Azadeh Rojhan (S) svarade Carl Nordblom i en replik om Statens stöd till trossamfund och civilsamhället i debatten ”Protokoll 2023/24:134 Måndagen den 17 juni” den 17 juni 2024.
Carl NordblomM· i en replikJa, det var verkligen för sent i augusti 2022. Det var i alla fall minst åtta år för sent. Det är intressant att Socialdemokraterna sent omsider vaknar upp och tycker att detta är prioriterade problem - man har ju haft…Fru talman! Det pågår en kamp om demokratin. Extremism i olika former och totalitära idéer sprider sig som en mörk skugga över världen och vår samtid. Rysslands pågående krig i Ukraina är en smärtsam påminnelse om att kampen om demokratin är en kamp vi måste ta varje dag.
När vi i dag debatterar civilsamhället debatterar vi kärnan i ett demokratiskt samhälle. Civilsamhällets organisationer, oavsett deras specifika intressen, bidrar till en viktig komponent i en demokrati: att föra människor samman.
Det är när människor möts, uttrycker sina tankar öppet och vågar vara kritiska mot varandra men också vågar samarbeta kring gemensamma frågor som en känsla av samhörighet och tillit uppstår. Vi lär oss av varandra och inser att vi tillsammans kan påverka och förändra. Vi lär oss att lita på varandra.
Fru talman! Antidemokratiska krafter gynnas av ett samhällsklimat där människor i stället ställs mot varandra och där vi inte längre vågar tro på att de bästa besluten fattar vi gemensamt. De farligaste tiderna har börjat på detta sätt.
Fru talman! Civilsamhället i Sverige har de senaste åren drabbats hårt när regeringen kraftigt reducerat statliga resurser till studieförbund, folkhögskolor, kulturverksamhet och nu senast folkrörelsebiståndet.
Att minska svenska frivilligorganisationers roll i biståndsarbetet kommer att få förödande konsekvenser för människor runt om i världen. I över 60 år har svenska civilsamhällesorganisationer och folkrörelser spelat en central roll i svenskt bistånd. Nu föreslår regeringen att Sida ska ta över folkrörelsebiståndet, vilket kommer att begränsa civilsamhällets roll och underminera den folkliga förankring som det svenska biståndet har haft.
Det är en djupt oroväckande utveckling och en djupt oroväckande civilsamhällespolitik från regeringens sida. Detta riskerar att urholka det svenska civilsamhället, som på många sätt är unikt. Här finns 244 000 organisationer där hälften av den svenska befolkningen arbetar ideellt och lägger ned i genomsnitt 15 timmar i månaden. Här finns alla de som leder hockeyträningar, de som anordnar poesikvällar, de som fungerar som stöd för människor som hamnat snett i livet och de som älskar fåglar och fågelskådning.
Fru talman! Som jag sa står civilsamhället redan inför ett antal utmaningar, och det har förvärrats sedan pandemin. MUCF:s årliga rapport visar att organisationerna har svårigheter med medlemsrekrytering, att inflationen har slagit hårt mot deras verksamheter och att det finns ett ökat problem med hat och hot.
Vi socialdemokrater ser med oro på dessa utmaningar. Vi vill utveckla civilsamhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemang och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort. För det menar vi att det krävs fler mötesplatser och långsiktiga villkor för civilsamhället.
Vi vill stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden som röstbärare och opinionsbildare men också som huvudman för olika verksamheter. Det kräver bland annat att vi motverkar den glidning som pågår just nu, där ett antal myndigheter hävdar att de regler som gäller för privata näringsverksamheter även ska gälla för ideella föreningsverksamheter. Vi socialdemokrater anser att det ideella föreningslivet inte ska lida under marknadslogikens regler.
Fru talman! Vid samhällskriser har civilsamhället alltid klivit fram och tagit ett stort ansvar. Det har vi goda erfarenheter av i närtid, som under pandemin, under flyktingkrisen och nu under de svåra ekonomiska tider som råder. Men när det gäller att civilsamhället även fortsättningsvis ska kunna vara ett viktigt stöd vid kriser och stora samhällsutmaningar ligger det på oss beslutsfattare att säkerställa stabila och goda villkor för sektorn.
Fru talman! Vi beslutsfattare som värnar demokratin måste också inse att hot och hat samt påhopp och våld från extrema grupper mot civilsamhället inte sker i ett vakuum. Det är ett resultat av ett framväxande samhällsklimat. I värsta fall tar det sig uttryck i våldshandlingar, som för några veckor sedan i Gubbängen och under första maj i Västerås, när högerextrema NMR attackerade politiska sammankomster. Men det sker också vardagligt. Det sker varje dag på sociala medier genom trollkonton eller i vanliga mejl till enskilda engagerade individer i dessa verksamheter.
Dessa handlingar handlar endast om en sak: att tysta oliktänkande och skrämma människor från engagemang. Det är en utveckling vi socialdemokrater aldrig tänker acceptera. Demokrati byggs nedifrån. Vi socialdemokrater kommer alltid att slå vakt om dem som dagligen bygger vår demokrati.
Fru talman! För att civilsamhället ska fortsätta att vara en stark kraft för demokratin måste vi också vara vaksamma mot de krafter som försöker utnyttja civilsamhället för odemokratiska syften. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att civilsamhällets värden om inkludering, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter bevaras och skyddas. Det är därför som vi välkomnar att regeringen nu äntligen går fram med en lagstiftning om demokrativillkor för civilsamhället, en lagstiftning som den S-ledda regeringen hade tagit fram tidigare men som drogs tillbaka av den nuvarande regeringen.
Det är också därför som vi är djupt kritiska till regeringens hantering av en färdig proposition, som har lett till att bland annat trossamfund som inte har levt upp till demokratiska principer om mänskliga rättigheter har kunnat fortsätta att uppbära statsbidrag.
