Riksflödet
Logga in
Svarade Martina Johansson i en replik ·

Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M) om Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M) svarade Martina Johansson i en replik om Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem i debatten ”Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 maj” den 2 maj 2024.

Martina JohanssonC· i en replikVi är överens om att många regeringar har svikit de här barnen, och vi hade kunnat göra mer även under den förra mandatperioden. Det var precis det jag sa. Oavsett hur många ord och hur mycket engagemang och kraft vi har…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! I december förra året fick polisen larm om pågående skottlossning i Stockholm. Klockan var ett, mitt på dagen, och på platsen fann man en svårt skottskadad man. Lyckligtvis lyckades man gripa gärningsmännen. Det visade sig att en av dem nyligen hade rymt från ett Sis-hem.

Detta är tyvärr bara ett av många exempel på när ungdomar som vårdas eller har vårdats på Sis har varit direkt inblandade i grova brott. I dag kan en ung kriminell som är placerad på Sis planera sin egen rymning genom att fritt kunna använda sin mobiltelefon och dator för att kommunicera med omvärlden.

Enligt polisen är det dessutom inte ovanligt att kriminella nätverk rekryterar barn och unga som är placerade i samhällets vård till att utföra mord och andra grova våldsbrott. Ja, ni hörde rätt. De rekryterar dem inne på Sis-hemmen.

Med förslagen i den här propositionen tar vi nu flera viktiga steg för att säkerställa att barn och unga som vårdas på Sis kan skyddas från kriminella som genom mobiler, datorer och besök fortsätter att försöka utnyttja och kontrollera dem.

Fru talman! Vi vet att barn som placeras på Sis har mycket skilda behov. Det är alltifrån unga flickor som före placeringen utsatts för våld och övergrepp till unga killar som begått allvarliga brott. Även de unga killarna har i många fall utsatts för grovt våld och övergrepp.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har påvisat återkommande hot, våld och kränkningar mot flickor från såväl personal som andra placerade barn. Samtidigt har unga gängkriminella kunnat ägna sig åt brottsplanering, hot, missbruk och att förbereda sin egen rymning.

Sis har ett spretigt och svårt men samtidigt viktigt uppdrag. För att säkerställa trygga och säkra miljöer för de barn och unga som är placerade på Sis, för personalen och för samhället i stort krävs det betydande förändringar och förbättringar.

Fru talman! Den statliga barn- och ungdomsvården har inte hängt med i samhällsutvecklingen. Den allvarliga brottsligheten har krupit nedåt i åldrarna, och fler barn och unga inom samhällsvården har kopplingar till kriminella nätverk.

Vårdbehoven hos barn och unga har också ökat kraftigt. Barn och unga som är placerade på särskilda ungdomshem utsätter många gånger sin fysiska eller psykiska hälsa för påtagliga risker till exempel genom missbruk, genom svårt självskadande beteende eller genom att vistas i miljöer där organiserad brottslighet förekommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Mot bakgrund av just detta har regeringen tillsatt en utredning i syfte att se över och reformera hela den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Och det här, vill jag tillägga, borde ha skett för länge sedan.

Det behövs ett omfattande förändringsarbete när det gäller bland annat vårdkvalitet, platsbrist, säkerhetsfrågor och kompetensförsörjning. Den framtida statliga barn- och ungdomsvården ska ha hög kvalitet, och den ska vara rättsbaserad och kunskapsbaserad. Den ska vara trygg och säker för alla som vistas där, såväl för de barn och unga som samhället har tagit ansvar för som för personalen.

Fru talman! Samtidigt som vi förbereder för framtida reformer måste vi säkerställa att situationen här och nu är så bra och säker som möjligt för alla dem som är placerade på Sis.

I budgetpropositionen för 2024 stärkte regeringen myndighetens anslag med 145 miljoner för 2024, 153 miljoner för 2025 och 156 miljoner för 2026. Det är ett historiskt stort anslag. Satsningen syftar bland annat till att stärka förutsättningarna för att utveckla differentieringen och vårdkvaliteten vid Sis, säkerställa kompetensförsörjningen och höja nivån på kompetensen. Satsningen handlar också om att trygga vård- och arbetsmiljön och att anpassa Sis lokaler.

I år tillför regeringen också Sis ytterligare medel för att öka tryggheten och säkerheten och säkerställa att Sis kan göra de förändringar som krävs när de nu får nya befogenheter. I vårändringsbudgeten ser vi till att anslaget till Sis under 2024 höjs med ytterligare drygt 300 miljoner kronor.

