Riksflödet
Logga in
Svarade Elin Söderberg i en replik ·

Magnus Jacobsson (KD) om Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

Magnus Jacobsson (KD) svarade Elin Söderberg i en replik om Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel i debatten ”Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 november” den 29 nov 2023.

Elin SöderbergMP· i en replikDet var en situation efter Rysslands invasion av Ukraina då jättemycket hände med att energipriserna stack iväg. Det är fullt förståeligt att många partier då tog sig en funderare: Hur hanterar vi det här? Magnus…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Under förra mandatperioden satt jag i trafikutskottet och jobbade med trafikfrågor. Väldigt tidigt under mandatperioden blev jag uppvaktad av transportföretag, jordbrukare och barnfamiljer, framför allt på landsbygd men även i städer där man pendlar mycket. Det man hade reagerat på var prisbilden.

En god politik måste ta ekologiska hänsyn, men den måste också ta sociala och ekonomiska hänsyn. Detta gjorde att jag inom mitt parti började sätta mig in mer och mer i reduktionsplikten och vad den skulle få för konsekvenser, fru talman. Målsättningen var att den skulle upp till 60 procent, och jag tittade på vad det skulle få för effekter i samhället.

Vid det tillfället talade Miljöpartiet väldigt mycket om att priset borde gå över 30 kronor för att man skulle uppnå rätt miljöstyrande åtgärder. Det hade ju fått katastrofala konsekvenser för landsbygden om vi började pressa upp priserna i de höjderna. Detta gjorde att jag tillsammans med en del andra fick en förändring till stånd i mitt eget parti, fru talman. I januari 2022 höll därför Ebba Busch och jag en gemensam presskonferens där vi helt enkelt meddelade att vi ämnade ändra uppfattning.

Detta gjorde senare att även våra moderata vänner bytte uppfattning, och i dag står vi här. Vi står i en situation där vi äntligen tar även ekonomiska och sociala hänsyn. Vi kan inte ha en miljöpolitik som slår sönder landsbygden. Det är inte rimligt. Jag är därför väldigt glad över det vi debatterar i dag, och jag är ännu gladare att det kommer att beslutas i morgon.

Detta hänger också ihop med en annan viktig fråga, nämligen vad som sades i valrörelsen och vad man levererar. Vi kristdemokrater sa att vi skulle sänka bränslepriserna. Vi hade lite olika räkneexempel vid olika tillfällen, men det som kanske har blivit mest känt är runt 9 kronor vid pump.

Om man räknar samman de två skattesänkningar som har genomförts, det vill säga den som kom i år och den som kommer nästa år, och sedan lägger på reduktionspliktsförändringen och utöver det momsen - det är många som glömmer den lilla detaljen att momsen kommer sist - ser man att dessa beslut har en gemensam effekt på ungefär 9 kronor.

Självklart hade jag som kristdemokrat velat att detta infördes redan den 1 januari i år. Det hade om inte annat varit väldigt skönt partipolitiskt, eftersom vi verkligen sa att vi ville att detta skulle ske fort. Nu får vi dock igenom det från nästa år, och det innebär att vi kan sätta en liten check på de vallöften vi gav. Det är jag väldigt glad för.

Samtidigt uppstår frågan om detta är ett beslut som skadar miljön. Ja, möjligtvis - om man är miljönationalist. Då ser man det så. Men om vi är lite ärliga mot oss själva med hur det fungerar med reduktionsplikt, vilket flera talare redan har tagit upp, inser vi att vi ju faktiskt importerar och att andra kommer att använda den miljödiesel som vi inte använder. Det blir exakt samma miljöeffekt om den bränns i ett fordon i Sverige som om den bränns i ett fordon i Polen, Tyskland eller Frankrike. Ur ett globalt perspektiv blir det alltså ingen skillnad för miljön över huvud taget.

Fru talman! Jag har också lyssnat på debatten. Det är ett oerhört fokus på bara den här bränslemetoden. Men om man som jag kommer från trafikpolitiken kan man titta på vad som händer där. Det handlar om vätgas, och vi talar om ammoniak och el. Vi talar om att ställa om dieselfordon till vätgas. Det sker otroligt mycket som gör att vi kommer att klara våra mål.

(Applåder)

Fru talman! Det var en situation efter Rysslands invasion av Ukraina då jättemycket hände med att energipriserna stack iväg. Det är fullt förståeligt att många partier då tog sig en funderare: Hur hanterar vi det här?

Magnus Jacobsson redogör i sitt anförande för hur Kristdemokraterna landade i att de ändrade uppfattning och ville sänka reduktionsplikten. När ni gjorde den omläggningen, varför utvecklade ni då inte någon ny klimatpolitik?

Jag kan också tillägga: Hur ser ni på att det inte ger någon som helst fördelningspolitisk lösning utan att det slår brett? I det svåra ekonomiska läge som uppstod, varför riktade man inte resurserna till dem som behöver det utan spred ut det brett på alla som använder fossil bensin och diesel oavsett vilka inkomster och vilken betalningsförmåga de har?

Fru talman! Att världsmarknadspriset förändrades i och med kriget i Ukraina är ett faktum. Det kan vara rent pedagogiskt viktigt att påpeka att bränslepriset i stora delar består av fyra enheter. Det är världsmarknadspris, priset för reduktionsplikt och bränsleskatter, och därutöver är det moms. Tre av dessa kan vi påverka, och den fjärde kan vi inte påverka.

