Mikael Damberg (S) svarade Cecilia Rönn i en replik om Statens budget 2024 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 november” den 29 nov 2023.
Cecilia RönnL· i en replikJag tackar för svaret. Det låter ju jättebra, men hur ska Socialdemokraterna kunna agera på ett trovärdigt sätt i dessa frågor som, precis som ledamoten säger, är viktiga för klimatet, nyindustrialiseringen, jobben och…Fru talman! Sverige tyngs just nu av flera parallella kriser. Gängvåldet eskalerar. Kostnaderna skenar för hushållen. Sjukvården går på knäna. Och, fru talman, den största nyheten i dag är kanske inte att snön och vintern har kommit till hela Sverige utan att svensk ekonomi går in i recession.
Det är tydligt att SD-regeringen inte ser hur svenska folket har det. I det tuffaste ekonomiska läget på decennier väljer SD-regeringen att sätta sig på läktaren och låta krisen slå igenom med full kraft. De skyller konsekvent på någon annan och lägger över ansvaret på andra. De låter svenska folket ensamma bära bördorna av kostnadskrisen.
Matpriserna har ökat med 26 procent på två år. Var tredje familj kämpar för att få ekonomin att gå ihop varje månad. Inflationskrisen och lågkonjunkturen drabbar hela Sverige och alla svenskar.
Men i stället för att möta den nationella och till och med globala krisen gemensamt är regeringens besked tydligt: Ansvaret för att klara krisen ligger främst på den enskilde. Man uppmanas att shoppa runt, byta bank, se över sitt elavtal eller, som det hette, sätta på sig underställ när elen blir för dyr.
Uppmaningarna sticker i ögonen, inte minst därför att vi vet att de med de minsta marginalerna, de som drabbas hårdast av inflationen, redan har gjort vad de kan för att minska sina kostnader. Eller som förste vice riksbankschef Anna Breman har uttryckt det: "Vi ser att den höga inflationen har ökat skillnaden mellan inflationen för olika hushåll." Hon säger också: "Hushåll med små ekonomiska resurser har påverkats mer negativt. Det beror bland annat på att deras möjlighet att byta ut dyra varor mot billigare är mindre."
Vi socialdemokrater föreslår i stället att politiken agerar här och nu för att stötta hushållen. Vi vill se en rättvis skattesänkning för vanligt folk, som träffar alla förvärvsinkomster och som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Vi föreslår en extra utbetalning av barnbidraget, ett höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar med 500 kronor i månaden och en tankrabatt som innebär att en familj i glesbygden skulle få 2 000 kronor per bil för att klara de höga bränslekostnaderna. Vi går även fram med ett skarpt förslag om att avskaffa den orättvisa funkisskatten.
Fru talman! SD-regeringen skjuter också ifrån sig ansvaret för finansieringen av skolan och sjukvården. Välfärden har inte haft det så här tufft sedan 90-talskrisen. Underskotten och nedskärningarna når rekordnivåer.
Finansministern stod för en tid sedan på en pressträff och hävdade att på en aggregerad nivå är regeringens budget tillräcklig för att hålla uppe sysselsättningen. Med det tvådde hon sina händer och lade över ansvaret på landets regioner och kommuner. Men nu har vi liksom facit från verkligheten: varsel, uppsägningar och anställningsstopp i region efter region.
Det hade inte behövt vara så här. Vi socialdemokrater menar att politiken i stället borde kliva fram och ta kontroll över utvecklingen. Vi föreslår att tillskotten till sjukvården fördubblas, och vi vill satsa 6 miljarder kronor utöver regeringens budget. Vi vill även se en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Vi vill att resurser automatiskt ska öka i takt med inflationen så att vi inte hamnar i ett läge där sjukvården varje år tvingas till smygbesparingar samtidigt som politiker av olika politisk färg talar om satsningar. Totalt vill vi öka tillskotten till kommunsektorn med 26 miljarder kronor nästa år.
Fru talman! Vi befinner också i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge med en alltmer orolig omvärld och ett förhöjt terrorhot mot Sverige. I detta läge väljer Sverigedemokraterna att göra uttalanden i syfte att hetsa och splittra, vilket riskerar att öka polariseringen och försvåra Natoprocessen. Sverigedemokraterna väljer att bedriva ett kulturkrig med svensk säkerhet och svenska folkets trygghet som insats.
