann.
Mitt syfte med frågan var som sagt faktiskt inte att gå i polemik utan helt ärligt att bara få höra lite grann hur ni har tänkt, Jonny Cato. Det är nämligen en fråga som jag själv går och grubblar på rent tekniskt - och eventuellt funderar på att bolla in i mitt parti så att man kan titta på den.
Jag tror att det är viktigt att vi har även den typen av debatt med varandra - att vi lite nyfiket tjuvkikar på varandras inlägg. Det kan ju eventuellt hända att även Centern hittar något bra som jag och KD tycker att det vore kul att titta på.
Fru talman! Ja, vi har många bra förslag; vi hade precis en partistämma där vi antog 3 000 att-satser. Jag kan skicka alla till dig sedan, Magnus Jacobsson, så att ni kan få inspel. Jag ska erkänna att jag inte själv har läst alla 3 000 att-satser - man kan väl konstatera att det kanske var lite för många.
Jag noterar också att det nämndes i förbifarten från talarstolen att regeringen kanske är på fel väg gällande arbetskraftsinvandringen. Det gör ju en centerpartist väldigt glad att notera det, men jag vet att det är många liberaler, moderater och kristdemokrater - och till och med en och annan sverigedemokrat som gillar landsbygden - som är oroliga för arbetskraftsinvandringen på riktigt.
När det gäller kvalificering in i välfärden är det en av de reformer där vi står väldigt nära regeringen. Hela bidragsreformen i övrigt tycker jag är väldigt intressant. Vi hade ju långtgående samtal inom ramen för den parlamentariska migrationskommittén om just kvalificering in i välfärden, och där låg Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet väldigt nära varandra. Man kan konstatera att det den gången faktiskt var Liberalerna som var emot att ett etableringsbidrag skulle kunna bli ett etableringslån.
Exakt hur det skulle utföras tycker jag att man behöver titta på, och det är egentligen det som utredningen syftar till - att vara rätt öppen och se vad som funkar och inte. Man kan konstatera att man skulle kunna göra en modell som liknar CSN-lånet, där det etableringslån som ersätter etableringsbidraget på sikt ska betalas tillbaka.
Jag kan hålla med Kristdemokraterna om att vi kanske skulle behöva ha färre falukorvar i den svenska politiska debatten och fler seriösa diskussioner om vad som funkar på riktigt.