Roland Utbult (KD) svarade Jessica Wetterling i en replik om Ett hållbart mediestöd för hela landet i debatten ”Protokoll 2023/24:30 Onsdagen den 15 november” den 15 nov 2023.
Jessica WetterlingV· i en replikTack, Roland Utbult, för svaret! Jag kan hålla med ledamoten. Även om det känns som att vi båda har goda avsikter med hur det nya mediestödet ska falla ut ligger det till stora delar utanför vår makt, och det är djupt…Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag i betänkandet.
Vi debatterar ett paradigmskifte när det gäller svensk mediepolitik och relationen mellan staten och nyhetsmedier. Från att ha varit ett mediestöd grundat på rättighet utifrån hur många prenumeranter och hur stor upplaga man har går det nu över till ett statligt stöd grundat på hur redaktionen ser ut och vilka behov som finns. Riktigt välmående tidningar utan egentligt behov av stöd kan alltså bli utan. Huvudinriktningen är, som vi har hört tidigare talare säga, lokal och regional nyhetsförmedling.
Vi har haft skiften tidigare när det gäller medieutveckling. Under mellankrigstiden, mellan första och andra världskriget, skedde en genomgripande medial förändring som innebar att informationsflödet ökade väsentligt och det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning mycket snabbare än tidigare.
De flesta av oss har vuxit upp med papperstidning att läsa till frukosten, och det har varit en både trygg och trevlig faktor. Kvällstidningarna har också haft en betydelse, även om förtroendet för morgontidningarna har varit betydligt större. Vi är många som håller fast vid att det är en speciell känsla att hålla i en papperstidning. Det har också gjort att den betalda papperstidningen hållit ställningarna kanske längre än vi trott. Tronskiftet lär ha varit år 2020, då de digitala prenumerationerna på tidningar blev fler än för den betalda papperstidningen.
Det är också viktigt att förstå mediernas roll. Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten, som kontrollerar den första makten, riksdagen, och den andra makten, regeringen. Det ger också tidningarna stor makt.
Herr talman! Rättighetsstödet utifrån upplaga och prenumeranter tas nu bort. Den gamla formen av stöd var det nödvändigt att byta ut eftersom EU-kommissionen inte hade godtagit det. EU-kommissionen har tryckt på så att ett modernt så kallat teknikneutralt statsstöd ska börja gälla den 1 januari 2024. Vi lägger alltså det gamla rättighetsbaserade mediestödet åt sidan.
Det som gäller från den 1 januari är alltså ett redaktionsstöd som är behovsstyrt. Från statens synvinkel kommer det nya mediestödet att utgöra en fast kostnad, det vill säga den skenande kostnadsutveckling som tidigare tornade upp sig vid horisonten stoppas nu, och staten sätter en gräns för vad mediestödet får kosta. Men de nivåerna kan givetvis också modifieras framöver. Nu har också utredaren sagt att det finns möjligheter att korrigera så småningom. Det är i och för sig självklart.
Som jag sa är den nya inriktningen lokal och regional nyhetsförmedling. Det har skapat oro i en kategori av tidningar, rikstäckande så kallade fådagarstidningar eller nischtidningar. De är tidningar med nationella nyheter, eller nyheter som tar upp lokala nyheter på ett nationellt plan.
Låt mig ge några exempel på sådana tidningar: Aktuellt i Politiken, som är socialdemokratisk. Dagen, som bygger på en kristen ideologi. Nu, som är liberal. ATL, oberoende lantbruksjournalistik. Syre, som är grön. Dagens ETC, som jag tror är neutral, möjligen vänster.
Herr talman! Jag fanns med i den parlamentariska referensgrupp som skapades när Mats Svegfors utsågs till utredare av den nya mediepolitiken. Från allra första början lyfte jag upp fådagarstidningarnas viktiga demokratiska roll och betydelsen av mångfald. Mats Svegfors är ju en oerhört kunnig person, och jag ser i utredningen att han lyssnade på oss. Men den oro som finns hos fådagarstidningarna måste tas på allvar. Till de allra viktigaste inslagen i Svegfors utredning och regeringens proposition hör just mångfaldsklausulen. Så här formuleras syftet med det nya mediestödet i regeringens proposition:
"Att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men" - lyssna! - "även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet."
Herr talman! I det nya systemet är det mediestödsnämnden som avgör vilka som ska få stöd. Det kommer att göras en samlad bedömning om tidningen uppfyller kriterierna och vilket behov av stöd som finns. Sedan fattas beslut.
För de rikstäckande fådagarstidningarna som jag har lyft fram här i dag och sedan ett halvår tillbaka finns det möjlighet att söka redaktionsstödet enligt det nya systemet. Såvitt jag förstår gäller det att åberopa betydelsen av mångfald. Om det inte går att få redaktionsstöd är det övergångsstödet som gäller. Det är en femårig avtrappning av stödet. Men det går också att söka redaktionsstödet på nytt efter ett år med övergångsstöd, prövas igen och då komma in i det nya systemet.