Samtidigt har även Sverige blivit farligare. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Barn mördar och mördas. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om status, pengar och narkotika. Regeringen har föreslagit nedskärningar på de riktade satsningarna för att bryta nyrekryteringen i just de utsatta områdena. Detta är obegripligt, för den krassa verkligheten är att för varje gängkriminell som sätts bakom lås och bom står allt yngre killar redo att ta deras plats. Om vi ska lyckas stoppa gängkriminaliteten, skjutningarna och våldet, och det tror jag att alla vi här inne vill, måste vi också bryta nyrekryteringen.
I kampen mot gängen måste hela samhället mobiliseras. Vi vill stärka socialtjänsten och skolans förmåga att agera tidigt, utöka likvärdighetsbidraget till skolan och öka de generella statsbidragen till kommunerna, för det är de som står i frontlinjen i kampen för att stoppa nyrekryteringen som behöver resurser för att klara sitt jobb.
Staten måste också fortsätta att bygga ut polisen och rättskedjan. Regeringen skjuter till pengar till kriminalvården och fullföljer vår trappa för utbyggnad av polisen, vilket är bra. Men vi socialdemokrater vill se ytterligare resurser till ett tekniklyft för polisen, och vi föreslår fördubblade satsningar på tullen nästa år. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen är en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas kan förhindra att ännu ett liv släcks i gängkriget.
Fru talman! Sverige blir fattigare. Sverige är i recession. Arbetslösheten ökar. Bostadsbyggandet har tvärnitat. Men sanningen är att regeringen inte har någon plan för att möta lågkonjunkturen och bygga Sverige starkare.
Vi socialdemokrater vill möta situationen med mer resurser för en aktiv arbetsmarknadspolitik och fler platser i vuxenutbildningen så att man kan få ett jobb. Vi säger nej till att regeringen skrotar CSN-lån för körkort för unga. För att mota nedgången i bostadsbyggandet har vi föreslagit en statlig byggstimulans för ungdoms- och studentbostäder. Vi har också föreslagit att denna byggstimulans ska ges på orter med stora industrietableringar. Vi vill också se statliga byggkrediter för att få ned finansieringskostnaderna och få fart på bostadsbyggandet igen. Vi säger nej till regeringens lyx-rot och vill i stället se riktade satsningar för energieffektivisering av bostäder för vanligt folk.
Fru talman! Bördorna av den ekonomiska krisen delas inte lika i dag. Under förra vintern såg vi hur elbolagen gjorde enorma vinster när elpriserna i Europa rusade i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har sett hur jättar i livsmedelsbranschen behållit höga priser på sina varor, och under hösten har vi sett hur bankerna har gjort rekordvinster på de stigande räntorna. De har alla kunnat dra nytta av omvärldsläget, och det har varit möjligt för att Sverigedemokraterna och regeringen har valt att inte agera. Det har blivit djupt orättvist.
Övervinsterna uppstår inte i ett vakuum; på andra sidan är det någon som betalar priset. Vi socialdemokrater vet att det är vanligt folk. Vanliga löntagare har förlorat tio års reallöneökningar, och larmen om konkurser bland småföretagare duggar tätt.
Sverigedemokraterna och regeringen beskriver utvecklingen närmast som en naturlag. Det finns inget att göra, låter det som. Det är tvärtemot vad man sa i valrörelsen. Då lovade man sänkt pris på falukorv, elstöd den 1 november och 10 kronor lägre bränslepriser. Men nu är liksom inget möjligt längre. Det är en väldig dissonans.
Fru talman! Vi socialdemokrater vet att det visst går att göra något. I vår budget för 2024 har vi föreslagit en skatt på bankernas övervinster för att stötta hushållen i en svår tid. Finansministern har konsekvent valt att ducka debatten om detta. Men om någon företrädare för SD-regeringen vågar sig ut i debatten är det bästa argumentet mot skatten på övervinsterna att det inte har funnits tid att få en sådan skatt på plats. Vi känner igen denna argumentation. Det lät på samma sätt förra vintern när regeringen misslyckades med att beskatta elproducenternas övervinster och föra tillbaka dem till hushållen när priserna var höga. Spanien, Lettland, Litauen, Italien och Tjeckien är alla länder där regeringen har tagit sig tid att få en skatt på bankernas övervinster på plats.
Låt oss vara ärliga. Sverigedemokraternas och regeringens motstånd mot en skatt på bankernas övervinster handlar inte om brist på tid utan om brist på politisk vilja. I stället lägger man över ansvaret på individen: Byt bank! Förhandla bättre! Men, fru talman, om inte regeringen orkar stå upp mot bankerna, hur förväntar man sig då att pensionären eller den ensamstående mamman ska göra det? En rapport från Finansinspektionen visar dessutom att mycket tyder på att bankerna medvetet har gjort det krångligare och svårare att byta bank och att samma person som är din rådgivare ofta är den som du ska förhandla din ränta med.
