Anna-Belle Strömberg (S) om Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen

Fru talman! Vi socialdemokrater välkomnar de förslag som finns i betänkandet. Vår uppfattning är att den nya lagen kommer att ge förutsättningar för att öka skyddet och förbättra konsumenternas tillgång till rättslig prövning för kollektiva intressen.

Godkända enheter kommer att kunna väcka talan om både åtgärder för gottgörelse och åtgärder för förbudsföreläggande för drabbade konsumenter. Oseriösa näringsidkare ska få svårare att agera på marknaden. Det här tycker vi är bra.

Men, fru talman, i likhet med flera andra remissinstanser anser vi att regeringen borde ha gått ett steg längre i förslaget, vilket innebär att utöver opt-in även införa ett opt-out, något som redan tillämpas i bland annat Norge och Danmark. Antalet grupprättegångar som har drivits under en 20-årsperiod har varit litet. Detta talar för att någon form av opt-out-förfarande bör övervägas på nytt.

För att tredjepartsfinansiering över huvud taget ska aktualiseras krävs att kravet är av stor omfattning, och för att den nya lagen nu ska få någon verklig effekt för att uppnå syftet med direktivet krävs det att Sverige även inför opt-out-modellen. En sådan modell medför att konsumenterna kan få sin sak prövad i de fall där det annars inte skulle ha blivit fallet och därmed skapa intressen från tredjepartsfinansiärer.

Ett opt-out-förfarande behöver inte nödvändigtvis omfatta alla grupptalantvister utan kan begränsas till vissa situationer som exempelvis i Norge, där man använder sig av en så kallad opt-out-ventil som kan användas i situationer där de individuella beloppen är så små att de annars inte skulle kunna göras gällande. I de fallen kan rätten i Norge bestämma att gruppmedlemmarna ges automatisk grupptillhörighet med möjlighet till utträde ur gruppen. Även i Danmark kan ett opt-out-förfarande tillämpas vid offentlig grupptalan om det avser små individuella anspråk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen

Fru talman! Grupptalanutredningen 2022:42 lyfter fram processekonomiska vinster och en minskad risk för upprepade processer. Utredningen redovisar utförligt en lång rad fördelar med att införa opt-out. Det skulle leda till större grupper, stärka den enskildes rättskydd och bättre värna de konsumenter som inte har förmåga att vara aktiva på det sätt som det nuvarande systemet kräver.

Fru talman! Vi socialdemokrater föreslår därför att regeringen går vidare med detta arbete och återkommer med ett förslag om införande av ett opt-out-förfarande. De många fördelar som utredningen med instämmande av såväl regeringen och flera remissinstanser lyfter fram talar också det för ett opt-out-förfarande, i likhet med våra grannländer. Det behöver finns också här i Sverige.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation.

Fru talman! Vi delar uppfattning om ett stärkt konsumentskydd, och det är därför vi för fram förslaget. Det framgår av betänkandet att flera remissinstanser ställer sig bakom förslaget, till exempel PRO och Sveriges Konsumenter, högskolan och en hel del andra advokater. De säger att det är ett bra system som borde provas och utredas. Även regeringen har i sitt betänkande sagt att det är en möjlig lösning. Dessutom har både Norge och Danmark och andra länder det systemet.

Eftersom vi har haft systemet med opt-in i över 20 år, och det inte har lett till så många tvistlösningar, borde vi prova något mer. Då är opt-out något att titta på.

(Applåder)