Jakob Olofsgård (L) om Särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas

Fru talman! Det är inte så svårt att hitta företrädare i debatten som vill hindra användandet av anonyma inlägg och lögner i valkampanjen. Sju av åtta partier står glasklart för detta. Bara detta borde vara nog för att vi ska kunna komma vidare i sammanhanget. Och då räknar vi inte in de vanliga skillnaderna. Att vi ser saker på olika sätt är ju en del av själva idén. Det är rimligen helt okej.

Men vi ska förstås vara helt eniga om att vi inte ska ha vare sig anonym finansiering eller anonyma budskap. Våra politiska budskap ska förvisso ha mottagare, men minst lika viktigt är att det finns en tydlig avsändare. TV4 krafsade lite på ytan och hittade ett getingbo av olika konton och uttalanden ägnade åt smutskastning och lögner, allt helt anonymt.

Men den här debatten har också en rubrik som handlar om hur demokratin och partiernas förtroende kan stärkas och bibehållas. Jag skulle vilja ägna några sekunder åt det. Jag inser förstås att det egentligen krävs månader och år, men så är det också oerhört viktigt.

Demokratin står under hot i många länder. Partierna har ett otvetydigt ansvar. Möjligen har Sverigedemokraterna ett extra stort ansvar eftersom det är otvetydigt att den senaste tidens resonemang har skadat både Sverige och demokratin på ett oacceptabelt sätt.

Det är angeläget att vi kommer framåt här. Även om riksdagen är ett angeläget forum att föra den här sortens diskussioner i, exempelvis i kommittéer och utredningar, kan vi inte utesluta att regeringens roll också kan komma att vara viktig. Vi måste gå till botten med detta.

Vi är inte över huvud taget betjänta av den här sortens kommunikation framöver. Att vi går till botten med detta gör inte bara vår värld mindre giftig. Det är också vad Sveriges väljare är berättigade till, tänker jag.

Fru talman! Jag instämmer väl med min kollega Malin Björk. Det som vi har talat om i konstitutionsutskottet är ett utskottsinitiativ med syfte att leda fram till just tilläggsdirektiv till insynsutredningen.

Jag kan inte se annat än att om det besvaras redan innan vi är där har vi uppnått detta. Som jag ser det är det samma sak vi pratar om här. Om det går att lösa utan ett utskottsinitiativ är det fint. Om det inte gör det, om diskussionen på något vis hänger upp sig i insynskommittén, har vi ett utskottsinitiativ i KU. Där skulle vi naturligtvis vara betjänta av ett stöd från Liberalerna för att få detta att bli verklighet.

Fru talman! Ja, det är väl rimligt att det går till på det sättet. Först ser vi om det blir någonting av initiativet i insynskommittén. Gör det inte det kan det komma ett utskottsinitiativ om L är beredda att ställa sig på vår sida i det sammanhanget; naturligtvis gärna också andra partier.

Om det till äventyrs skulle ta stopp även där får vi väl slå oss ned och fortsätta resonera om hur vi kan komma vidare - om det är i form av diskussioner i riksdagen eller om detta på något vis kan komma att leda till initiativ som i förlängningen handlar om lagstiftning.

Precis som många här har sagt måste vi gå till botten med detta och få ett stopp på den här sortens kommunikation och diskussion. Vi är inte vare sig betjänta av eller värda detta.