Jag tror att vi i kammaren är överens om att vi vill förbättra konkurrensen i banksektorn och göra det lättare att byta bank. Men i väntan på sådana förslag, som kan börja gälla först i januari 2025, krävs det åtgärder som kommer på plats nu för att återföra en del av de övervinster bankerna gör till hushållen i en svår tid. Det är inte mer än rätt att bankerna är med och bidrar.
Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservationer och förslag till budget för 2024. Det är en budget för att hålla ihop Sverige i en svår tid. Medan SD-regeringen beskriver utvecklingen som naturlag och har lagt politiken på hyllan i väntan på bättre tider visar vi att det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst samtidigt som sjukvård och skola får de pengar som behövs för att behålla sjuksköterskor, undersköterskor och lärare. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet, både för att trygga våra gränser och för att hjälpa till att knäcka den grova kriminaliteten samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen förstärks. Genom att de som har det allra bäst och de banker som tjänar stora pengar på krisen bidrar lite mer kan vi bygga vårt land lite starkare.
Vi går fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och ett extra barnbidrag, som skulle kunna betalas ut under årets kanske fattigaste månad. Vi vill se en ny princip för hur välfärden ska finansieras och föreslår en fördubbling av satsningarna på svensk sjukvård. Vi föreslår akuta insatser för att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen. Allt detta ryms inom samma budgetutrymme som regeringens - allt handlar om prioritering.
Dagens svåra ekonomiska läge ställer stort krav på ledarskap, ett ledarskap som ser hur svenska folket har det och som har en vilja att göra något åt det. Det saknas i Sverige i dag.
(Applåder)
Fru talman! En viktig fråga för privatpersoner, företagens möjlighet till tillväxt och klimatomställningen är att vi har ett robust fossilfritt energisystem i hela landet som producerar energi årets alla dagar och alla timmar på dygnet. Detta är en angelägen fråga som har stor påverkan på många områden och definitivt på tillväxt, klimatomställning och ekonomi.
Står Socialdemokraterna bakom den energipolitik som regeringen driver med mer och ny kärnkraft som en basplatta på fler ställen i landet och förnybar energi upptill? Med tanke på gårdagens debatt och att ni har en reservation i dagens omröstning i kammaren skulle jag vilja veta hur ledamoten ställer sig.
Fru talman! Tack, Cecilia Rönn, för en viktig fråga!
Vi skulle behöva en långsiktig, bred energiöverenskommelse som skapar stabilitet och som skapar intresse hos investerare att göra de stora investeringar som Sverige behöver för att klara inte bara klimatomställningen utan också industrins utveckling i vårt land.
Vi socialdemokrater är besvikna på att regeringen inte har tagit denna fråga på större allvar och bjudit in till överläggningar och långsiktighet. Vi har varit öppna för detta och är det fortfarande, för vi tror att denna fråga är för viktig för ett litet land som Sverige för att den bara ska reduceras till någon form av kulturkrig mellan dem som är för att riva vindkraftverk i Sverige och dem som vill bygga kärnkraft.
Vi är intresserade av ett robust energisystem som ger vår industri och vårt land goda förutsättningar att klara omställningen.
Vi har föreslagit ett nytt energipolitiskt mål. Det är därför vi har en reservation. Vi tycker att energipolitiken behöver kompletteras med ett nytt energipolitiskt mål om 60 nya terawattimmar till 2030.
Vi använder uttrycket fossilfrihet. Jag har uppfattat att regeringspartierna också gärna talar om fossilfrihet. Kan vi vara överens om att Sverige behöver 60 nya terawattimmar till 2030 för att industrin ska förlägga investeringarna till Sverige och för att vi ska minska elräkningarna för konsumenterna? Då behöver elen komma nu och de närmaste åren, för om investeringarna inte kommer nu kommer de i stället att hamna i Finland, i Norge, i Kanada och i USA. Då har vi missat chansen att klara både industrins utveckling och vår gröna omställning.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter ju jättebra, men hur ska Socialdemokraterna kunna agera på ett trovärdigt sätt i dessa frågor som, precis som ledamoten säger, är viktiga för klimatet, nyindustrialiseringen, jobben och vanliga människors elräkningar, när deras eventuella regeringsunderlag spretar och ställer ultimatum som går helt emot andra partier i samma möjliga konstellation?
Det vore bättre om ledamoten svarade på min första fråga: Tycker Socialdemokraterna att den energipolitik som bedrivs just nu är bra och vettig, och hur kommer det sig i så fall att man lämnar en reservation i dag?