Sista ordet är inte sagt! Det är inte kört, och min förhoppning och tro är att regeringen ser värdet av den demokratiska funktion som tidningarna har i vårt samhälle, inte minst när man ska ta sig an förordning och föreskrifter och modifiera hela sammanhanget.
Herr talman! Ibland får man feeling de sista sekunderna.
Jag lyssnade på ett anförande som jag i stora delar instämmer i. Jag delar Roland Utbults förhoppningar om mediestödet, och jag hoppas att det kommer att falla ut rätt.
Roland Utbult satt precis som jag med i referensgruppen, och vi har gett inspel både under den tid Mats Svegfors utredde frågan och även senare. Vad vet jag? Roland Utbult tillhör också ett av regeringens partier, och jag hoppas att han har mer insyn i hur det går med förordningen än vad jag har.
Jag instämmer också i vad Roland Utbult sa när han lyfte upp vikten av mångfald bland de nationella medierna. Jag vet att ledamoten också har påpekat detta i fråga om fådagarstidningar. Sedan kommer ledamoten ändå fram till slutsatsen att mediestödsnämnden ska göra en sammanvägd bedömning. Vilka lokaltidningar ska i den sammanvägda bedömningen av lokal journalistik inte prioriteras över det andra perspektivet om mångfald?
Jag har fått höra från departementet att det alltid kommer att vara så att när en prioritering görs - och den kommer självklart att göras - ska lokal journalistik prioriteras. Punkt! Vilka kommuner tänker sig ledamoten inte ska ha medial bevakning? När ska mångfaldsmedierna få stöd?
Herr talman! Jag tackar Jessica Wetterling för frågan.
Vi instämmer med varandra i en hel del, och det är intressant. Vi är överens om mycket, just när det gäller den här kategorin tidningar. Det är bra.
Jag har talat om makt. Vem har makt? När det gäller den fråga jag har fått ligger den helt enkelt utanför min makt. Jag har inte möjlighet att svara på vilka kommuner det handlar om, och jag har inte ens en åsikt om en särskild kommun ska uteslutas eller prioriteras.
Jag räknar med att demokratin kommer att fortsätta fungera så att mediestödsnämnden som ska besluta om de här stöden gör det på ett korrekt sätt. Det är det svar jag kan ge, för det här är som sagt utanför mina befogenheter, känner jag.
Herr talman! Tack, Roland Utbult, för svaret!
Jag kan hålla med ledamoten. Även om det känns som att vi båda har goda avsikter med hur det nya mediestödet ska falla ut ligger det till stora delar utanför vår makt, och det är djupt olyckligt.
Ledamoten nämnde framför allt den oro som finns hos de rikstäckande, nationella nyhetsmedierna. Men de signaler jag får är att det finns minst lika stor oro hos lokaltidningar.
Ett exempel som jag tror att alla ledamöter i riksdagen har fått är från chefredaktören på Norra Halland, en tidning där det nya mediestödet troligtvis kommer att leda till en minskning på upp till 2 miljoner kronor per år redan nästa år. Och i dag vet vi inte ens när det stödet kommer att betalas ut.
Som jag nämnde i mitt anförande var det inte nationella medier jag besökte utan min lokala tidning i vår gemensamma valkrets, Härryda-Posten. Chefredaktören där vittnade om samma sak i exempelvis Partille, där man har skurit ned redan nu för att man är så osäker på hur finansieringen kommer att se ut i framtiden.
Det här handlar om redaktioner som redan i dag är väldigt små. Man ska ändå täcka dygnets alla timmar, men man gör det med mindre än fem personer - och så behöver man skära ned med 25 procent.
Den stora oron tror jag är gemensam hos alla som i dag har sökt mediestöd. Jag tror att det vore dumt att tro att det här bara gäller de rikstäckande medierna. Jag tror att den här oron finns gemensamt hos en stor del av branschen.
Herr talman! Jamen det här är väl politik. Vi har olika engagemang här. Det finns ett stort engagemang från dig, Jessica Wetterling, för en viss kategori. Jag har fokuserat på den kategori som jag haft väldigt mycket kontakt med. Jag har varit på departementet tillsammans med företrädare för fådagarstidningarna och försökt gjuta in lite hopp om att de ska få möjlighet att överleva. Vi jobbar alltså på var sin front, du och jag. Tillsammans kanske vi kan få lite resultat här.
När det gäller fådagarstidningar, rikstidningar, nischtidningar och så vidare finns det ett förslag från Svegfors om ett övergångsstöd på fem år. Det är då en avtrappning, och efter fem år är det liksom över. Då är det slut. Här får man se till de förordningar och föreskrifter som ska komma från regeringen och så att säga korrigera det så att det inte är slutet för tidningarna.
Min förhoppning är att de ska få redaktionsstöd, men det vet vi inte i dag. Det är lite osäkert, alltihop, det är det. Men det är inte kört, och sista ordet är inte sagt.