Den här propositionen är en viktig pusselbit. Vi måste göra allt som står i vår makt för att sätta stopp för rekryteringen till kriminella gäng. Förslagen i propositionen kommer därför inte en dag för tidigt.

Till att börja med föreslår regeringen att Statens institutionsstyrelses, Sis, särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.

Nästa förslag är att den som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller den som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation föreslås bara få ske med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning som detta är lämpligt.

Sis ska få utökade möjligheter att vid särskilda ungdomshem besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska bland annat få villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Sis ska också, om det behövs, undersöka om den som barnet eller den unge vill kommunicera med eller få besök av är dömd eller misstänkt för brott.

Jag vill betona att de här förslagen inte innebär att placerade på Sis inte ska ha rätt att kommunicera med eller träffa nära anhöriga, sina nära och kära, till exempel sin egen familj. Däremot är det viktigt att poängtera att Sis behöver befogenheter att neka besök om det innebär påtaglig risk för den placerade, exempelvis om besökaren är medlem i ett kriminellt gäng eller tidigare har försökt smuggla in vapen eller narkotika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Det här har Sis behövt länge. Nu blir det äntligen verklighet.

Fru talman! Dessa lagändringar föreslås träda i kraft redan den 15 maj i år. Det är en framgång att både regering och riksdag genom behandlingen av dessa förslag ser till att vi inom några veckor har lagar på plats för att stoppa de kriminella gängens möjligheter att kontrollera och utnyttja dem som är placerade på Sis. Det här borde ha varit på plats för länge sedan.

Naturligtvis kommer jag och regeringen att noga följa implementeringen av de här lagförslagen samtidigt som vi fortsätter att arbeta vidare med fler förslag för att ytterligare förbättra vården för placerade barn och unga.

Fru talman! Utgångspunkten i regeringens arbete är att öka och stärka barns och ungas trygghet och säkerhet. Är man placerad i samhällets vård ska det vara en självklarhet. Om man av något skäl blir placerad ska man må mycket bättre när man kommer ut från vården än när man togs in. Det ska också vara en självklarhet, men så är det inte i dag.

I dag gav Riksrevisionen oss en ny rapport om detta. Den handlar om otillräckligt utbildad, kanske till och med olämplig personal, dålig anpassning avseende individuella vårdbehov och mycket stora skillnader mellan de olika Sis-hemmen. De senaste åren har mycket hänt, men inte tillräckligt mycket och inte tillräckligt fort. Det är därför regeringen nu går vidare med utredningen som kommer att se till att vi får en ny myndighet på plats som ger vård och behandling efter behov, men till dess måste vi trygga säkerheten här och nu. Den här propositionen innebär bland annat att vi gör just det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för anförandet! Ministern har haft ansvaret för den här verksamheten i snart två år. Vi vet alla att vi hade kunnat göra många olika saker på vägen fram. Vi hade kunnat uppmärksamma problemen inom den statliga ungdomsvården mycket tidigare. Det kan vi alltså vara överens om. Men min fråga är hur ministern arbetar för att säkerställa att lagstiftningen vi nu pratar om blir implementerad på rätt sätt utifrån att det inte har hänt så mycket i den dagliga vården hittills.

Hur följer ministern detta, och hur mäter ministern att det blir skillnad? Hur mäter man effekten av tidigare åtgärder som satts in för att säkerställa kvaliteten i vården och omsorgen? Hur säkerställer man att barnen själva också kommer till tals i de utvärderingar som görs? Jag vet att det är en viktig fråga för ministern, men på vilket sätt säkerställer man att de som vårdas får vara med och beskriva vad som händer? När vi tillför medel för ökad kompetensförstärkning, hur följer ministern att medarbetarna faktiskt får utbildning? Enligt Riksrevisionens rapport har de ju inte fått det.

Ministern återkommer ofta till utredningar som tillsatts, som vi alla är överens om behövs, för att se över ansvaret. Men vad gör ministern för att varje dag följa arbetet som sker i verksamheten för att barnen och ungdomarna ska få den rätta vården?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

I rapporten står det att om barn och unga inte får den vård och behandling som är avsikten ökar sannolikheten att de återfaller i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Det måste vi säkerställa att vi mäter och inte enbart tillsätta en utredning.

Fru talman! Det här är ju en oerhört viktig och prioriterad fråga för regeringen. Jag skulle kunna säga att många regeringar har svikit den här myndigheten och därmed också samhällets allra mest utsatta barn och ungdomar. Därför är jag extra stolt över att tillhöra en regering som för första gången sätter ned foten och konstaterar att vi inte längre ska göra det. Den tiden är nu förbi.