Det som är det spännande i diskussionen är att flera nu har hänvisat till världsmarknadspriset. Men sanningen är att ni i Miljöpartiet har velat höja priset oavsett kriget.

Ni har vid flera tillfällen stått i den här talarstolen och argumenterat för att priset ska upp över 30 kronor. I ert fall har, hur hemskt det än låter, kriget underlättat införandet av er politik.

Vi har haft en annan uppfattning. Vi har haft uppfattningen att det måste hänga ihop både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det blev inte rimligt. Det gick för långt, vilket Kjell-Arne Ottosson på ett lysande sätt har redovisat.

Fru talman! Det ställdes en fråga om en annan miljöpolitik. Vi har vid flera tillfällen talat om det. Jag har stått i den här talarstolen vid mängder av tillfällen och talat om elektrifiering, vätgas och att man ska använda rätt energi på rätt ställe.

En av dem som släpper ut absolut mest är sjöfarten. Där jobbar man jättemycket nu med elektrifiering. Man jobbar på att försöka komma bort från bunkerolja. Preemraff ligger inte så långt ifrån där jag bor. De jobbar med att ta fram bränslen.

Vi har hela tiden talat om det som för övrigt även ledamoten tog upp i slutet av sitt anförande. Det är inte bara en fråga. Vi kommer att få jobba med flera sektorer för att klara av miljöpolitiken.

Jag vänder frågan tillbaka. Vad är det som gör att ni låser er vid just detta som drabbar människor så hårt när det finns fler lösningar att använda sig av?

Fru talman! Vi ser att vi behöver ställa om transportsektorn och se till att vi blir fossilfria, når klimatmålen, når våra EU-åtaganden och hejdar klimatkrisen. Det är bara så vi kan få en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Hejdar vi inte klimatkrisen får vi ingen socialt hållbar utveckling, ingen ekologiskt hållbar utveckling och ingen ekonomiskt hållbar utveckling. Klimatkrisen kommer att drabba hela samhället kraftigt negativt.

Vi kan mycket riktigt inte påverka världsmarknadspriset. Då är frågan varför KD tillsammans med de andra Tidöpartierna låser fast Sverige i ett ökat beroende av världsmarknadspriset på olja genom att öka den fossila andelen. Det gör att vi är mer utsatta för prischocker från volatila oljepriser i framtiden.

Det som Miljöpartiet har drivit är en ordnad klimatomställning av hela samhället. När det gäller transportsektorn behöver vi jobba med ett transporteffektivt samhälle för att minska den totala energiåtgången, med elektrifieringen för att byta ut fordonsflottan och med att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

För att det ska bli en omställning behöver det fossila vara dyrare än det förnybara så att vi får incitament att övergå till det förnybara. Då kan vi jobba med att till exempel ha en bensinskatt. Men vi kan också jobba med att stödja subventioner som till exempel med en elbilsbonus. Vi har jobbat med båda de delarna för att säkerställa att vi får en ordnad omställning.

Det är samma med reduktionsplikten. Det är ett successivt införande just för att det inte ska bli några tvära kast utan att vi får till en ordnad omställning av hela transportsektorn, når målen och skyddar befolkningen från klimatrelaterade risker. Samtidigt kan vi tillvarata möjligheterna, öka den inhemska biodrivmedelsproduktionen och stärka svensk krisberedskap.

Fru talman! Omställningen är vi helt överens om. Problematiken är att den metod som används fick så stora konsekvenser att vi sa: Det är inte rimligt. Alltså måste vi göra något annat. Steg ett är att stoppa den metoden. Steg två är att fortsätta att jobba med det andra.

Vad är då det andra? Tar vi flyget som exempel talar man i dag om el på korta distanser. Man talar om vätgas på det som är mellanlångt, alltså europeiskt flyg. Sedan talar man om biobränsle på det som är det långa flyget över kontinenter.

Vi kommer att se exakt samma fenomen inom bilsektorn. Det är bland annat därför som vi kristdemokrater tagit upp detta. Jag tror att Kristdemokraterna är det enda parti i riksdagen som har tagit upp att vi ska ha en helt ny bränsle- och fordonsbeskattning.

Det är en digital så kallad kilometerbeskattning som man har i Tyskland och på många andra ställen. Varför då? Då skulle vi kunna styra via skatter så att det lönar sig att exempelvis köra med elfordon. Det kan vara att kvällstid köra ut matvaror och sådant.

Vi får samma fenomen inom transportsektorn. Vid en längre distans använder du flytande bränsle i någon form och gärna vätgas, som inte är flytande utan en gas, ammoniak eller liknande. På de korta distanserna jobbar vi alltmer med el.

Det kommer inte att räcka om vi elektrifierar allting. I den meningen har Rickard Nordin rätt. Det räcker inte om vi elektrifierar allting. Vi måste även byta ut de bränslen som vi använder i dag i de fordon vi har i dag. Då kommer detta med ny teknik.

Fru talman! Vi är helt överens om att vi behöver ställa om. Problemet var att den här lösningen är dyr och ineffektiv och skadar omställningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 november.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.