Mathias Tegnér (S) svarade Fredrik Ahlstedt i en replik om Tilläggsskatt för företag i stora koncerner i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Fredrik AhlstedtM· i en replikLedamoten Tegnér försöker ändå på något sätt att göra sken av det inte bara är attraktiva skatter som skapar välstånd. Det är naturligtvis korrekt. Det har kanske skett förändringar över åren för vad som är viktigast för…Herr talman! Denna debatt ska handla om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Jag tänkte inleda med en liten reflektion om vikten av de svenska internationella och globala företagen.
De svenska företagen har stor betydelse för svensk ekonomi och för svensk tillväxt. Det är viktigt att vi står upp för våra svenska företag och för deras möjlighet att konkurrera på den globala marknaden. Svenska företag har ett högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är ofta kända för sin noggrannhet och för den höga kvaliteten på de tjänster och produkter som produceras.
Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen och hållbarhetsambitionerna. Kanske utmärker de sig särskilt på så sätt att många svenska företag jobbar med att sänka koldioxidutsläppen. Många har visioner om att kunna helt avskaffa sina koldioxidfotavtryck. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda runt om i världen.
Sveriges och övriga Europas konkurrenskraft är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren när det gäller den ekonomiska tillväxten, och vi befinner oss nu i bottenligan i Europeiska unionen. Här måste det till en rejäl skärpning och rejält höjda ambitioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
När det gäller bolagsskatten är införandet av en så kallad global minimiskatt naturligtvis bra i grunden, eftersom det skapar en trygghet i att de globala företagen kan konkurrera på lika villkor. Det skapar också en möjlighet för de olika länderna att se till att det inte sker något skatteundandragande. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktigt för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar att växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och globalt.
Minimiskatten är beslutad till 15 procent. Vad är då rätt nivå - den bästa nivån - när det gäller bolagsskatten i Sverige? Det är naturligtvis ingen enkel fråga, och det finns inget enkelt svar på den. Dock tycker jag att det är en viktig debatt som bör föras i Sverige. Sverige är nämligen ett relativt litet land med en öppen ekonomi, och vi utsätts ständigt för den globala konkurrensen. Många andra globala företag har en mycket större hemmamarknad än våra svenska globala företag, särskilt de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.
Sverige har under de senaste cirka 30 åren kontinuerligt och framgångsrikt sänkt sin bolagsskatt till dagens 20,6 procent. Detta har gett ett bra investeringsklimat för svenska bolag och gett dem stor möjlighet att konkurrera på den globala marknaden.
Som jag nämnde tidigare står vi inför utmaningen att skapa mer tillväxt i Sverige, både under de närmaste åren och framför allt på lång sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Växer ekonomin får vi möjlighet att göra fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjligheten att fortsätta att stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är nämligen i företagen allting börjar - har vi inte framgångsrika företag, vilket ger en tillväxt och vinster, har vi inget gemensamt att fördela. Då måste ekonomin börja växa igen.
Personligen tror jag att man behöver se över detta med bolagsskatten ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och ett land som det är möjligt att locka kompetens till. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt skattesystem för våra företag.
Herr talman! Tilläggsskatten som vi debatterar i dag bygger på förslaget om en global minimiskatt och de direktiv som rådet har tagit fram och som vi har beslutat om. Dessa direktiv bygger på de så kallade modellregler som har arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD.
Tanken är att vi utgår från den globala minimiskatten, som ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro. Vi inför nu en nationell tilläggsskatt för de koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent; det är liksom vår nationella del i detta. Tilläggsskatten ska betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de har betalat en effektiv skatt om 15 procent.
För att förenkla för företagen föreslås en förenklingsregel som vi tycker är väldigt bra. Den innebär att koncernerna under en övergångsperiod om tre år kan använda de befintliga uppgifter som de redan i dag rapporterar. Det kommer att innebära att de inte behöver starta upp ett nytt administrativt system från dag ett. Detta har varit ett starkt önskemål från de globala företagen och inte minst från svenskt näringsliv, och jag tycker att det är glädjande att vi har kunnat tillmötesgå detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag om en ny lag och de ändringar som föreslås avseende allmän erkänd redovisningsstandard.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vi är helt eniga på så sätt att vi båda tycker att tillväxtpolitik är extremt viktig. En bra tillväxtpolitik bygger vår välfärd, höjer vår produktivitet och ser till att vi faktiskt får det bättre. Så långt är vi alltså eniga, men däremot tror jag att vi är oeniga i vissa delar gällande hur tillväxt skapas.
Under den förra mandatperioden var jag ledamot av näringsutskottet, och jag har skrivit boken Världens mest framgångsrika land - 100 år av socialdemokratisk näringspolitik. Den skrev jag för att jag uppfattar att ledamöter, ofta moderata sådana, ibland har fått för sig att skattepolitiken är det mest centrala när det gäller vår konkurrenskraft. Men enstaka skattesatser är sällan den viktigaste frågan när det gäller konkurrenskraften.