Vi har tyvärr under de senaste åren sett ett flertal avslöjanden som har visat på hur olika samfund som mottar statligt stöd har gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer om mänskliga rättigheter. Som exempel kan samfund som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa nämnas - samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet.
Vi ställer oss därför djupt kritiska till den långsamma hanteringen i fråga om att ta fram en ny proposition. Nu när den finns ser vi att den endast avviker marginellt från den ursprungliga. Det får oss att fråga: Varför har det dröjt?
Verksamheter som inte lever upp till de föreslagna demokratikriterierna har kunnat fortsätta sin verksamhet med statligt stöd. Detta riskerar att underminera förtroendet för statens bidragssystem. Det har också gjort att organisationer som inte främjar demokratiska värderingar har kunnat ta emot offentliga medel. Det menar vi är oacceptabelt. Men med en lagstiftning om demokrativillkor på plats kommer myndigheterna att kunna utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller krav, och det välkomnar vi.
Socialdemokraterna stöder de förslag som presenteras i den proposition som nu läggs fram. Men samtidigt vill vi uppmana den nuvarande regeringen att agera snabbare och mer effektivt i framtida lagstiftningsarbeten för att undvika liknande förseningar. Här vill jag specifikt nämna det arbete som pågår med att ta fram direktiv till en utredning om förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism. Vi socialdemokrater vill gärna se att detta arbete skyndas fram.
Fru talman! Demokratin byggs inte av oss här i riksdagen. Den byggs inte genom lagar och förordningar. Den byggs i de vardagliga mötena mellan människor, i diskussionerna på föreningsmöten, på idrottsplanen och i kulturens värld. Det är där, i hjärtat av civilsamhället, som den sanna demokratin lever och frodas. Det ska vi skydda och värna.
Med de orden tackar jag för mig, och jag ställer mig bakom reservation 14.
(Applåder)
Fru talman! Jag tänkte inte begära replik, men ledamoten Rojhan nästan tvingade mig.
Det var faktiskt efter en massiv kritik från både civilsamhället och trossamfunden som regeringen drog tillbaka den här propositionen. Det fanns brister i Socialdemokraternas ganska slarviga, om man får uttrycka sig så, proposition, som man hastade fram en månad före valet 2022.
Jag vill börja med att fråga ledamoten Rojhan: Var ledamoten Rojhan nöjd med den proposition som Socialdemokraterna lade fram? Varför förtydligade man inte exempelvis vad en företrädare är eller exemplifierade vad brott mot demokrativillkoren är redan i sin ursprungliga proposition?
Fru talman! Tack, Carl Nordblom, för frågorna! Jag tycker att det är jätteintressanta frågor.
Det finns något som jag blir förundrad över. När vi hade debatt om civilsamhället före valet 2022 var det partikamrater till Carl Nordblom som gick upp här och kritiserade oss för att vara sena i hanteringen av propositionen och som menade på att detta skulle komma på plats. Det var dags att få en proposition på plats. Sedan presenterade den S-ledda regeringen en proposition, och inte något av partierna Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna eller SD motionerade med anledning av den propositionen. Inga motioner - det måste väl ändå tolkas som att man var nöjd med propositionen.
Sedan blev det maktskifte. Tidöpartierna, med stöd av SD, kom till makten. Då drog man tillbaka propositionen. Frågan är, Carl Nordblom: Vad var det som hände där? Var ni före valet 2022 inte tillräckligt uppmärksamma på de saker som ni nu framför som kritik till oss? Ni hade ju då kunnat framföra detta genom motioner för att belysa att dessa förbättringar skulle kunna göras.
Fru talman! Ja, det var verkligen för sent i augusti 2022. Det var i alla fall minst åtta år för sent. Det är intressant att Socialdemokraterna sent omsider vaknar upp och tycker att detta är prioriterade problem - man har ju haft minst åtta år på sig.
Inte för att raljera, men Socialdemokraterna har styrt landet de senaste 70 av 100 åren.
Det är bra att regeringen drog tillbaka propositionen. Det är bra att regeringen gjorde ett noggrannare arbete och gick igenom de brister som finns så att man får effekt när propositionen har blivit lag.
Regeringen kommer aldrig att acceptera extremism. Det kanske den förra regeringen gjorde. Men jag är ganska säker på att den här borgerliga regeringen aldrig kommer att göra det.
När det kommer till skattebetalarnas pengar vill i varje fall jag ha ordning och reda. Jag är ganska glad att vi lägger fram noggranna propositioner i kammaren som går igenom och blir effektiva lagar.
Fru talman! Frågan är om vi ska hålla på att leka med ord och tala om att vi någonstans tycker om extremism och att Carl Nordblom inte tycker om det. Tyckte ni om extremism under de år som alliansregeringen styrde? Då kom ni inte fram med något demokrativillkor. Det blir nästan löjligt att ha en sådan diskussion.
När problemen visade sig och det fanns en problematik att bemöta tog den tidigare S-ledda regeringen tag i problematiken och började arbeta fram ett förslag till en proposition med demokrativillkor som skulle träda i kraft och bli lagstiftning under 2023.
Den propositionen drog nuvarande regering tillbaka, och den kom tillbaka med små, marginella förändringar. Carl Nordblom tyckte att propositionen kom åtta år för sent. Den är nu tio år försenad på grund av att man jobbat väldigt sakta och försiktigt och att Tidöpartierna inte har kunnat komma överens för att få till ett färdigt resultat.
Under den här tiden har extrema organisationer kunnat ta emot statliga medel, i stället för att vi skulle ha kunnat stoppa dem redan för två år sedan.
(Applåder)