Fru talman! Som jag sa är jag öppen för en överenskommelse, men jag tycker inte att dagens energipolitik är till fyllest. Det görs för lite för att få till stånd de stora investeringar i ny energiproduktion som vi just nu skulle behöva.
Man har också medvetet, av politisk-ideologiska skäl, gjort det svårare att bygga ut till exempel havsbaserad vindkraft. Varför gör man detta när svensk industri säger att de behöver det? Och man har skjutit på frågan om bättre processer för att kunna garantera vindkraft på land, som är det billigaste energislaget, som industrin behöver mest av allt i vårt land och som skulle kunna pressa ned elräkningarna.
Vi tycker att det är märkligt att det i budgeten finns pengar för att bygga en ny elkabel till Tyskland. Vi tycker inte att det behövs någon ny elkabel till Tyskland förrän Tyskland har fått ordning på sin energipolitik.
Vi är alltså inte nöjda med regeringens energipolitik, men vi förstår att det behövs långsiktighet för att investeringarna ska komma till stånd och för att Sverige ska bli en framgångsnation också för industriell utveckling. Det krävs stabilitet och överenskommelser som gör att investeringarna kommer till Sverige.
Vi socialdemokrater har genom historien visat att det är vi som har byggt upp energisystemet. Vi har byggt ut kärnkraften. Under den förra mandatperioden byggde vi ut energiproduktionen i Sverige. Och om man ska vara ärlig var Sverige förra året, trots svåra ekonomiska problem, det land i världen som producerade mest kärnkraftsel per capita. Vi hade också lägst energipriser i EU.
Vi behöver ett energisystem som inte bara klarar situationen här och nu utan som också byggs ut kraftigt. Låt oss enas om att till 2030 bygga ut energisystemet med fossilfrihet - varför inte 60 nya terawattimmar? Det skulle svenska folket och svensk industri må gott av.
(Applåder)
Fru talman! Jag önskar att jag hade samma självsäkerhet som Mikael Damberg i talarstolen, framför allt om jag hade suttit i en regering som lagt ned flera kärnkraftsreaktorer.
Ändå står man med denna självsäkerhet och säger att Socialdemokraterna vill ha nya terawattimmar - 60 tror jag att det var. Med denna självsäkerhet säger man att regeringen gör för lite för att få ny elproduktion, fast man själv under sin regeringstid lade ned flertalet kärnkraftsreaktorer som fanns kvar i detta land. Jag önskar, fru talman, att jag hade den typen av självsäkerhet när jag diskuterade detta.
Jag tycker ändå inte att frågan får något svar. Antingen är man för att bygga ny kärnkraft, som Tidöpartierna vill, eller så är man inte det. Detta svar borde Socialdemokraterna faktiskt kunna ge ledamöterna i riksdagen och framför allt svenska folket. Vill man eller vill man inte bygga ny kärnkraft? Det är ganska enkelt.
Att säga att man vill ha ny elproduktion, fast det man som själv har gjort i regeringsställning framför allt är att lägga ned elproduktion, blir väldigt märkligt, men det sägs med stor självsäkerhet från talarstolen.
Fru talman! Vill Socialdemokraterna ha ny kärnkraft? Vill Socialdemokraterna åter lägga grunden för att vi ska ha en billig, säker och koldioxidfri elproduktion i detta land, så att hushållen, som märkte hur höga elpriserna blev när kärnkraften lades ned, får lägre elpriser och så att svenska företag kan få billig el, som har varit grunden för svensk konkurrenskraft och höga svenska löner i industrin, vilket har spillt över också till andra sektorer.
Fru talman! Vill Socialdemokraterna ha ny kärnkraft - ja eller nej?
(Applåder)
Fru talman! Det blir inte mer sant för att man upprepar en sak fler gånger. Det var inte så att vi fattade beslut om att lägga ned kärnkraft, utan den var inte lönsam. Vi hade så låga elpriser att nya investeringskostnader i kärnkraft inte blev lönsamt, och då lades kärnkraften ned på vissa platser.
Det är inte sant att vi minskade energiproduktionen, Edward Riedl. Var lite noga med orden! Vi ökade energiproduktionen i Sverige under vår tid därför att vi såg att vi hade behov av mer energi och billig el. Vi är tydliga med att vi behöver utöka energiproduktionen kraftigt i Sverige.
Vi tror att vi kommer att behöva fördubbla energiproduktionen i vårt land för att klara den gröna omställningen men också för att klara konkurrenskraften för industrin. Därför har vi föreslagit ett nytt energipolitiskt mål, och vi tycker faktiskt inte att det borde vara så kontroversiellt.