Det som händer när man gör det som Moderaterna gjorde senast de satt vid makten och som de har börjat göra nu - man genomför gigantiska skattesänkningar, huvudsakligen för de som är rikast - är att man ökar ojämlikheten. Man ökar sparkvoten i ekonomin, vilket försvagar konjunkturen. Det riskerar dessutom att trycka upp räntor, och det skapar en osäkerhet i ekonomin.
Jag vill påstå att Sverige ligger i framkant när det gäller konkurrenskraft inte trots att vi har höga skatter utan faktiskt tack vare att vi har höga skatter, eftersom skatterna finansierar sådant som infrastruktur, utbildning, forskning, arbetsmarknadspolitik och omställningspolitik.
Just nu har vi en regering som slaktar innovationspolitiken och tar bort stöden till Vinnova, och det innebär att Sverige har en låg tillväxt. Sverige har inte haft en låg tillväxt under de senaste åtta tio åren men har det just nu. Det är ett stort problem.
Det som är viktigt är att man har skatter som fungerar effektivt. Därför undrar jag varför Moderaterna inte vill bifalla vår reservation. Den handlar om att se över lagstiftningen så att vi får en effektiv skatt när det gäller just tilläggsskatten.
(Applåder)
Herr talman! Ledamoten Tegnér försöker ändå på något sätt att göra sken av det inte bara är attraktiva skatter som skapar välstånd. Det är naturligtvis korrekt.
Det har kanske skett förändringar över åren för vad som är viktigast för olika företag och företagssektorn. Men det är i dag egentligen tre huvudingredienser som gör att vi borde få svensk ekonomi att växa och få svenska företag att växa.
För det första behöver man kompetens. Man behöver ha kompetens som kan jobba i företagen. Det andra är att man behöver kapital. De två delarna är viktiga. Men den tredje delen är att man behöver ha idéer, innovationskraft och entreprenörskraft. När dessa tre samverkar - kapitalet, kompetensen och idéerna eller innovationskraften - skapar man framgångsrika företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
För att säkerställa kapitalet behöver man också ha attraktiva skatter. De senaste 30 åren, kanske till och med lite drygt, har Sverige gjort en resa där man har sänkt bolagsskatten som vi debatterar i dag. Jag tror att det har varit väldigt viktigt för den svenska konkurrenskraften. Det stärks och styrks också i flera olika oberoende rapporter som har tagits fram på det området.
Det är naturligtvis inte bara skatter som skapar ett bra företagsklimat. Det är en massa andra olika beståndsdelar. Men när man konkurrerar på en global marknad är ändå bolagsskatten väldigt viktig i det sammanhanget.
(Applåder)
Herr talman! Jag kunde inte sagt det bättre själv. Visst är det så. Kompetens, kapital och en bra näringspolitik leder till tillväxt. Utmaningen är att Moderaterna har fått för sig att breda skattesänkningar ihop med slakt av näringspolitik leder till tillväxt. Min absoluta uppfattning är att så inte är fallet.
Däremot behöver vi ha skäliga skatter och rimliga skatter som tas ut på ett effektivt sätt. Då kommer vi tillbaka till den fråga som jag lite för sent försökte ställa för en liten stund sedan.
Vi har nu en lagstiftning om en ny skatt som tar sikte på de företag som inte gör rätt för sig. Då är det viktigt att den utformas på ett bra sätt så att den inte träffar de företag som faktiskt gör rätt för sig.
Vi vet att lagstiftningen är genomhastad. Jag tycker att regeringen hade kunnat vara lite snabbare, även om det har varit en utmaning med tid från kommissionen. Då är frågan: Varför vill ni moderater inte ställa upp på att vi ska göra en genomlysning av lagstiftningen direkt när den är genomröstad?
Vi vet att det faktiskt finns brister i lagstiftningen. Hade det då inte varit rimligt att ledamoten varit lojal med företagen och skattebetalarna i stället för att vara lojal med regeringen?
(Applåder)
Herr talman! Jag vill lägga till en sak som jag tror är väldigt viktig och som vi ibland glömmer bort.
De senaste tio åren har tillväxten sjunkit. Den är på en av de lägsta nivåerna på många år. Ledamoten Tegnér var inne på att infrastrukturen är viktig och ska finansieras. Där har vi de senaste åren egentligen haft ett haveri. Det gäller infrastrukturinvesteringarna i landet med vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Vi har också haft ett stort haveri för energisystemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Avvecklingen av kärnkraften har gjort att vi har hamnat i en position så att Sverige inte är lika attraktivt som det har varit tidigare. Det är egentligen den riktiga näringspolitiken. Det gäller att se till att vi har en väl fungerande infrastruktur där man kan investera i och utveckla alla trafikslag och att vi har ett energisystem som kan försörja Sverige med låga och attraktiva energipriser.
Det skapar grunden för ett attraktivt näringsklimat. Detta tillsammans med kapitalet, kompetensen och de otroligt många fina idéer som finns i Sverige skapar utrymme för att vi ska få en bättre och mer framgångsrik näringspolitik och framgångsrika företag i Sverige.
(Applåder)