Det finns ett stort, uppdämt behov av arbete som jag vet att ledamoten är väl medveten om. Under den tid då ledamotens parti påverkade den tidigare regeringen vidtogs inte ett antal åtgärder som avsåg Sis. Därför är jag naturligtvis glad över att ledamoten - och ledamotens parti, förutsätter jag - nu är extra mån om att det ska hända mycket på Sis. Det ser jag som en stor stöttning.

Vi behöver vara många som kan garantera att de åtgärder som ska förändra barns och ungdomars förutsättningar i det här landet är långsiktiga. Alla barn och unga ska ha rätt till en ljus och fin framtid, men som ungdomsvården fungerar i dag får de inte det. Barn- och ungdomsvården brister i ganska många delar av kedjan, och det går inte en dag utan att jag önskar att mer saker hade skett tidigare.

Vi jobbar systematiskt och strategiskt för att säkerställa att barns och ungas röster ska höras. Det handlar om en klagomålsfunktion som vi noga kommer att följa när den implementeras, utvärderas och utvecklas. Därtill har vi en rad förslag som förbereds just nu i Regeringskansliet från de utredningar som faktiskt måste till för att få lagförslag på bordet.

Fru talman! Vi är överens om att många regeringar har svikit de här barnen, och vi hade kunnat göra mer även under den förra mandatperioden. Det var precis det jag sa.

Oavsett hur många ord och hur mycket engagemang och kraft vi har i den här kammaren måste vi också veta att åtgärderna gör skillnad för det enskilda barnet. Jag har under en period efterlyst information om hur vi vet att det som görs är kunskapsbaserat.

Varför får inte Socialstyrelsen i uppdrag att säkerställa att det finns kunskap och att det forskas där det inte finns kunskap? Varför säkerställer vi inte att det finns bättre verktyg och metoder och att rätt verktyg och metoder används både i det kommunala arbetet och inom den statliga barn- och ungdomsvården? Vi måste mäta att de fungerar.

Kvalitetsregister finns inom hälso- och sjukvården, men inte inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vi behöver veta att vi faktiskt gör skillnad.

Vi har ett gemensamt engagemang för de här frågorna, jag, ministern och många fler i den här kammaren. Men vi vill veta att det som görs fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Det ska bli spännande att läsa hela rapporten från Riksrevisionen. Det har jag inte hunnit göra än. De pekar också på att in- och utskrivningarna behöver justeras. Det behövs en professionell rutin. Ministern hade kunnat ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram den redan när hon tillträdde. Det behövs ingen stor, statlig utredning för att ge en myndighet i uppdrag att ta reda på hur den faktiska kvaliteten mäts.

På tal om utredningar har man gått från förslag till beslut på tre månader när det gällde att inskränka rättigheter och införa visitationszoner. Men vi kan inte agera lika snabbt när vi ska bygga rättigheter.

Återigen: Hur mäter vi att den här lagstiftningen landar rätt tillsammans med övriga insatser?

Fru talman! När jag började arbeta med att ta fram direktiven till det som ska bli framtidens barn- och ungdomsvård lät jag det ta extra mycket tid för att jag ville att just barnrättsorganisationerna skulle vara med. Deras röst var oerhört viktig. Det var också oerhört viktigt för mig att till exempel ha med Sis-tjejerna i dialogen. Jag lät det ta tid för att det var viktigt att de som jobbat nära barn och unga och att tjejer som själva varit på Sis fick säga sitt och beskriva vad de ansåg behövdes. Det syns i dag i direktiven. De tar sin utgångspunkt i vård och behandling och att man ska få hjälp utifrån de förutsättningar man har, till exempel en traumatisk barndom och övergrepp man kan ha varit utsatt för. Det innebär att vi nu tar viktiga steg.

Vi gör saker här och nu. Det vi gör i dag handlar delvis om att de killar - för det är oftast killar - som sitter på de högst säkerhetsklassade Sis-hemmen i dag inte kommer att kunna ha kontakt med omvärlden via elektronisk kommunikationsutrustning. Precis som någon sa här förut handlar det framför allt om dem, men inte enbart. Det handlar också om de tjejer - för det är framför allt tjejer, även om det också finns killar - som fortsatt utsätts för bland annat sexuella förövare. Det har skett under många år. Man ska verkligen skämmas över hur länge det har pågått.

Regeringen jobbar nu systematiskt och konsekvent för att förändra det här. Delar av detta kommer till exempel att gå att följa genom den nya socialtjänstdataregisterlagen som kommer att bli ytterligare ett instrument när man följer upp den vård som vi båda värnar om.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.