Jag hör från er i regeringspartierna att ni vill tala om fossilfri el, så varför kan vi inte enas om det att det fram till 2030 behövs 60 nya terawatttimmar? Det är vår ingång i vad vi hoppas blir en överläggning och diskussion med regeringspartierna om att skapa långsiktighet, för om man vill ha kraftiga investeringar i ny energiproduktion behöver de som ska göra dessa investeringar få veta att reglerna gäller. Där finns det få saker som kan skapa så mycket långsiktighet som överenskommelser mellan partier.
Vi tror att det kommer behövas mer kärnkraft. Ja, vi har sagt att det kommer att behövas mer kärnkraft. På kort kommer det framför allt att handla om att nyrenovera och investera i förlängning av den kärnkraft vi har. Vi är öppna för kärnkraft på fler platser där vi haft kärnkraft och där det kan finnas behov av ny kärnkraft, men då måste det göras investeringar. Det måste finnas lönsamhetskalkyler. Det måste finnas en idé om hur det faktiskt ska genomföras så att vi inte får mer dyr el utan mer billig el, som både hushåll och industrin efterfrågar.
Vi är ett parti som konsekvent genom vår historia har prioriterat energiproduktion därför att vi vet hur viktigt det är för svensk konkurrenskraft.
(Applåder)
Fru talman! Ofta håller jag nästan med. Jag står nästan och nickar när Mikael Damberg står här och pratar, för det låter så himla bra. Jag håller ju med. Det är bara det att Mikael Damberg, fru talman, var med och lade ned flera kärnkraftsreaktorer och såg till att vi förlorade elproduktion, vilket sedan gjorde att svenska hushåll och svenska företag fick jättehöga elräkningar. Jag tror inte, fru talman, att de som har betalat dessa höga elräkningar håller med om att det var klokt att lägga ned fullt fungerande kärnkraft.
Jag satt i den här kammaren tillsammans med flertalet av er som nu är här när vi röstade om att rädda de två sista reaktorerna. Då röstade fyra partier för att man inte skulle rädda kärnkraften. Socialdemokraterna var ett av dem, och den övriga oppositionen av i dag var de tre andra. Det var det man röstade om! Hade man behållit de reaktorerna hade vi haft mycket lägre elpriser. Då hade svenska elkonsumenter och företag haft mycket lägre kostnader. Det hade ju varit bra, men så blev det inte. Det om historien. Frågan är vad man vill framåt.
Nu tolkar jag ändå det Mikael Damberg säger i talarstolen - det kanske är en övertolkning, fru talman - som att man vill bygga ny kärnkraft. Cecilia Rönn från Liberalerna frågade också varför Socialdemokraterna röstade emot förslaget att bygga ny kärnkraft i Sverige, när de nu ändå verkar vara för. Det är jättesvårt att förstå.
Fru talman! I den energiöverenskommelse som vi gjorde med andra partier, inklusive Moderaterna, förbättrades villkoren för svensk kärnkraft. Vi var överens om att våra politiska beslut inte skulle drabba kärnkraften. Den överenskommelsen har Socialdemokraterna hedrat. Moderaternas beskrivning av historien är inte korrekt, men jag har förstått att det är ert bästa argument. Det är inte mer sant för det.
I dagens läge står vi inför stora industrietableringar i Sverige. Tusentals nya jobb kan komma till vårt land. De är dessutom kopplade till den gröna omställningen, och Sverige kan skapa nya jobb just genom att få ned utsläppen - inte bara i Sverige utan också internationellt och globalt sett. De investeringarna står och faller med att ny energiproduktion kommer till stånd ganska snabbt. Inte någon gång efter 2035, utan ganska snabbt.
Ni har fördyrat och försvårat för havsbaserad vindkraft. Ni har försvårat processerna när det gäller landbaserad vindkraft. Ni har av någon anledning försvårat och fördröjt tillståndsprocesser och processer för att snabbt fatta beslut om större industriella projekt i vårt land. Det gör det inte lättare att få de här investeringarna på plats.
Vi har föreslagit ett nytt energipolitiskt mål om 60 nya terawattimmar fossilfri el. Det borde vara intressant för regeringspartierna om de menar allvar med att vi behöver ha mer fossilfri el på plats i Sverige för att pressa energipriserna och få industrin att fungera.
Det känns tyvärr som att även Moderaterna har dragits in i någon form av kulturkrig kring energipolitiken. Man ska vara för det ena energislaget och mot det andra. Vi tror att det är farligt, för Sverige är ett litet land som är enormt exportberoende och behöver fossilfri energi för att klara jobben och minska elräkningarna. Låt oss bli överens om det och jobba långsiktigt och blocköverskridande med en sådan viktig fråga!
(Applåder)