Hans Eklind (KD) om Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Hans Eklind (KD) höll ett anförande om Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag i debatten ”Protokoll 2023/24:124 Onsdagen den 29 maj” den 29 maj 2024.
Fru talman! Nu gör vi om, och nu gör vi rätt. Detta är en bra dag, och den är efterlängtad bland de drygt 100 000 som är födda 1957.
När Annika Strandhäll under sin tid som minister ledde Pensionsgruppen enades gruppen om att införa den så kallade riktåldern. Något annat vi var överens om var att alla regelverk och skatter som hade med riktåldern att göra skulle parallelljusteras. Det blev dock inte så - skattereglerna följde med utan övergångsregler. Detta innebar att personer födda 1957 inte längre sågs som pensionärer under ett år. De fick därför inte del av det förhöjda grundavdraget, och de fick därmed inte sänkt skatt. Personer födda 1957 var i arbetsrättslig mening pensionärer, men skatterättsligt var de yrkesarbetande.
Jag har varit tydlig med att jag har tänkt driva denna fråga ända in i kaklet. Nu är vi vid kaklet - i dag kan vi fatta beslut som kompenserar de personer som betalat in för mycket skatt.
För mig är detta först och främst en moralisk fråga. Moraliskt är det helt förkastligt att vi har haft en situation som inneburit att en årskull fått betala mer i skatt än andra årskullar. Det rättar vi till här i dag. Detta är ett beslut som alla politiska partier i riksdagen står bakom, och det är mycket bra.
Bakgrunden till denna diskussion och till att detta beslut måste fattas har alltså med införandet av riktålder att göra. Att vi har en riktålder som tar hänsyn till hur länge vi lever beror på att vi människor lever allt längre, vilket är glädjande. I och med att vi lever längre ska de pensionspengar vi jobbar ihop under våra yrkesverksamma år räcka en längre tid. Gör man ingenting åt riktåldern, eller pensionsåldern, får människor månatligen en lägre kompensation.
Som kuriosa kan nämnas att pensionsåldern var 67 år när vi införde den allmänna pensionsförsäkringen i Sverige 1913. Samtidigt var medellivslängden för män 55 år och medellivslängden för kvinnor 57 år. Det var då. I dag är medellivslängden en helt annan; den är 81,6 år för män och 84,9 år för kvinnor, enligt SCB. Det är de senaste siffror jag har hittat.
Vi kan konstatera att medellivslängden har ökat med över tre år sedan detta pensionssystem sjösattes. Införandet av en riktålder var och är nödvändigt om vi vill att kompensationsgraden ska vara minst 60 procent, vilket var och är en grundtanke med pensionssystemet.
Fru talman! För nästan exakt två år sedan fattade riksdagen ett ofullständigt beslut - övergångsregler för det förhöjda grundavdraget saknades. Jag tror absolut inte att det var något annat än just en miss. Jag har suttit i Pensionsgruppen sedan 2019, eller formellt sedan december 2018. Där har vi alltid varit väldigt måna om att ha tillit; vi ser till att det vi kommer överens om också genomförs.
Detta var en miss, och den flög under radarn. Jag tycker att det kan låta annorlunda på vissa debattörer här i dag. Det var dock inte ett enda parti här i riksdagen som tog upp denna fråga. Inte heller de engagerade och kunniga pensionärsorganisationerna, Pensionsmyndigheten eller Skatteverket hade upptäckt denna miss. Det var en miss som flög under radarn.
När vi väl uppmärksammades på detta var beslutet formellt sett redan fattat, och då hade vi som politiska företrädare anledning att försöka rätta till detta. Om en bank får in för mycket på ett konto är det inte bankens pengar, utan då återförs pengarna självklart till den rättmätiga ägaren. I detta fall har 57:orna varit ägarna som ska få tillbaka sina pengar.
Fru talman! Jag tycker att man ska vara självkritisk. Jag är det, för jag missade också att övergångsregeln för förhöjt grundavdrag inte fanns med. Detta kunde givetvis ha skötts mycket bättre.
Arkitekterna bakom denna miss var Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men det är bara halva sanningen. Hela sanningen är att oberoende av vem som sitter i regeringsställning har vi som riksdagsledamöter ett ansvar att noggrant läsa igenom handlingarna så att vi verkligen vet vad vi fattar beslut om. Men vid det tillfälle vi röstade om detta var det ingen som åberopade detta.
Missen blev känd under sommaren 2022. Därefter har många ropat lite i falsett: Varför gjorde Tidöpartierna inget i sin första budget? Vän av ordning kan tycka att det vore lite klädsamt om de som säger så hade något i sina skuggbudgetar som åtgärdade detta. Men icke. Jag tror inte att skälet var att man inte såg angelägenheten i detta utan - och det säger jag efter att ha suttit i Pensionsgruppen i snart fem år - att pensionssystemet är ett komplicerat system. Man tänker att man skruvar lite på ett ställe för att rätta till något, och då börjar det röra sig någon helt annanstans. Det är skatter, kompensationsregler och det ena med det tredje. När vi fattar beslut i Pensionsgruppen, även om det kan tyckas vara en teknisk förändring, går det inte i en handvändning, utan det ligger väldigt mycket arbete bakom för att säkerställa att de åtgärder man vidtar också får de effekter man tänkt.
Fru talman! Rätt är rätt, och fel är fel. I dag gör vi alla rätt, och det är inte en dag för tidigt.
(Applåder)
