Anders W Jonsson (C) om Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I det ekonomiska läge vi befinner oss i är det helt avgörande att våra skattemedel används på ett effektivt sätt. Vi behöver få fler i arbete, och de medel som frigörs genom den reform vi nu debatterar behövs för att göra Sverige tryggare.

Det är alltid viktigt att rätt ersättning betalas till rätt mottagare. Under årens lopp har antalet företag som nyttjar möjligheten till ersättning för höga sjuklönekostnader kommit att bli nästan dubbelt så stor som man räknade med när reformen infördes 2015. Samtidigt har även de utbetalda beloppen blivit betydligt högre.

Vid införandet av reglerna i nuvarande system beräknades utgifterna för den här ersättningen till 0,3 miljarder kronor per år. De kommande åren beräknas reformen kosta staten över 2 miljarder per år. Detta innebär att de negativa konsekvenser som finns får en annan dignitet än vad som antogs vara fallet när reformen infördes.

Inte nog med att det blev en dyr reform. Det blev också en reform med påtaglig risk för fusk. Riksrevisionen har granskat systemet. Deras rapport heter talande nog Lätt att göra fel, för det här visade sig vara en reform där det blev lätt att göra fel. Riksrevisionen konstaterade att risken för felaktigheter i inrapporterat underlag är hög. Försäkringskassans riktade kontroller har inte varit tillräckliga för att säkerställa att det inte fuskas. Det här är alltså ett system som kan missbrukas. Vi kastar inte ut barnet med badvattnet; vi täpper till hålen så att inte skattepengarna kan rinna ut.

Det kan ifrågasättas huruvida förmånen fyller sitt syfte att skydda små företag från oförutsedda kostnader. Det är nämligen så att ersättningen i de allra flesta fall betalas ut först året efter det år då sjuklönekostnaden uppstod. Det betyder att arbetsgivaren ändå behöver ha beredskap för de oförutsedda kostnader som en anställds sjukfrånvaro innebär innevarande år. Visserligen finns en möjlighet att ansöka om ersättning i förskott, men det ansökningsförfarandet innebär administrativt krångel för arbetsgivaren och används bara i begränsad utsträckning.

Går det då inte att göra som delar av oppositionen föreslagit och behålla ersättningen men göra mer kontroller? Det står i betänkandet att om man har en ersättning som baseras på detaljerade uppgifter från arbetsgivare om anställdas sjukfrånvaro på individnivå i kombination med mer frekventa och omfattande kontroller skulle det sannolikt minska risken för felaktiga utbetalningar - men det skulle också innebära betydligt ökad administration för arbetsgivare. Regeringens mening är inte att göra det krångligare för små företag utan tvärtom att förenkla.

Man ska komma ihåg att den här ersättningen bara utgör en liten del av arbetsgivarnas sjuklönekostnader. De arbetsgivare som fick ersättning mottog i genomsnitt 26 000 kronor för perioden april-december 2022. För småföretag är siffran 13 000 kronor. Samtidigt pekar aktuella prognoser på att statens kostnader kommande år kommer att uppgå till drygt 2 miljarder. Det innebär att ersättningen motsvarar cirka 5 procent av arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader.

Man ska ha stor respekt för att många företag har det tufft. Men det finns ännu mer angelägna reformer att lägga kraft på, som gör större skillnad för näringslivsklimatet. I ett tufft ekonomiskt läge måste vi prioritera. Låt mig nämna några av dessa prioriteringar.

Herr talman! Regeringen har hittills infört ett förenklingsråd i syfte att minska regelbördan för företag. Vi ska också skapa ett implementeringsråd för att motverka överimplementering av EU-direktiv. Förra veckan fattade riksdagen beslut om att avskaffa kravet på att bevara fysiska kvitton. Det är en väldigt viktig reform som påtagligt förenklar administrationen för alla företag.

Herr talman! Genom den här förändringen av systemet för sjuklönekostnader stärks arbetslinjen. Arbetsgivarna får nu ett ökat incitament att förebygga sjukfrånvaro. Små arbetsgivare har i genomsnitt låg sjukfrånvaro, men det finns också små arbetsgivare där sjukfrånvaron är hög, och de behöver göra insatser för att få ned sjukfrånvaron. Självklart är det många som redan i dag tar stort ansvar, men vi vill tydliggöra att vi vill se ett ännu större fokus på att arbetsgivarna vidtar åtgärder så att fler kan återgå i arbete. För personer som har omfattande sjukfrånvaro finns fortfarande möjligheten till särskilt högriskskydd.

Herr talman! Det här är en företagsvänlig regering. Det här är också en regering som tar ekonomiskt ansvar och täpper till hålen för fusk. Det är tre viktiga principer för att få ordning på Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Viktor Wärnick (M).

Herr talman! Den ersättning som betalades ut till små arbetsgivare uppgick till 13 000 kronor i genomsnitt för perioden april-december 2022. Det rör sig således om relativt låga belopp. Ett avskaffande kommer att innebära minskad administration då de här sjuklönekostnaderna inte längre behöver inrapporteras i arbetsgivardeklarationerna.

Riksrevisionen har också konstaterat att det är lätt att göra fel. Vi måste täppa till hålen för fusk, och vi behöver fokusera på mer angelägna reformer såsom att inrätta ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Vi avskaffar nu även kraven på att bevara fysiska kvitton. Det är reformer som på riktigt förenklar för småföretag.

Vi ska självklart värna småföretagen och inte minst fortsätta att bekämpa inflationen så att företagen slipper alla dessa otroliga prisökningar som verkligen slår hårt mot varje företag. Då måste vi också se över olika ekonomiska reformer och lägga pengarna där de gör allra mest nytta. Det gör de inte i just det här systemet.

Herr talman! Eleonore Lundkvist har besökt tillräckligt många företag för att förstå att inflationen slår stenhårt mot alla företag i dag. Jag har också besökt tillräckligt många företag för att gång på gång ha fått höra hur de lyft fram behovet av att ta ett samlat grepp kring regelförenklingar och alla EU-direktiv; de begriper inte varför vi ska implementera dem i onödan. Jag har stor tilltro till att regeringen kommer att leverera på detta område.

Vi behöver också se till något som ledamoten inte alls nämnde, nämligen det stora problemet med fusk och att skattepengar inte går till de mottagare som de är avsedda för. Detta är verkligen någonting som många företagare lyfter fram. Det handlar om frånvaron av trygghet i samhället och om att man kan känna att det hårda slit man lägger ned betalar sig genom att skattepengarna går till dem som har rätt till dem och inte till kriminella.

Om vi skulle fortsätta med det här dyra systemet och införa ytterligare kontroller, som Centerpartiet förespråkar, skulle företagens administration öka rejält. Är det verkligen vad Centerpartiet vill? Det låter som att man är väldigt mån om sina egna reformer, men är det verkligen viktigare för Centern att krama sina egna gamla förslag än att lyfta blicken, se till dagens verklighet och se vad som faktiskt är bäst för hela Sverige?